Den här rapporten beskriver hur en modell för energi-, fuktlast- och kostnadsberäkningar har utvecklats för avfuktare från företaget Airwatergreen. Arbetet har utgått från en färdig modell som inte gav tillräckligt bra resultat på grund av felaktiga och stora förenklingar av olika termodynamiska och meteorologiska samband. Modellen består huvudsakligen av två differentialekvationer som beskriver hur temperaturen i lokalen som avfuktas varierar, samt hur mycket fukt som sammanlagt kommer in i lokalen från olika källor. Först verifierades modellen mot uppmätt data som togs under en period i december 2015 från ett pumphus på Äppelvägen i Uppsala och det kunde konstateras att modellen inte simulerade verkligheten med önskvärd noggrannhet. För att förbättra modellen analyserades först var i modellen de stora bristerna låg för att sedan identifiera vad som var fel och rätta till dem. Modellens påtagliga brister var att den inte tog hänsyn till konvektionsvärme från våta ytor och att formeln för evaporation från öppna vattenytor till luften var förenklad och gav ett inkorrekt resultat. En term lades därför till för svärmen och formeln för evaporation korrigerades. Efter utveckling av modellen uppnåddes förbättrade resultat; både temperatur- och fuktlastsimuleringarna hamnar nära de uppmätta värdena. Utifrån parametrar som är dimensionerade efter pumphuset på Äppelvägen gav modellen en temperatur som till 79.6 % stämde överens med den uppmätta temperaturen och en fuktlast som stämde överens till 92.8 %, till skillnad från originalmodellen som endast gav 32.9 % av verkliga temperaturen och 6.3 % av fuktlasten. En brist i modellen är att vissa inparametrar som har stor inverkan på resultatet är svåra att mäta i verkligheten, vilket betyder att modellen inte nödvändigtvis fungerar lika bra på andra pumphus och lokaler. Med den färdiga modellen gjordes en simulering som visade att energivinsten av att använda Airwatergreens produkt istället för uppvärmning av ett specifikt pumphus gav en energibesparing på 83.0 %. Resultaten betyder att Airwatergreen nu kan ge en förbättrad bild av hur mycket energi och pengar en potentiell köpare kommer tjäna på att använda deras produkt framför en konkurrents. Ur ett energi- och samhällsekonomiskt perspektiv visar resultaten att Airwatergreens produkt kan ge stora besparingar, både med avseende på energi och ekonomi.

The number of certified buildings in Miljöbyggnad has highly increased during the last decade and today it is the most common environmental certification system in Sweden. A new building gets a preliminary certificate in Miljöbyggnad at first that has to be verified within two years after the building is put in use. Today, only a few buildings have been verified. Therefore the ones who are involved in a project that is going to be verified have to work in a new way in compare to a standard project. This thesis examines Rudbeck Lab 4 in order to identify how to ensure that the preliminary certification rating is achieved at verification. Which indicators that are the most critical have been identified and also a risk analysis of Rudbeck Lab 4's rating in Miljöbyggnad has been done. The most important aspects to examine to ensure that the preliminary certification rating is accomplished when verified are; everybody who is involved in the project's knowledge of Miljöbyggnad, the residents understanding of Miljöbyggnad, structured environmental meetings and clear requirements. It is particularly important to have Miljöbyggnad in mind during the whole project and to create a plan for how the verification is going to be done. The most critical indicator that has been identified is Energy usage. Solar Load,Thermal climate winter, Thermal climate summer and Daylight are indicators that also may need a particularly control before verification. Rudbeck Lab 4's chance to reach Miljöbyggnad GOLD is good. If the indicator Energy usage manage to achieve GOLD, the whole project should achieve the rating of GOLD. / Det har skett en stor ökning av miljöcertifierade byggnader under det senaste decenniet. Miljöbyggnad är det vanligaste miljöcertifierings-systemet i Sverige med 736 certifierade byggnader i skrivande stund. I Miljöbyggnad får en nyproducerad byggnad först ett preliminärt betyg som måste verifieras tidigast ett år och senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Eftersom att enbart ett fåtal byggnader har blivit verifierade innebär det ett nytt arbetsutförande för många inblandade aktörer i och med att miljöcertifieringen måste inarbetas i den ordinarie byggprocessen. I det här examensarbetet undersöks Rudbeck Lab 4 genom studier av projektets handlingar och intervjuer med nyckelpersoner i projektet. Syftet är att identifiera hur det säkerställs på bästa sätt att det preliminära certifieringsbetyget uppnås vid verifiering. Vilka indikatorer som är de mest kritiska har identifieras och det har även utförts en riskanalys av Rudbeck Lab 4:s Miljöbyggnadsbetyg. De viktigaste aspekterna att utreda för att säkerställa att betyget från preliminärcertifieringen uppnås vid verifiering är; kunskap hos inblandade aktörer, brukarnas förståelse för miljöcertifieringen, uppförandet av strukturerade möten och tydliga kravställningar. Det är särskilt viktigt att arbeta in miljöcertifieringen i hela byggprocessen och att skapa en utförlig plan inför verifieringen. Den mest kritiska indikatorn som har identifierats är Energianvändning. Även Solvärmelast, Termiskt klimat vinter, Termiskt klimat sommar och Dagsljus är indikatorer som kan behöva särskilda kontroller inför verifieringen. Uppnår den mest kritiska indikatorn Energianvändning betyget GULD för Rudbeck Lab 4 finns det goda chanser att byggnadsbetyget blir GULD.

