No description available.

Sverige har sju stycken tingsrätter har blivit utsedda till att behandla sjörättsmål. Sjörättsmål innebär antingen tvister eller brottmål med anknytning till sjöfarten på svenskt territorium. Syftet var att kartlägga och redogöra avgjorda brottmål och tvistemål hos sjörättsdomstolarna över tid. Studiens frågeställningar fokuserade på typer av mål, skillnader mellan domstolar och förändring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten. Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frågor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013. Av alla domarna var det fem tvistemål och 148 brottmålsdomar, om 13 olika rubriceringar. Den största skillnaden mellan domstolarna var antalet avgjorda mål och någon förändring över tid kunde inte påträffas.   Andra slutsatser var att fartygs befälhavare, som har det yttersta ansvaret, undvek åtal om denne inte varit närvarande vid åtalshändelsen. Ett mörkertal råder angående sjöfylleri bland yrkessjömän ute till havs. / In Sweden seven courts has been appointed to specialize in admiralty law cases. These cases are either civil or criminal cases with connection to shipping on Swedish territory. The objective was to examine and describe the admiralty law verdicts over time with focus on what types of cases, differences between courts and variation over time. The study focused on merchant shipping. Study of literature was chosen as method and with follow-up questions interviews were made with agencies and experts. The literature in this study was the 153 verdicts that were announced between 2009 and 2013. Of all verdicts collected were five civil cases and 148 criminal cases with 13 classifications. The largest difference between the courts was the sum of verdicts. A change over time could not be observed. Other conclusions that were made were that ships’ masters, that have the utmost responsibility, avoided prosecution when they were not present for the event of the prosecution.

Thesis (M.A.)--University of North Carolina Wilmington, 2008. / Includes appendixes: [52]-75. Title from PDF title page (viewed September 22, 2008) Includes bibliographical references (p. 48-51)

Thesis (M.A.)--Carleton University, 1991. / Also available in electronic format on the Internet.

Context: The volume of log files is massive as they contain vital information about the application’s behavior; they map out broad parts of the application, allowing us to understand how every component behaves, whether normally or abnormally. As a result, it is critical to examine the log files to see if the system is deviating from its usual path. Because they are so large, it is difficult for the developer to identify each and every error. So, to overcome this problem we developed a machine-learning model to detect types of errors in log files with minimal manual effort.  Objectives: The main objective is to discover errors in log files throughout the testing and production phases so that the application behaves properly. We intend to detect errors by training the module with relevant datasets and teaching the model to differentiate between the types of errors like error, debug, info, fail, etc. caused when the application is tested or operated during the production phase.  Methods: We employ machine learning techniques like SVM and multinomial naive Bayes as well as long-short-term memory (LSTM) networks, which are a sort of re-current neural network capable of learning order dependency in the prediction of sequences, which is appropriate for our use case. These techniques are used to de- termine whether errors such as assert, fail, error, and warning were generated. Then we used verdict generation machine learning techniques to generate the verdict from the error log messages.  Results: The results indicated that, instead of manually detecting errors, we can easily discover and fix them by integrating machine learning and classification methods, making it easier to move the application to production.  Conclusion: The results will assist developers in identifying the errors without having to manually examine the log file row by row. This approach has the potential to reduce the need for additional human efforts to examine log files for errors and can determine the type of error that occurred in the specific row that caused the application to diverge from its typical flow.

Den tidigare forskningen har visat att sexuella övergrepp ofta medför svåra konsekvenser för offret. Vidare finns en risk för ytterligare trauma i form av sekundär viktimisering, om offret möts av skuldbeläggning från sin privata omgivning eller rättsväsendet. I denna studie studerades svenska tingsrättsdomar för att undersöka skuldbeläggning av målsäganden i våldtäktsdomar, samt för att jämföra eventuella skillnader i detta avseende med misshandel- eller bedrägerimål. Vidare undersökte studien huruvida det förekommer utmanande av skuldbeläggning i domarna. Studien har utgjorts av en kvalitativ dokumentstudie med en tematisk innehållsanalys. Vidare har studiens teoretiska ramverk utgjorts av begreppen våldtäktsmyter, skuld och tron på en rättvis värld.  Fynden visade att våldtäktsmyter kom till uttryck i majoriteten av våldtäktsdomarna, vilket i många fall gav upphov till skuldbeläggning av målsäganden. Oberoende av måltyp identifierades även olika typer av skuldbeläggande diskussioner. I våldtäktsdomarna handlade diskussionerna främst om huruvida målsägande genom sitt agerande gett uttryck för samtycke. Sett till misshandelsdomarna handlade det istället om diskussioner kring målsägandens eventuella provokation och tilltalades rätt till nödvärn. Gällande bedrägeridomarna identifierades diskussioner kring hur målsäganden hade kunnat undvika bedrägeriet. Slutligen identifierades utmanande av skuldbeläggning av målsäganden i domarna, främst i våldtäktsdomarna. Avslutningsvis visar studien att andelen domar där skuldbeläggning förekom inte skiljde sig avsevärt mellan de olika måltyperna. Däremot identifierades ett större antal fynd av skuldbeläggning i våldtäktsdomarna än i domarna för de andra måltyperna. Således tycks skuldbeläggning av målsägande i våldtäktsmål vara vanligare, sett till mängden fynd, jämfört med skuldbeläggning av målsägande i misshandel- och bedrägerimål.

