• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 9
  • Tagged with
  • 9
  • 9
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Föräldraskap i ”Nya Vi Föräldrar” : En kvalitativ analys av en tidnings framställning av småbarnsföräldrar

Brandt, Sara January 2014 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tidningen ”Nya Vi Föräldrar” framställer småbarnsföräldrar i utvalda reportage. Metoden för arbetet är kvalitativ innehållsanalys och visuell metod eftersom reportagen består av både text och bild. Analysen grundar sig på teorier från Anthony Giddens, Yvonne Hirdman och Erving Goffman. I analysarbetet har det vuxit fram olika teman som sedan har blivit mina specifika avsnitt. Det första avsnittet i analysen heter ”Vardagens organisering” och handlar främst om hur familjerna talar om rutiner och planering, det andra avsnittet ”Arbetsfördelning” beskriver hur föräldrarna talar om hushållssysslor och omsorg av barnen. Vidare behandlar avsnittet ”Framställningen av mammor och pappor” hur framför allt tidningen har valt att framställa könen i reportagens bilder och slutligen beskrivs exempel på hur bilderna är komponerade under avsnittet ”Bildkomponering”. Analysen visar framförallt att föräldraskapets traditionella könsroller som manligt och kvinnligt fortfarande är en central del i föräldrarnas vardag. Det synliggörs också genom hur föräldrarna ser på sig själva och hur tidningen väljer att framställa dem. I analysen kan man se att viljan till jämställdhet är något som eftersträvas av både familjerna och tidningen genom tankar och framställningar.
2

Analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar

Khamrayeva, Nasiba January 2007 (has links)
En analys av mamma/papparoll i tidningen Vi Föräldrar.Hur såg mamma/papparollen ut 1986 och 2006 och har det skett förändringar sen dess. / En analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar från 1986 och 2006.
3

Vilken familj representeras i media? : En kritisk diskursanalys av hur Vi Föräldrar och Mama porträtterar begreppet familj

Svensson Ekman, Elin January 2021 (has links)
Årligen ges ett antal familjetidningar ut i Sverige som på ett eller annat sätt medverkar till att forma den bild av familj som finns i just Sverige. Syftet med undersökningen är att analysera hur familjetidningarna Vi Föräldrar och Mama porträtterar familjer genom sina texter och fotografier. Syftet är vidare även att undersöka hur allomfattande familjetidningarna är gällande olika former av familjekonstellationer. Undersökningen vänder sig till respektive familjetidnings utgåvor som publicerats under år 2020, och dessa har hittats genom den digitala prenumerationstjänsten ARCY. Familjetidningarna har analyserats genom en kritisk diskursanalys, där analysen utgår från Norman Faircloughs tredimensionella modell som innefattar dimensionerna text, diskursiv praktik samt social praktik. Resultatet som framkommer ur den kritiska diskursanalysen påvisar hur det föreligger en tydlig bild kring hur en familj ser ut utifrån Vi Föräldrar och Mama. Likaså påvisar resultatet att tvåsamhetsnormen lyser starkt med sin närvaro, precis som också heteronormen gör i de undersökta familjetidningarna. / Every year, a number of family magazines are published in Sweden that in one way or another contribute to shaping the image of family that exist in Sweden. The purpose of this study is to analyze how the family magazines Vi Föräldrar and Mama portray families through their texts and photographs. The purpose is also to analyze how comprehensive the family magazines are regarding various forms of family constellations. The material in the analysis consists of each family magazine's editions published in 2020 and these have been found through the digital subscription service ARCY. The family magazines have been analyzed through a critical discourse analysis, where the analysis is based on Norman Fairclough's three-dimensional model, which includes the dimensions text, discursive practice and social practice. The results that emerge from the critical discourse analysis show that there is a clear picture of what a family looks like based on Vi Föräldrar and Mama. The result also shows that the norm of duality and the heteronorm is overrepresented in the examined family magazines. / <p>2021-06-02</p>
4

Medias framställning av föräldrar och föräldraskap ur ett genusperspektiv : - En longitudinell diskursanalys av magasinet Vi Föräldrar mellan 1990-2015