Our task was to create a virtual test bench for verifying memory addresses in our commissioning body’s models. The purpose with the testbench was that it should be created in such a way that it would be easy to change the device under test without any major changes in the testbench. To solve the problem that the testbench had to be able to verify different devices we had to create a general enviroment for how the testbench had to be composed. By doing an analysis of which com-ponents that are usually included in a testbench and which components that were necessary in our project we came up with a generall enviroment for the testbench. Our result was a testbench with the follwing basic functions: * Read from a file that contains read and write operations to the Device Under Test (DUT).* Apply the stimulus to the device* Read the results from the device* Compare the results with wanted values* Generate a log file which contains information about the simulation result.

En grafisk ritare i flygande system måste under dess utveckling verifieras för att bekräfta att den fungerar. Då bilderna som ritas inte behöver vara identiska mot referensbilder genererade av en fungerande ritare så ställer det krav på verifieringsprocessen att kunna acceptera en viss grad av "fel". Att automatisera den processen är i högsta grad intressant för att minska kostnaden. Uppsatsen presenterar en samling lösningar på delproblem som kan uppstå, däribland ett sätt att utvinna eventuell transformation mellan två bilder. / Tel: 070-6844137

This work investigates possible improvements to an existing annotation inference tool. The tool is part of a toolchain that aims to automate the process of software verification using formal methods. The purpose of the annotations is to facilitate the use of deductive verification, which is the formal method used in this project for proving that a given program meets its specifications. In the project, two categories of annotations are established. The first category is the category of functional annotations. These annotations describe the behavior of a function or a module. The other category is what we call auxiliary annotations. These annotations describe properties that are necessary for proving the correctness of the functional annotations. The tool that this work tries to improve is dedicated to inferring the auxiliary annotations. To our knowledge, this is the first tool of its kind to automatically infer auxiliary annotations for a complete module given the module’s source code and its interface specifications. The work contributed in four areas: inferring annotations from the interface specifications of a module and propagating these annotations to all the helper functions used in the module; inferring annotations for floating-point constructs; inferring annotations for pointer constructs; and finally, inferring annotations for array constructs. The improved tool was tested on production embedded code used in the heavy automotive industry. The results demonstrated a considerable improvement and were in line with earlier findings. The work confirms the feasibility and usability of auxiliary annotation inference in this scope. / Detta arbete undersöker möjliga förbättringar av ett befintligt verktyg för härledning av annoteringar (annotations). Verktyget är en komponent i en verktygskedja som syftar till att automatisera processen för mjukvaruverifiering med formella metoder. Syftet med annoteringarna är att underlätta användningen av deduktiv verifiering, vilket är den formella metod som används i detta projekt för att bevisa att ett givet program uppfyller dess specifikationer. I projektet fastställs två kategorier av annoteringar. Den första kategorin är kategorin funktionella annoteringar. Dessa annoteringar beskriver beteendet hos en funktion eller en modul. Den andra kategorin är vad vi kallar hjälp annoteringar (auxiliary annotations). Dessa annoteringar beskriver egenskaper som är nödvändiga för att bevisa korrektheten av de funktionella annoteringarna. Verktyget som detta arbete försöker förbättra är dedikerat till att härleda hjälp annoteringar. Arbetet bidrog inom fyra områden: att härleda annoteringar från gränssnittsspecifikationerna (interface specifications) för en modul och sprida dessa annoteringar till alla hjälpfunktioner som används i modulen; härleda annoteringar för flyttalskonstruktioner (floating-point constructs); härleda annoteringar för pekarkonstruktioner; och slutligen, härleda annoteringar för arraykonstruktioner. Det förbättrade verktyget testades på produktionsinbyggdad kod som används inom fordonsindustrin. Resultaten visade en avsevärd förbättring och var i linje med tidigare resultat. Arbetet bekräftar genomförbarheten och användbarheten av hjälpannoteringshärledning i projektets omfattning.

