Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare resonerar kring den matematik som förekommer i vardagen inom förskolans verksamhet. Studien hade sin utgångspunkt i forskningsfrågorna: Vilka variationer av metoder framkommer när förskollärare talar kring hur de arbetar med att synliggöra vardagsmatematik i förskolans verksamhet? Samt Hur resonerar förskollärare kring vikten av att synliggöra vardagsmatematiken i förskolans kontext? Studien utgick ifrån socialkonstruktionism och diskurspsykologi där förskollärarnas resonerande var i fokus. Tre verksamma förskollärare deltog i denna kvalitativa intervjustudie som utgick ifrån semistrukturerade intervjuer där frågeschemat innefattade matematik samt vardagsmatematik. Även ljudupptagning användes som kompletterande verktyg vid datainsamlingen. Studiens resultat visade att användandet av den vardagsmatematik som förekommer i förskolans verksamhet, som barnen dagligen befinner sig i, öppnar upp för möjligheter att lägga en grund för den matematik som komma skall när barnen blir äldre. Studien resulterade även i en insikt och konkreta exempel kring varierande arbetssätt i relation till synliggörandet av vardagsmatematik och hur det går att förhålla sig till dessa.

BAKGRUND:Vi är intresserade av, och kommer i detta arbete att undersöka, om vardagsmatematikförekommer som en naturlig del i förskolan och grundskolans verksamhet. Vardagsmatematikär den matematik som inte sker genom undervisningen i skolan, utan den vi stöter på i vårtvardagliga liv. Det vi vill undersöka är om pedagogerna kopplar ihop matematiken medbarnens erfarenhetsvärld i förskolans verksamhet, och i skolans undervisning.SYFTE:Vårt syfte är att ta reda på om matematik används i förskolans och skolans vardag, samt omresultatet visar på en skillnad mellan förskola och skola?METODVi valde att genomföra vår undersökning genom observationer av pedagoger i förskola ochskola. Detta på grund av att vi ansåg att observationer på bästa sätt kan besvara vårt syfte.RESULTAT:När vi genomfört vår undersökning såg vi att den vardagliga matematiken förekom både iförskola och i skola. Vi såg att pedagogerna får in matematiken iverksamheten/undervisningen på ett naturligt sätt för barnen samtidigt som de knyter an tillbarnens egna erfarenheter. / Uppsatsnivå: C

Syftet med undersökningen är att försöka skapa en bild av hur några lärare ser på matematikundervisningen, är den en del av den övriga undervisningen eller är den en egen verksamhet, ser lärarna några fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lärarna på begreppet ämnesintegration. Intervjuer har varit den metod som använts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. De intervjuade lärarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sätt att göra detta på och gör det i olika hög utsträckning. Yttre påverkan såväl som egen planering upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga ämnen. Alla intervjuade lärare är eniga om att matematiken egentligen är en del i något större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet.

Syftet med vår undersökning var att uppmärksamma och synliggöra den matematik som barnen lär sig på fritidshemmet. Vi valde att genomföra vår undersökning genom enkäter och intervjuer för att få så väl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv på vår undersökning. I enkätundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade två av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen påvisar att det matematiska lärande som sker på fritidshemmet i första hand sker genom informellt lärande i olika autentiska aktiviteter. Det är den vardagsnära och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik. Aktiviteter så som bakning, spela spel och bygga med lego är exempel på aktiviteter som pedagogerna menar har stort värde för barnens matematiska utveckling. Tyvärr anser inte pedagogerna att den matematik barnen möter på fritidshemmet kopplas till skolarbetet i den utsträckning det skulle kunna göra. Detta anser pedagogerna bland annat beror på ett minskat samarbete mellan verksamheterna.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillämpningen i yrket har för förståelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft påtagliga problem med ämnet matematik.Vidare är syftet att studera om förståelsen och lösningsförfarandet skiljer sig åt i praktisk problemlösning inom områdena area och enhetsomvandling jämfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestående av tal och symboler utan sammanhang) inom samma områden. Studien tar sin utgångspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag använde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lätthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstänkande vilade på deras erfarenheter och att de kunde visualisera.När de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tänkande och respondenterna ställde frågor om hur de förväntades lösa uppgiften och senare om de räknat fel. De tidigare så säkra respondenterna var nu mycket osäkra på sin förmåga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen. I den praktiska uppgiften klarade de att enhetsomvandla medan de i den formaliserade uppgiften inte var helt säkra på division med 100.Min slutsats blir därför att respondenterna kan lösa relativt avancerade matematiska problem inom ramen för yrket, men när samma matematiska innehåll presenteras utanför detta sammanhang, ser de inget matematiskt samband utan intar i stället ett imitativt förhållningssätt. De har lärt sig strategier för att klara den matematik de behöver i sitt yrke men kunskaperna är situationsbundna och deras yrkeskunnande och livserfarenhet har inte lyckats överbygga deras svårigheter i matematik.

Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.