Isaksson, Pernilla, Sjölund, Peter January 2019 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur föräldrar framställs i magasinet "Vi Föräldrar" ur ett genusperspektiv. Det är en longitudinell studie som undersöker hur normer kring femininitet, maskulinitet och sexualitet kopplat till föräldraskapet har förändrats mellan åren 1990-2015. Studien visar också hur media avspeglar samhället och är en del av reproduktionen av rådande normer. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och tolkas framförallt utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och Judith Butlers queerteori. Studien använder sig av en kvalitativ metod där både text och bild har analyserats genom en kritisk diskursanalys av utvalda reportage under den givna perioden. Analysen visar att det har skett en förändring i hur magasinet framställer föräldraskapet. Traditionella könsroller minskar över tid samtidigt som ett gemensamt föräldraskap ökar. I början av perioden tillskrivs de två olika könen femininitet och maskulinitet, detta förändras till att i slutet framställa föräldraskapet mer könsneutralt och även ge utrymme för andra sexualiteter än heterosexualitet. I det delade föräldraskapet är det trots detta kvinnan som ges den primära föräldrarollen men det tycks vara något som magasinet vill förändra. / <p>2019-06-03</p>
5

Medias framställning av genus och föräldraskap : En kritisk diskursanalys av normer kring genus och föräldraskap i tidningen Vi Föräldrar

Ndoja, Michaela, Ta, Sofia January 2020 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar under år 2019. För att kunna uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: ● Hur framställs kvinnor och män som föräldrar ur ett genusperspektiv i de utvalda artiklarna från Vi Föräldrar? ● Vilka normer kring föräldraskap kan vi se är genomgående i de utvalda artiklarna? Metod och material: En kritisk diskursanalys som använder Faircloughs tredimensionella analysmodellen för att analysera tolv artiklar från tidningen Vi Föräldrar. Huvudresultat: Studien resulterade i att artiklar från tidningen Vi Föräldrar upprätthåller normer kring att mannen ska försörja familjen och kvinnan ska ta hand om hemarbetet. Däremot argumenterar majoriteten av artiklarna för att dela upp ansvaret för omvårdnaden av barnet. Mamman framställs vara mer känslosam och omhändertagande jämfört med pappan och kan därav ses som den primära föräldern. Den vanligaste föräldrarkonstruktionen som förekom i artiklarna var att föräldrar består av ett romantiskt heterogent par. En öppen och ärlig kommunikation mellan förälder och barn är också uppmärksammat.
6

”Men vi måste vara försiktiga, inte ta i och skrämma ungarna”

Karlsson, Lucia January 2008 (has links)
I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet. / In this paper, I study the writer’s use of language in Vi Föräldrar 1968-2008, and how it affects the creation of parenthood identity. The analysis also includes an investigation of changes between the different years which I have targeted. The result, which has been produced with the use of critical discourse analysis and applied identity theory, shows that the use of language most certainly can affect common values and establish the moral of a society. This is, however, only one component in the creation of the parenthood identity and its influence varies over time, with use of language, and the room this component occupies in the source material.
7

Ibland är även pappa en del av familjen : Föräldraskap och jämställdhet i tre årgångar av Vi föräldrar