The purpose of this paper is to examine how secure a mobile payment system is perceived to be depending on how many steps of verification it uses, and how the amount of time it takes to complete the verification affects the users perceived safety and usefulness of the system.The study is based on previous research done on mobile payment and human trust in technology, combined with an overview of the most used mobile payment systems in Sweden today. The data was collected from observations and interviews based on three prototypes created for the study which simulates different kinds and amount of steps of verification.The result of the study shows that the amount of steps of verification did have an impact on the users perceived safety of the system, but that the technology used to make the verification played an equally important role. The time it took to make the verification didn’t have an affect on the users perceived safety, but a quicker verification was viewed as a positive attribute for a mobile payment system.

<p>Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping. Modellen är anpassad efter ställda krav i Boverkets Byggregler, BBR, och dess huvudsyfte är att beräkna årlig energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient i byggnader.</p><p> </p><p>Huvudsyftet har varit att på olika sätt verifiera modellen, dels mot annat erkänt energiberäkningsprogram, IDA ICE, och dels mot en verklig byggnad med givna data. Bäst resultat erhölls vid verifieringen mot IDA ICE, med en maximal skillnad resultaten emellan på 6 %. Vid verifieringen mot den verkliga byggnaden blev motsvarande resultat 16 %. Att skillnader i resultat uppkommer i det första fallet var väntat, då den egenutvecklade modellen och IDA ICE räknar på helt olika sätt. IDA ICE är ett dynamiskt program, som tar hänsyn till temperaturvariationer osv., medan modellen är ickedynamisk. Även i det andra fallet var det väntat att skillnader resultaten emellan skulle uppstå. Att få teoretiska resultat att helt överensstämma med verkligheten är svårt, vilket till stor del beror på osäkerhet i indata.</p><p> </p><p>En inventering av marknaden beträffande andra energiberäkningsprogram har gjorts. Detta för att om möjligt kunna visa om det finns andra intressanta program som klarar samma typ av beräkningar som Excel-modellen. Då fokus för inventeringen främst legat i själva kartläggningen av tillgängliga program, uteslöts tester av programmen. Av de studerade programmen kan endast rekommendation ges för IDA ICE, då detta användes vid verifieringsarbetet av Excel-modellen. Trots vissa brister hos Excel-modellen, som framkommit under arbetets gång, kan ändå rekommendationer ges för att använda den framför något annat energiberäkningsprogram.</p><p>Även en studie kring olika energilösningar i byggnader har gjorts. Detta för att om möjligt kunna påvisa vilken eller vilka lösningar som är bäst lämpade, dels rent miljömässigt och dels för att klara ställda krav i BBR. För att minska det stora elberoendet i landet bör fjärrvärme användas i de flesta fall. Om man bara ser till att klara ställda krav i BBR, bör någon form av värmepump tillsammans med ett vattenburet distributionssystem användas.</p>