<p>Syfte med arbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärarna arbetar med matematik och vilken matematik som framkommer. Vidare undersöktes vad matematik kan innebära för lärarna i arbetet med "vardagsmatematik" eller "vardagsanknuten matematik" i förskolan. Vardagsanknuten matematik anser Wistedt (1992) är tänkt som en länk mellan vardag och teori, mellan enskilda livskunskaper och traditionella konventioner. Wistedt menar att vardagsmatematik är när vi använder vårt kognitiva intellekt i vardagen på ett icke genomtänkt sätt.  Undersökningen bygger på observationer och intervjuer. Lärarna valdes ut därför att de arbetar i en verksamhet som är matematikprofilerad, vi har valt att titulera alla som lärare. I vår bakgrund har vi lagt störst fokus på att ur ett teoretiskt perspektiv beskriva vardagsmatematik och vardagsanknuten matematik i förskolan. Eftersom det framkommit väldigt lite om vardagsanknytning i resultatet kan inte lärarna i någon större utsträckning vara medvetna om vad skillnaden innebär.  Resultatet visar även att det förekommer matematik i verksamheten men att lärarna bättre behöver ta tillvara barnens tidigare erhållna kunskaper för att på så sätt skapa en vardagsanknuten matematik.</p>

Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärares tankar om vardagsmatematiken. Studien skulle även innefatta hur förskollärare tar tillvara på den vardagliga matematiken. Vår metod i studien gick ut på att intervjua förskollärare genom en self report, som tillhör den kvalitativa forskningen. Vår self report innebar att de tillfrågade förskollärarna skriftligt fick redogöra sina tankar och erfarenheter utifrån frågeformuläret. Med hjälp av vår self reports öppna frågor synliggjordes förskollärares djupgående tankar om ett visst fenomen, vilket leder in vår studie till en fenomenografisk forskningsansats. Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet eftersom att lärande är en social process som i de allra flesta fall sker i interaktion med andra människor. Utifrån 15 förskollärares svar kunde ett resultat utformas. Sammanställningen av resultatet gjordes till stor del av Georgis analysmodell, som är ett vanligt förekommande hjälpmedel i en self report. Resultatet visar att förskollärare ser matematik i förskolan som något naturligt, roligt och lärorikt. Resultatet visar även betydelsen av den reviderade läroplanens, Lpfö98 rev. 2010, tydliga och klara strävansmål samt vikten av miljöns betydelse för att främja lärandet. Våra respondenter skriver att matematik är något som finns under hela dagen i alla situationer, till exempel vid på- och avklädning, matsituationer, dukning, fruktstunder, utevistelser och framförallt den fria leken.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares syn på matematik och hur de väljer att arbeta med matematiken i vardagen. Syftet är även att undersöka ifall den nya läroplanen för förskolan har påverkat lärarnas arbete med matematik. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ metod i form av riktat öppna intervjuer eftersom vi ville att lärarna skulle kunna uttrycka sig fritt samt för att få ta del av deras egna tankar och åsikter. Vi har valt att intervjua nio verksamma förskollärare. Vår studie visar att förskollärarna anser att det finns oändliga möjligheter för att arbeta med matematik i vardagen, speciellt vid rutinsituationer som återkommer varje dag. De flesta lärarna lyfter fram miljön på förskolan som en viktig del i arbetet med matematik men alla har inte valt att utforma en miljö med matematiken som en av grundpelarna. Den nya läroplanen har inte bidragit till någon större förändring av arbetet med matematik anser de flesta av lärarna. Alla uttrycker att de känner sig trygga i arbetet med matematik i vardagen men flera skulle vilja utöka sin kunskap. Vi finner att förskollärarna är medvetna om att matematiken finns omkring barn i deras vardag och har idéer kring hur de kan tillvarata den för barns lärande. Vi har dragit slutsatsen att utformningen av miljön inte sker utifrån ett matematiskt lärande trots att lärarna uppger att de anser att miljön är en viktig del. Vi har även kommit fram till att arbetet med matematiken inte har förändrats i och med den reviderade läroplanen för förskolan.

Syftet med studien var att belysa vardagsmatematik i förskolans kontext. Forskningsfrågan studien utgick ifrån var; Hur resonerar förskollärare kring begreppet vardagsmatematik och synliggörandet av denna i verksamheten? Studien grundar sig i det socialkonstruktionistiska perspektivet då den handlar om hur förskollärarna resonerar kring vardagsmatematik. I den här kvalitativa studien deltog fem förskollärare och intervjuerna utgick ifrån semistrukturerade intervjufrågor. Det som framgår i resultatet är att förskollärarna anser att vardagsmatematik är svårt att definiera, då det är ett stort område med många begrepp i. Men det som också lyfts fram är vikten av att arbeta och synliggöra matematiken i förskolans verksamheter, eftersom det här kan skapa en grund som är till hjälp för barnen vid senare matematiklärande. I resultatet framhävs även en variation av konkreta situationer där synliggörandet av vardagsmatematiken är av vikt.