<p>Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter. Modellen är inte optimalt anpassad efter verksamhetens logiska struktur vilket leder till svårigheter att förstå och relatera arbetsinsatser till uppställda mål.</p>

Företag vill belöna individer för insatser som ligger i linje med deras mål och stimulera den kompetens som skapar framgång och konkurrens-fördelar. Det studerade företaget har infört en ny belöningsmodell som inte gett ett tillfredsställande resultat. Syftet med studien var att kartlägga bakomliggande psykologiska mekanismer för att se hur belöningsmodellen i praktiken inverkar i arbetssituationen. Resultatet visar att gamla tankestrukturer försvårar förståelsen och förhindrar en egentlig övergång till ett mer förståelsebaserat ledarskap. Framgången varierar mellan olika avdelningar och beror på ett antal faktorer som lärandevillkor, avdelningens struktur och relationen mellan organisationens parter. Modellen är inte optimalt anpassad efter verksamhetens logiska struktur vilket leder till svårigheter att förstå och relatera arbetsinsatser till uppställda mål.

I denna processutvärdering är syftet att granska, kartlägga och förklara det resultat Region Skåne idag påvisar genom vårdgarantiarbetet inom specialistvården. Våra frågeställningar fokuserar på verksamhetslogik, översättning/ implementering av denna verksamhetslogik till faktiska arbetsmetoder, matchning av verksamhetslogik samt faktiska arbetsmetoder gentemot det definierade problemet. Vår preciserade frågeställning tar upp om det finns organisatoriska faktorer som kan vara avgörande för hur implementeringsprocessen kan se ut.Denna utvärdering har en nyinstitutionell utgångspunkt inom vilken empirin analyseras. Våra slutsatser handlar i mångt och mycket om att tillgänglighetsarbetets organisation och implementering påverkas av organisatoriska faktorer såsom den organisatoriska ledningsstrukturen, attityder samt hur prioriterat tillgänglighetsarbetet är.

Syftet med denna studie är att bidra med förståelse för vad som ger verksamheter inom offentlig förvaltning rätt förutsättningar för att lyckas med sin marknadsföring och kommunikation. Detta genom att studera verksamhetslogik, organisationskultur och varumärkesorientering genom en enkätundersökning och semistrukturerad intervju med den ende kommunikatören i Söderköpings kommun. Studien har utförts med Söderköpings kommun som studieobjekt. Detta med utgångspunkt i tidigare forskning om den kommunikativa organisationen och de utmaningar som presenteras. Undersökningen belyser kommunikatörens roll i det övergripande systemet och dennes utmaningar i att länka samman organisationens strategi med kommunikation och att bygga och bevara förtroende. Studien visar att den mindre organisationen står inför liknande utmaningar som den större, med skiljaktiga förutsättningar. Det framgår att den rådande verksamhetslogik och organisationskultur som styr kommunikationen förutsätts av dialog, förståelse och flexibilitet. Följaktligen blir kommunikatörens uppdrag brett och komplext då resurser för kommunikation i vissa avseenden saknas. Intervjustudien visar att en fungerande lyssnandekultur är en grundläggande förutsättning för verksamhetens vitalitet.