The building industry consumes approximately 40 % of the total energy consumption in Sweden, where the using stage is dominating with 80 %. There is a lot of work in progress to reduce energy use in the building industry, and the demands from authorities regarding energy use increases. As a part of this work Building and planning department of Sweden has established a requirement that has been applied since 2006, and restricts a maximum energy use for buildings.The requirement includes that an energy simulation must be done in advance to demonstrate that it is possible to meet the demands. Reality is however more complex than an energy simulation program, that frequently underestimates the energy use of buildings. The purpose of this thesisis to study and analyse deviations between estimated and actual energy use in modern apartment buildings. The study includes four apartment buildings in Stockholm, Gothenburg and Jönköping that were built in 2007-2009. The thesis is done in collaboration with Riksbyggen. Riksbyggen have built and manage the buildings. The energy simulations have been executed in Enorm 2004 and VIP+ 5.2. All the buildings show a higher energy use than were simulated. The deviations are small for the overall use, between 1 and 8,6 %, except for one of the building with a deviation of 20 % higher energy use than simulated. For individual measurements however, there are large differences. The larges deviation is for heating, which were underestimated, up to 50 %. The main reasons of deviation are an underestimation of indoor temperature and no consideration of manual ventilation and culvert losses. Hot tap water on the other hand has been overestimated up to 57 %. One reason is high standard values when calculating.The whole difference does not necessarily depend on miscalculations. Errors can also occur when separate measurement of hot water is not available and an assessment must be made by hot water proportion of total water consumption. The result is the basis for following conclusions and recommendations: A higher indoor temperature than the current recommendation of 21 °C should be considered when calculating. Use of standard values for tap water should be made with caution, as these tend to be exaggerated. A manual ventilation supplement of 4 kWh/m², year has been proven to reduce deviations in heating requirements. Comparison between calculated and declared energy use should be made by individual measurement instead of total energy use. IMD (individual measurement and billing) provides, in addition to energy savings, a more reliable follow-up. / Av hela Sveriges energikonsumtion står byggsektorn för cirka 40 %, där bruksskedet är dominerande med cirka 80 % av den totala energiförbrukningen under byggnadens livscykel. Arbetet kring att minska sektorns energibehov pågår,och kravet på minskad energianvändning i byggnader ökar. Som ett led i arbetet har Boverket sedan 2006 ställt krav på högsta tillåten energianvändning förbyggnader. Vid projektering ska därför en energiberäkning göras för att säkerställa att byggnaden uppfyller gällande krav. Verkligheten är mer komplex än vad som kan simuleras i ett energiberäkningsprogram, och dessa tenderar ofta att underskatta byggnaders energianvändning. Examensarbetet syftar därför till att studera och analysera avvikelser mellan beräknad och faktiskt energianvändning för nybyggda flerbostadshus. Totalt har fyra fastigheter, färdigställda mellan 2007 och 2009, i Stockholm, Göteborg och Jönköping studerats. Examensarbetet är gjort i samarbete med Riksbyggen, som har byggt och förvaltar de studerade fastigheterna. Fastigheterna har beräknats i programmen Enorm 2004 och VIP+ 5.2, och församtliga redovisas en högre energianvändning än beräknat. Avvikelser är dock små, mellan 1 % och 8,6 %, för den totala energianvändningen med undantag för en fastighet som har 22 % högre användning än beräknat. Däremot finns stora skillnader för enskilda mät värden. Störst är avvikelserna för uppvärmning, där beräkningarna underskattade denna med upp till 50 %. Anledningar till avvikelse är underskattad rumstemperatur och att ingen hänsyn till vädring och kulvertförluster tagits vid beräkning. För tappvarmvatten gäller däremot det omvända då detta överskattades i beräkningar med upp till 57 %. En anledning är höga schablonvärden vid beräkning. Hela avvikelsen behöver dock inte bero på missbedömning och felberäkning i projektering, utan fel kan dock också uppstå när separat mätning av tappvarmvatten saknas och en bedömning måste göras av varmvattenandel av total vattenförbrukning. Resultatet ligger till grund förföljande slutsatser och rekommendationer: En högre innetemperatur än dagens rekommendation om 21 °C bör övervägas vid dimensionering. Användning av schablonvärden för tappvarmvatten bör göras med försiktighet, då dessa tenderar att vara för stora. Ett vädringstillägg på 4 kWh/m², år har visat sig minska avvikelser i uppvärmningsbehov. Jämförelse mellan beräknad och deklarerad energianvändning bör göras per mätslag istället för total energianvändning. IMD (individuell mätning med debitering) ger, förutom energibesparing, en mer tillförlitlig uppföljning.