The notion that pretrial media coverage impacts the judicial process of highly publicized trials is not limited to contemporary times. This study sheds light on the modem day issues that pretrial media surrounding celebrity criminal cases imposes on the United States judicial system and juries. A literature review examines the conflict between the First, Sixth and Fourteenth Amendment rights to free press and fair trials, the impact of prejudicial pretrial media, precedents established in case law, and remedies that the courts use to limit the effects of prejudicial media. Expanding upon the literature review, the study next analyzes the public's view on crime, the media's manipulation of celebrity criminal trials, social and psychological theories on pretrial publicity, problems with current remedial measures, and specific celebrity case examples. The study provides a comprehensive analysis examining each individual aspect in determining the overall effect pretrial media has on celebrity criminal cases. The media is an essential part of society, but its reporting of the pretrial stages of celebrity criminal court cases impacts the jury's ability to give a celebrity defendant a fair trial.

Thesis (M.A.)--Carleton University, 1999. / Also available in electronic format on the Internet.

Thesis (M.S.)--Mississippi State University. Department of Psychology. / Title from title screen. Includes bibliographical references.

Hedersrelaterad brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem där brottsoffer ofta utsätts för både psykiskt, fysiskt och socialt våld och förtryck. Sedan den första juli 2020 regleras hedersmotiv som en försvårande omständighet i Brottsbalken, 1962:700 29 kap 2 § p.10. Den nya straffskärpningsregeln syftar till att höja straffvärdet för brott som begås med ett hedersmotiv samt att förtydliga för domstolar vilka omständigheter ett sådant motiv kan utgöras av. För att få en djupare förståelse för hur tingsrätten resonerar kring hedersmotivet syftar studien till att jämföra dessa resonemang före respektive efter införandet av straffskärpningen. Vidare ämnar studien att undersöka hur tingsrätten styrker hedersmotiv samt vilken påverkan som straffskärpningen har inneburit vid värdering av straffvärdet. För att besvara frågeställningar har studien tillämpat en tematisk analys, där totalt 14 domar har analyserats. Resultatet visar att tingsrätten har blivit mer enhetlig och tydlig i sitt resonemang kring hedersmotiv efter införandet av straffskärpningen. Vid styrkande av föreliggande hedersmotiv har den tilltalades olika former av kontroll över målsägande, samt kollektiva omständigheter, beaktats i stor utsträckning. Innan införandet utgick tingsrätten från olika definitioner av fenomenet och motiverade sällan varför ett hedersmotiv förelåg. Vad gäller straffskärpningens påverkan vid värdering av straffvärdet har det inte gått att urskilja en generell påverkan på straffvärdets längd. Däremot har straffskärpningen inneburit en mer konsekvent bedömning av hedersmotivet som en försvårande omständighet under påföljdsbeslut. Då studien endast har inkluderat domslut mellan 2018–2022 rekommenderas framtida forskning inom området att vidga detta tidsperspektiv för att identifiera ytterligare förändring i tingsrättens resonemang samt motivering för hedersmotiv. / Honour-related crime is a serious societal problem where victims are often subjected to psychological, physical, and social violence and oppression. Since the first of July 2020, honour motives have been regulated as an aggravating circumstance in accordance with Chapter 29 2§ p.10 (The Swedish Penal Code, 1962: 700). The aim of this aggravating circumstance is to harshen the penalty value for crimes committed with an honour motive and to clarify to courts what circumstances such a motive may consist of. To gain a deeper understanding of the district court’s reasoning, the study aims to compare these reasonings before and after the introduction of this aggravating circumstance. Furthermore, the purpose of this study is to examine how the district court proves honour motives and what impact this has had on the penal value. To answer these questions a thematic analysis was used, where a total of fourteen verdicts were analysed. The result shows that the district court has become more coherent and clearer in its reasonings regarding honour motives. Furthermore, the district court usually supports the motive based on different circumstances surrounding the defendant's control over the victim and collective circumstances. Before the introduction of this aggravating circumstance the district court used different definitions of the phenomenon and rarely provided an explanation of why an honour motive was present. It has not been possible to distinguish a general impact on the length of the penalty value. However, this change has led to a more consistent assessment of the motive as an aggravating circumstance during penalty decisions. As the study only included verdicts between 2018-2022, future research is advised to identify further changes over time.