<p>Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. </p><p>Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema. Bifrostskolans undervisning har nytänkande, hopp, glädje och mod som väsentliga mål. Denna sorts undervisning kan vara mycket svår för ett barn med t.ex. DAMP, inlärningssvårigheter eller emotionella problem. Det finns inget skrivet om specialundervisning på Bifrostskolan. </p><p>Den svenska grundskolan och Bifrostskolan är överens om mycket. De vill fostra självständiga och ansvartagande elever i ett demokratiskt samhälle. Det är möjligt för en svenska skola att arbeta Bifrostinspirerat. Skolan måste göra vissa ändringar som t.ex. föra in betyg, vilket inte danska skolor behöver.</p>

No description available.

Avsikten med detta arbete är att genom litteraturstudie och program från Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen på. Vidare syftar arbetet till att jämföra den svenska läroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det är möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan präglas av engagemang och motivation. Arbetssättet är huvudsakligen praktiskt och efter tema. Bifrostskolans undervisning har nytänkande, hopp, glädje och mod som väsentliga mål. Denna sorts undervisning kan vara mycket svår för ett barn med t.ex. DAMP, inlärningssvårigheter eller emotionella problem. Det finns inget skrivet om specialundervisning på Bifrostskolan. Den svenska grundskolan och Bifrostskolan är överens om mycket. De vill fostra självständiga och ansvartagande elever i ett demokratiskt samhälle. Det är möjligt för en svenska skola att arbeta Bifrostinspirerat. Skolan måste göra vissa ändringar som t.ex. föra in betyg, vilket inte danska skolor behöver.

No description available.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod. Databaserna som användes var Academic Search Primer och ERIC. Resultatet visade att om laborativt material används i undervisningen bidrar det till att arbetssättet varieras. Då får eleverna större möjlighet att arbeta tillsammans i grupp, diskutera matematiska begrepp och idéer och uttrycka sitt matematiska tänkande. Syftet med laborativ matematik är att hjälpa eleverna att koppla samman det konkreta materialet med abstrakta begrepp, där läraren har en avgörande roll. Det laborativa materialet i sig hjälper inte eleverna till en ökad förståelse, utan det krävs god planering och reflektion över arbetet för att syftet ska uppnås. Elevers lust och motivation hänger ihop med elevers förståelse för matematik. På detta sett kan laborativ matematik bidra till att elevers intresse för ämnet ökar.

The purpose of this study is to observe which method that is used when it comes to teaching geometry. The study aims to take a closer look at four different ways of teaching: illustrations, using practical objects, brainstorming and verbal communication. The method used to get the results is observation. With the result, we can deduce primarily that the educators make use of the four didactic methods to varying degrees. There are similarities between most of the teachers but also differences between them. What we can learn from the study is that communication between teacher and student is aimed at ultimate weight and especially the verbal communication. The pattern found is that all the educators are using verbal communication as their primary tool when teaching math.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik. Vår studie utgår från intervjuer med fyra lärare i grundskolans tidigare år vid två skolor som har lång erfarenhet av arbetssättet. Resultatet visar att det finns både möjligheter och begränsningar. Lärarens roll har en stor betydelse i utomhusmatematik. Att läraren synliggör matematiken och hjälper eleverna att koppla ihop utomhusmatematiken med matematikundervisningen inomhus är av stor vikt. Möjligheterna med arbetssättet är att eleverna får upptäcka matematiken med alla sinnen. Det sociala samspelet mellan eleverna gynnas och eleverna får använda mycket kroppsrörelse när de arbetar med utomhusmatematik. Begränsningar med arbetssättet menar samtliga respondenter framför allt är personalresurser och lärarens inställning.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex. exkursioner, diskussioner, laborationer, källkritisk granskning, argumentation för och emot mm. Undersökning visar att eleverna gärna vill ha en varierad undervisning. Vidare anser de att det är viktigt att läraren finns som stöd och uppmuntrare, att lärarens presentation av ämnet är stimulerande och att bemötandet av eleverna är personligt och positivt.-Elevernas tidigare intresse kan påverka deras helhetsbild av biologi. Om deras tidigare intressen tillvaratas och vidareutvecklas kan det medföra att motivationen blir större i ämnet under högstadietiden.I undersökningen deltog elever från årskurs 7 och 9 som fick svara på frågor angående hur deras intresse för biologi ser ut. Undersökning visar att motivationen att lära sig mer om biologi verkar öka under högstadietiden och antalet elever som har biologi som favoritämne har ökat markant.

Syftet med studien är att utifrån ett fokus på begreppsförståelse undersöka hur en varierad undervisning i geometri utvecklar SUM-elevers lärande. Det sker genom att en lektionsserie på fem lektioner genomförs med sju elever i årskurs 7. Lektionerna inspireras och utformas utifrån Skolverkets geometrimodul där varierad undervisning utgör en viktig del. En verksamhetsteoretisk modell ligger till grund som teoretisk utgångspunkt och som analysverktyg. Med verksamhetsteorins sociokulturella perspektiv och dess holistiska synsätt tas därmed hänsyn till flera medierande faktorer. I studien genomfördes reflektionsanteckningar, deltagande lektionsobservationer och elevintervjuer. Studiens resultat visar på att eleverna ökade sin förmåga att kommunicera geometrin, till viss del ökar deras förmåga att tolka och lösa problem. Ett positivt gruppklimat och konkret material kan ses som bidragande till det. Resultatet visar dock inte att elevernas förmåga att abstrahera geometriska begrepp ökat.

Syftet med studien är att undersöka lärarens användning av multimodalt arbetssätt i matematikundervisningen. För att komma fram till resultaten i studien har vi utfört observationer och intervjuer med fyra stycken mellanstadielärare samt läst och tolkat tidigare forskning och litteratur i ämnet. Genom vår studie har det framkommit från samtliga av våra respondenter att det både finns möjligheter och hinder med multimodalundervisning. Det har även visat sig att de flesta lärare i studien vill arbeta varierat eftersom det är lustfyllt och ökar motivationen hos många av eleverna.