Energianvändningen har i Sverige under lång tid varit väldigt hög. Den höga användningen leder till stor miljöpåverkan i form av utsläpp av växthusgaser. Sett bara till elanvändningen är bostadssektorn det område som dominerar. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt kunna beräkna energianvändningen i byggnader används ofta olika sorters energiberäkningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberäkningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad på VVS avdelningen på ÅF i Norrköping. Modellen är anpassad efter ställda krav i Boverkets Byggregler, BBR, och dess huvudsyfte är att beräkna årlig energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient i byggnader.   Huvudsyftet har varit att på olika sätt verifiera modellen, dels mot annat erkänt energiberäkningsprogram, IDA ICE, och dels mot en verklig byggnad med givna data. Bäst resultat erhölls vid verifieringen mot IDA ICE, med en maximal skillnad resultaten emellan på 6 %. Vid verifieringen mot den verkliga byggnaden blev motsvarande resultat 16 %. Att skillnader i resultat uppkommer i det första fallet var väntat, då den egenutvecklade modellen och IDA ICE räknar på helt olika sätt. IDA ICE är ett dynamiskt program, som tar hänsyn till temperaturvariationer osv., medan modellen är ickedynamisk. Även i det andra fallet var det väntat att skillnader resultaten emellan skulle uppstå. Att få teoretiska resultat att helt överensstämma med verkligheten är svårt, vilket till stor del beror på osäkerhet i indata.   En inventering av marknaden beträffande andra energiberäkningsprogram har gjorts. Detta för att om möjligt kunna visa om det finns andra intressanta program som klarar samma typ av beräkningar som Excel-modellen. Då fokus för inventeringen främst legat i själva kartläggningen av tillgängliga program, uteslöts tester av programmen. Av de studerade programmen kan endast rekommendation ges för IDA ICE, då detta användes vid verifieringsarbetet av Excel-modellen. Trots vissa brister hos Excel-modellen, som framkommit under arbetets gång, kan ändå rekommendationer ges för att använda den framför något annat energiberäkningsprogram. Även en studie kring olika energilösningar i byggnader har gjorts. Detta för att om möjligt kunna påvisa vilken eller vilka lösningar som är bäst lämpade, dels rent miljömässigt och dels för att klara ställda krav i BBR. För att minska det stora elberoendet i landet bör fjärrvärme användas i de flesta fall. Om man bara ser till att klara ställda krav i BBR, bör någon form av värmepump tillsammans med ett vattenburet distributionssystem användas.

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar. De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station). Följande parametrar ingår i studien: temperatur, vindhastighet, specifik fuktighet, kortvågig in och utstrålning samt långvågig instrålning.  Simulationer med standard-WRF underskattar samtliga strålningsparametrar. En felaktig strålningsbalans leder till att standard-WRF simulerar för låga temperaturer. Att mängden kortvågig och långvågig instrålning är för liten beror förmodligen på att standard-WRF simulerar för stor mängd höga moln och för liten mängd låga moln. För vindhastigheten och den långvågiga instrålningen ökar respektive minskar korrelationen när resultaten från nedskalning från 24 km till 8 km med standard-WRF analyseras. Bäst korrelation för vindsimuleringar fås med standard-WRF i upplösningen 8 km. För temperaturen ger ERA-Interim bättre korrelation mot observationer än simuleringar med standard-WRF. Ett test av polaroptimerade WRF visar att detta utförande av modellen bättre förutsäger strålningsbalansen över glaciärerna och som en följd av detta fås en mer överensstämmande temperaturmodellering. Polaroptimerade WRF simulerar en mindre mängd höga moln och en strörre mängd låga moln jämfört med standard-WRF. Bättre molnmodelleringarna i kombination med ett mer passande schema som beskriver mängden kortvågig strålning ger en förbättrad energibalans. Vindmodelleringar i upplösningen 2,7 km utförda av standard-WRF och polaroptimerade WRF ger minskad korrelation och ökad spridning jämfört med simuleringar i upplösningen 8 km. Denna rapport visar på att polaroptimerade WRF är ett bättre alternativ än standard-WRF när Svalbards meteorologiska parametrar ska simuleras.