<p>Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med</p><p>övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. </p><p>För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.</p>

<p>Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är</p><p>formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags</p><p>ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.</p><p>Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom</p><p>ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens</p><p>syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att</p><p>analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella</p><p>styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en</p><p>djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är</p><p>genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i</p><p>forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed</p><p>tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form</p><p>utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och</p><p>medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg</p><p>såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska</p><p>materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav</p><p>en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning</p><p>förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade</p><p>och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma,</p><p>komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar</p><p>ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.</p>

<p>Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten påverkas av de val som ledaren gör. Det är också ledaren som har makten att bestämma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, även om det finns många andra faktorer som kan påverka styrningen av företaget.</p><p>Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de påverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan på styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt ämnet med hjälp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat på fyra olika företag och deras verkställande direktörer, nämligen Fastighetsmäklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmäklare.</p><p>Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor påverkan och inflytande vad gäller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som präglar deras verksamhet och vi kan se både likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning. Vi har även funnit andra faktorer, såsom företagensstorlek och bransch, som kan påverka utformningen av styrsystemen och vad de väljer att lägga fokus på.</p>

Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement. Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser. Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma, komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.

Titel: SMART – Implementering av ett leankoncept Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Myrzell &amp; Lee Friman Handledare: Lars Torsten Eriksson Datum: 2013-05-29 Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förståelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förändring påverkar personalen. Vi vill genom denna studie även fördjupa våra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag. Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi först sökte sekundärdata om hur man på bästa sätt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgänglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker. Vi har fått primärdata genom att intervjua chefer och andra anställda på OKQ8. Teori: I teorin har vi fokuserat på implementeringen av ett styrkoncept eftersom det är där vi finner ett intresse och grund för vår uppsats. Vi avser verksamhetsstyrning med grund iekonomi och med det slutliga målet att förbli lönsamt. OKQ8 har valt att implementera ett styrkoncept vid namn smart. Styrning med smart kommer ursprungligen från lean men är speciellt utarbetad efter OKQ8s verksamhet. För att förstå vad smart bygger på behöver vi därför utgå från lean som utvecklats och tillämpats under de senaste 50-60 åren för att göra företag effektivare. Lean är ett övergripande styrkoncept och kan användas på olika sorters verksamheter. Vi har valt att studera lean inom serviceyrket, då vi anser att OKQ8 främst tillhandahåller service till sina kunder. Vi har speciellt fokuserat på personalen på OKQ8 och hur de har upplevt organisationsförändringen för att få fram både implementeringens styrkor och svagheter. Vi har tittat på tidigare studier och resultat som finns tillgängliga omOKQ8s koncept smart. OKQ8s tillämpning studerades till exempel av Brohage och Gunningberg (2011) och vår studie bygger vidare på denna samt kan ses som en valideringsstudie av deras undersökning. Resultat &amp; slutsats: Från vår studie kan man dra slutsatserna att för bästa resultat vid implementering av ett leankoncept bör man dels ta god tid på sig och dels arbeta med att få med sig medarbetarna i processen. Detta anser vi vara de två viktigaste slutsatserna att beakta. Man bör se över sina rutiner för att kunna minska på onödiga kostnader och utnyttjade resurser som redan finns inom verksamheten. Det man är ute efter är långsiktiga resultat både vad gäller vinst och andra mål inom verksamheten. Det är också viktigt att man ser över den kritik som finns tillgänglig och att man tar till sig de fel som andra gjort för att undvika att göra dessa själva. För att lyckas med implementeringen av lean så har vi även kommit fram till att det är viktigt att man inte bara använder lean, utan att man även använder sig av olika verktyg som är anpassade för den enskilda verksamheten som tillexempel ”just in time” eller ”5s”. Detta för att det annars lätt kan bli för smalt, lean måste anpassas för att fungera på olika verksamheter. Samma arbetssätt fungerar inte till alla. Det är viktigt med noggrannhet och att man ser till både kundens bästa samtidigt som man tänker på de människor som faktiskt ska genomföra förändringarna. De är viktigabyggstenar i processen och det är viktigt att man har alla med sig, för att kunna införa styrkonceptet på allra bästa sätt. En annan viktig slutsats är informationsflödet och dessfunktion, för att man ska undvika problem vid implementeringen. Tydlig och riklig information samt att kommunikationen mellan ledning och anställda fungerar tillfredsställande. Vid implementering av ett styrkoncept i till exempel enserviceverksamhet med olika stationer, så som hos OKQ8, bör man även ha under konsideration att olika butiker/stationer kan behöva olika produkter och förutsättningar beroende på vart i landet de befinner sig. Den ekonomiska styrningen ska tack vare lean spara på onödiga kostnader och meningen är att öka intäkterna. Inom organisationen har de speciellt fokuserat på personalhanteringen samt lagerhantering för att åstadkomma detta. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser att det fattas empiriska resultat om hur manimplementerar lean inom serviceföretag vilket skulle bidra till ett mer fylligt och komplett informationsutbud. Vi anser att det vore intressant att ta reda på om lean är det bäst fungerande styrkonceptet för serviceföretag eller om det finns andra styrkoncept som ärmer lämpade för dessa företag. Vi ser det även intressant att forska om de kulturella skillnader det finns vid implementering av lean i olika städer runt om i världen, hur skillnaderna ter sig och hur man lämpligast ändrar verktygen med detta i åtanke. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för hur man går till väga vid implementeringen av ett leankoncept i en verksamhet. Den kan vara värdefull för intressenter kring och inom OKQ8 för vidare arbete med deras styrning men även andraverksamheter i olika branscher för att se till exempel likheter och olikheter. Studien bidrar även till att ge information om vad som kan orsaka problem vid implementering av styrkonceptet lean och vad man eventuellt skulle kunna göra för att undvika dem. Nyckelord: Verksamhetsstyrning, implementering, lean, smart, förbättringsarbete.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning. Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor.  För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys. I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer. Jämförelser görs med respondenternas svar samt med uppsatsens angivna teorier och modeller. Vår avsikt var att utgå från primärdata med teorihänvisningar, med syfte att se om vi har fått svar på frågeställningarna. Mål- och resultatstyrning är den typ av styrning som används på vårdcentralerna i vår studie. De använder sig av nyckeltal i sin verksamhet för att exempelvis mäta och öka sin effektivitet och produktivitet. Med hjälp av nyckeltal utför de uppföljningar och jämförelser i sina verksamheter. Nyckeltalsanvändning är beroende på typen av verksamheten.

