Syftet med undersökningen var att granska vilka vardagliga situationer en grupp elever i skolår 5 associerade aritmetiska uppgifter till. I de aritmetiska uppgifterna var alla fyra räknesätten representerade då elever har olika förmågor att knyta an olika räknesätt. I studien undersöktes även om anknytningarna eleverna gjorde var rimliga i relation till verkligheten. Vi valde att använda en enkät där eleverna skrev räknehändelser till givna aritmetiska uppgifter med utgångspunkt i deras egen vardag. Undersökningen visade att mer än hälften av eleverna inte hade kunskapen att knyta an aritmetiska uppgifter till vardagliga egenupplevda situationer. Eleverna var influerade av läroböckernas fiktiva vardag och hänvisade till denna. Enligt undersökningen hade eleverna lättare att associera vardagliga situationer till addition och subtraktion än till multiplikation och division.

Abstract /SammanfattningElander, Cecilia och Wisinger, Christina (2016), Matematikens roll i förskoleklass. The Role of Mathematics in Pre School. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI vår studie ger vi en bild av hur pedagogerna i fem förskoleklasser presenterar och introducerar matematiken för barnen. Studien visar också på pedagogernas förhållningssätt och inställning till matematik. Även behovet av specialpedagogiskt stöd i förskoleklass tydliggörs.Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie är att se om pedagogerna arbetar medvetet med matematikutveckling för att förbereda eleverna och ge dem verktyg inför kommande matematikundervisning i årskurs ett. Syftet är även att se vilka didaktiska angreppssätt och lärmiljöer pedagogerna i förskoleklass använder med fokus på att barnen ska bli matematiska. Följande frågeställningar behandlades:●Vilka uppfattningar har de intervjuade pedagogerna i förskoleklass om hur matematik och språk förhåller sig till varandra?●Vilka didaktiska metoder och vilket matematiskt innehåll fokuserar dessa pedagoger på i förskoleklass?TeoriVår studie lutar sig bland annat mot Vygotsky tankar och teorier i vilka han anser att människan utvecklas genom att samspela med andra. Barnet inspireras av att arbeta aktivt tillsammans med andra vilket leder till att vid ett senare skede kan barnet klara uppgiften på egen hand. MetodMetoderna vi valde att använda oss av var att observera pedagogerna och barnen i förskoleklassernas dagliga verksamhet. För att få mer information om hur pedagogerna arbetar med matematiken genomförde vi enskilda halvstrukturerade intervjuer med pedagogerna. Anledningen till att vi använde oss av enskilda halvstrukturerade intervjuer var att få möjlighet att kunna vidareutveckla våra frågor under intervjuerna. ResultatResultatet av vår studie har visat på att de intervjuade pedagogerna i förskoleklass var intresserade av att utveckla matematiken för att ta tillvara på det matematiska barnet. Det gemensamma som pedagogerna fokuserade på att arbeta med var antalsuppfattning, tallinjen, siffrorna och deras betydelse, eftersom en god taluppfattning är en av de viktigaste grunderna för den fortsatta förståelsen. I studien framkom det även att det fanns ett varierande matematikinnehåll beroende på pedagogernas intresse för matematik. Intresset kan spela en stor roll i hur mycket pedagogerna arbetar med matematik och hur det påverkar planering och presentation av matematikinnehåll. En slutsats av detta visar att det behövs en bättre styrning av matematikinnehållet i förskoleklass, för att få en likvärdig grund i barns matematikutveckling, inför årskurs ett. ImplikationerDet framkom vidare i studien att de flesta av pedagogerna upplevde att svenskan prioriterades och gavs större utrymme jämfört med matematiken i förskoleklasserna. Även om pedagogerna var medvetna om att matematiken kommer in i allt de gör så såg de fortfarande att svenskan tog upp en större del av tiden. I resultatet framkom det även att pedagogerna upplevde att matematiken fick stå tillbaka på grund av att svårigheter i det svenska språket prioriterades först och att omfattningen av hjälp från EHT såg olika ut på olika skolor. Pedagogerna i förskoleklasserna menade att de är lågt prioriterade med hjälp från det specialpedagogiska teamet. Studien visar på att dokumentation av matematikutveckling gjordes på alla skolorna och då framförallt i form av en diagnos. Resultatet av diagnosen blev vägledande för pedagogerna då de planerade sin verksamhet och för att kunna upptäcka de barn som befann sig i matematiksvårighet. Vår slutsats av vår studie tydliggör att behovet av specialpedagogiskt stöd i förskoleklassen bör prioriteras. Då vi menar vi att tidiga insatser av speciallärare med inriktning matematik är betydelsefulla för elever och barn i behov av särskilt stöd. Dessutom är det för oss viktigt att förmedla en kunskapssyn av att lärandet sker kontinuerligt och inte börjar i årskurs ett. Det framkom också att den gemensamma uppfattningen hos pedagogerna var att överlämningen till årskurs ett inte upplevdes tillräcklig. Speciallärarens roll är därför viktig vid överlämnandet för att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd så att barnet får det stöd de har behov av i den nya verksamheten. En speciallärares övergripande helhetssyn spelar en viktig roll i att kunna uppmärksamma och analysera hela verksamhetens behov. Nyckelord: Förskoleklass, matematikdidaktik, matematiksvårigheter, matematikutveckling, vardagsmatematik.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning.