Gustafsson, Karin January 2011 (has links)
I denna uppsats gör jag en textanalys av tre årgångar av tidskriften Vi föräldrar: 1968, 1983 och 1994. Jag ställer frågan vilka bilder av föräldraskap, framförallt faderskap, som framkommer i tidskriften och hur jämställd relationen mellan pappa och mamma är. Avspeglar sig tankar om ”den dubbla emancipationen” – det vill säga att både kvinnor och män ska delta i såväl yrkesarbete som i arbetet med hem och barn – i tidskriften och sker det några förändringar över tid? Som inramning till min analys beskriver jag det samhälleliga och politiska sammanhanget när det gäller föräldraskap och jämställdhet under den tid då respektive årgång gavs ut. Jag använder mig av teoretiska resonemang om bland annat barnorienterad maskulinitet och diskursen om det olika föräldraskapet i min analys. Min beskrivning och analys av de tre årgångarna visar att tidskriften genomgår stora förändringar över tid. Bilden av föräldraskapet och jämställdheten i tidskriften motsvarar väl det sammanhang i vilket den ges ut. Pappa är 1968 en relativt frånvarande familjeförsörjare men har 1994 blivit en delaktig familjefar. Samtidigt har han, fortfarande 1994, långt större möjlighet än mamma att välja nivå på sitt engagemang i barnen och hemmet. Att pappa spenderar tid med barnen och tar ut en större del av föräldraledigheten är något som i alla fall i de två senare årgångarna ses som positivt, även om det i årgång 1983 ofta betonas att papparollen inte får bli för lik mammarollen. Mamma har dock alltid huvudansvaret för barnen och hemmet och pappas delaktighet lyfts inte fram som viktig för hennes skull utan som något som i första hand är bra för barnen och för hans egen personliga utveckling. Min slutsats är att tidskriften Vi föräldrar under denna period inte kan sägas ha varit en tydlig förespråkare för den dubbla emancipationen. / In this essay, I carry out a text analysis of three volumes of the Swedish monthly magazine Vi föräldrar: 1968, 1983 and 1994. I examine what kind of images of parenthood, particularly fatherhood, the magazine reflects, and the relationship between mum and dad in terms of gender equality. Does the idea of so-called double emancipation – that both men and women are to participate in working life as well as in childcare and housework – manifest itself in the magazine and are there changes over time? As a contextual framework for my analysis, I use a separate section of the essay to describe the societal and political context as regards family and equal opportunities policy in the periods during which each of the three analysed volumes were originally published. Theoretically, the analysis utilises discussions and research on child-oriented masculinity, and the gender differentiated parenthood discourse. My description and analysis of the three volumes makes apparent that the magazine undergoes major changes over time. The images of parenthood and gender equality in each volume correspond to the social and political context in which it was published. In 1968, dad is a relatively absent breadwinner, whereas in 1994 he has become more of a family man. However, even in the 1994 volume, he retains the privilege of being able to choose the level of his commitment to the family in a way that mum never can. The fact that dad spends more time with the children and takes a greater share of parental leave is something that, at least in the two later volumes, is seen as something positive , even though the importance of differentiating fatherhood from motherhood is frequently stressed in the 1983 volume. Still, throughout the period mom is the primary carer as well as the one responsible for the housework, and dad’s involvement is not primarily seen as beneficial for her, but rather as something that is good for the children and for his personal growth. My conclusion is that the magazine Vi föräldrar cannot be said to be a strong advocate for double emancipation.Key
8

Familjediskursen : 1998-2008

Andersson, Madeleine January 2009 (has links)
<p>Purpose/Aim: The purpose of this essay is to see how the media, through the newspaper, "Vi föräldrar”, produces family and parental roles, and to investigate how the image changed over time.</p><p>Material/Method: The material consists of a number of selected texts from the years 1968, 1988 and 2008. The method used is a discourse analysis based on the three level model by Norman Fairclough. The three levels are the text, the discourse practise and the sociocultural practise. In this study two of the levels, text and sociocultural practise, are used in analysing the texts.</p><p>Main results: Family and parenting in the texts from 1968 can be linked to the structural functionalist theory in which the core family is central and women and men are assigned to specific roles. I have chosen to call the contents of the texts of 1968 a "core family discourse." The feminist approach has influenced the content in the texts from 1988 which I call a “gender discourse”. The individualization of the late modern period has resulted in freedom for the individual without specific gender roles or traditional family frameworks, which are evident in the texts from 2008. I have therefore chosen to refer to the 2008 texts as a "lifestyle discourse".</p>
9

Familjediskursen : 1998-2008

Andersson, Madeleine January 2009 (has links)
Purpose/Aim: The purpose of this essay is to see how the media, through the newspaper, "Vi föräldrar”, produces family and parental roles, and to investigate how the image changed over time. Material/Method: The material consists of a number of selected texts from the years 1968, 1988 and 2008. The method used is a discourse analysis based on the three level model by Norman Fairclough. The three levels are the text, the discourse practise and the sociocultural practise. In this study two of the levels, text and sociocultural practise, are used in analysing the texts. Main results: Family and parenting in the texts from 1968 can be linked to the structural functionalist theory in which the core family is central and women and men are assigned to specific roles. I have chosen to call the contents of the texts of 1968 a "core family discourse." The feminist approach has influenced the content in the texts from 1988 which I call a “gender discourse”. The individualization of the late modern period has resulted in freedom for the individual without specific gender roles or traditional family frameworks, which are evident in the texts from 2008. I have therefore chosen to refer to the 2008 texts as a "lifestyle discourse".

Page generated in 0.0647 seconds