Denna kandidatuppsats baseras på en fallstudie om hur styrningsmodellen Lean har implementeras på OKQ8:s stationer. Studien ämnar vidare undersöka vilka faktorer som påverkar utfallet samt undersöka hur Lean har påverkat effektiviteten på stationerna. För att besvara detta har intervjuer genomförts med personal på OKQ8. Studien analyserar hur faktorer så som stress, arbetskraftsflexibilitet och delaktighet har påverkat utfallet av implementeringen. Vidare har även nyckeltal använts för att analysera om Lean har lett till att organisationen har blivit mer effektiv. Det författarna har kommit fram till är att Lean kan tillämpas inom OKQ8:s stationer och bidra till högre effektivitet, dock implementeras inte Lean full ut inom OKQ8.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten påverkas av de val som ledaren gör. Det är också ledaren som har makten att bestämma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, även om det finns många andra faktorer som kan påverka styrningen av företaget. Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de påverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan på styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt ämnet med hjälp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat på fyra olika företag och deras verkställande direktörer, nämligen Fastighetsmäklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk &amp; Co fastighetsmäklare. Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor påverkan och inflytande vad gäller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som präglar deras verksamhet och vi kan se både likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning. Vi har även funnit andra faktorer, såsom företagensstorlek och bransch, som kan påverka utformningen av styrsystemen och vad de väljer att lägga fokus på.

No description available.