I rapporten undersöker vi hur två lärare vardagsanknyter matetmatikundervisningen för eleverna. Lärarens föreställning jämförs med dess arbetssätt inom områder vardagsmatematik / In the report we examine two teachers way of getting pupils to connect everyday life and mathematics together.

Examensarbetet behandlar hur två lärare vardagsanknyter matematikundervisningen. Vi undersöker hur de får eleverna att koppla samman matematik och vardag. Dessutom jämförs hur lärarens uppfattning om hur de vardagsankyter matematikundervisningen med deras verkliga arbetssätt. / The paper examine how two teacher for the pupils establish connections between everyday events and mathematical teaching. And their conception is compared with their actual way to theach, regarding this area in mathematics. mat

Syftet med denna studie var att undersöka hur man arbetar i ett rektorsområde då man beslutat sig för att arbeta medvetet med matematik i ett 1-16 års perspektiv för att alla elever ska bli godkända i matematik i år 9. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med rektor specialpedagoger lärare och förskollärare har vi fått en inblick i hur utvecklingsarbetet, matematikprojektet, inleddes, hur det genomfördes och hur pedagogerna påverkats. Då vi analyserat intervjuerna finner vi att det genom projektet skapats en samsyn på hur den totala inlärningsprocessen ska se ut, vilket är grunden för att det ska bli en kontinuitet och en röd tråd över gränserna i de olika verksamheterna. Pedagogerna har utvecklat ett mer medvetet matematiskt tänkande och arbetssätt. Barnens matematikutveckling har synliggjorts och pedagogerna ger tillsammans idag grunden för ett livslångt lärande. Då pedagogerna möter elever som har svårigheter på olika sätt inom matematiken verkar de vara överens om att det är viktigt att man måste titta på barnets hela situation. Är det motivationsproblem det handlar om eller finns det ett kunskapsglapp någonstans, behöver eleven extra stöd eller kan pedagogen arbeta med hjälpinsats är frågor man får ta reda på? Matematikprojektet har resulterat i en pärm vilken är tänkt att användas som bas, idébank och start på ämnesområdet matematik. Den finns i alla verksamheter. Genom detta arbete har vi fått insikt i specialpedagogens olika roller, dels som inspiratör i ledningsteamet, dels som handledare och stöd till pedagoger och som pedagog med stödjande funktion till barn som behöver extra stöd. / Agneta Larsson & Marie Svensson (2007) Matematikprojekt i ett 1-16 års perspektiv, A mathematics learning project in an age 1-16 perspective. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare synliggör detmatematiska innehållet i barnens vardagsliv och hur de stöttar barnensmatematiska lärande i förskolan. En kvalitativ metod används i studien för attfånga upp kvalitativa kunskaper. Sex förskollärare intervjuades, resultatetvisar att alla uttrycker att matematiken finns i barnens vardag och förståelsenom ämnet går utöver antalsuppfattning av siffror och tal. De betonar viktenav att benämna matematikens innehåll för att kunna hjälpa barnen utvecklaen bättre matematisk förståelse. Det framkommer också att förskollärarnakänner sig säkra och bekväma i deras roll när de har goda kunskaper ommatematik. Förskollärarna gör arbetet med matematik synlig genom attanvända olika verktyg såsom kroppsligt språk, konkret material, kroppen,mindmaps och pedagogisk dokumentation.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students’ point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined.Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics. The teachers believe that the students learn better when they get opportunities to use all their senses. They get a clearer understanding when mathematics is integrated in their daily life and interest of mathematics is increased when they enjoy the process. This results in education being fun, interesting, varied, and applicable to real life and leads to communication between students.Practical mathematics helps students find opportunities to use their mathematical knowledge. It allows them to solve mathematical problems in a practical manner instead of just calculating in textbooks and in turn clarifies the real-life application of mathematics. The examination shows that teachers are working towards improving students’ understanding of mathematics and its opportunities through creativity and variation

Bakgrund: Matematik är fortfarande enligt forskning ett ämne med hög status, men trots detta är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sällan till att det är ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). Likaså menar Björklund (2009) att vi inte är uppmärksamma på att matematik till större del omringar vår vardag. Språket är nyckeln till att förstå och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lärande i ämnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och språkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag. För att ta reda på vilka matematiska förkunskaper eleverna har sedan innan, utfördes en räknesaga (kvantitativt metod). Räknesagan blev grunden för våra intervjuer (kvalitativ metod). Utifrån detta gjordes dessutom observationer, med inslag av fältanteckningar under räknesagans gång.Resultat: Studien visar att eleverna i år tre som deltog i undersökningen hade färre kunskaper i matematik än vad de lokala målen i kommunerna för årskurs två ställt för en elev. Språkkunskaperna visade sig vara en stor påverkandefaktor för elevers förståelse av matematiska problem och möjlighet till att utrycka tankar och funderingar kring sina problemlösningar samt matematiska erfarenheter. Den mångkulturella miljön de lever i är faktor för detta. Likaså visade resultat att elever hade svårigheter med att koppla de kunskaper de erövrad i skolan med liknande händelser i deras vardag. Förståelsen för att de använder sig av matematik utanför skolan var liten. / Program: Lärarutbildningen