Sociala medier är ett vanligt förekommande fenomen som används av allt fler människor världen över. På sociala medier ges både företag och privata användare möjlighet att publicera videoinnehåll. I linje med att video på sociala medier växt fram, har möjligheter att använda video i marknadsföringssyfte utvecklats. Det har resulterat i att allt fler företag och marknadsförare insett fördelen med att inkludera video som en aspekt i marknadsföringsstrategier. Det har identifierats ett teoretiskt gap inom forskning som behandlar vilka attribut som bör inkluderas i en video för att fånga en konsuments intresse och främja videodelning. Syftet med denna studie är således att få kunskap kring attribut som är av betydelse vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier och om dessa attribut är av betydelse för huruvida en video sprids genom videodelning. Författarna ämnar dessutom undersöka om video på sociala medier kan ha en eventuell påverkan på tittarens köpintention. Studien ämnar således besvara följande forskningsfråga: Vilka attribut bör inkluderas i videomarknadsföring på sociala medier för att attrahera tittare och generera spridning? Studien har utförts utifrån en kvantitativ metod och studieobjektet är användare Instagram. I samband med att Instagram introducerade möjligheten att publicera video, har videomarknasföring blivit allt vanligare och mer framträdande i kanalen. Via videomarknadsföring på Instagram har företag och marknadsförare potential att nå ut till en stor publik. Utifrån syftet och den forskningsfråga som författarna ämnar besvara har teori gällande native advertising, viral marknadsföring, videodelning, elektronisk word- of-mouth (eWOM), AIDA-modellen samt attribut inom video inkluderats i studiens teoretiska referensram. Den empiriska data som återfinns i studien har samlats in genom en webbenkät och den urvalsstrategi som använts är snöbollsurval. Statistiska tester i from av chitvå-test samt korrelationstest har genomförts för att härleda samband mellan olika variabler. Cronbach’s Alpha har genomförts för att styrka studiens inre reliabilitet. Utifrån den data som samlats in och utifrån de statistiska tester som genomförts har det konstaterats att attributen underhållning, engagemang och utformning bör inkluderas i videomarknadsföring för att attrahera tittare och generera spridning. Studien bidrar med en teoretisk modell som revideras utifrån studiens resultat. Modellen bidrar med teorier och attribut som är av relevans att beakta vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier av såväl företag som marknadsförare.

Uppsatsens syfte är att kartlägga hur nio svenska turistföretag ser på sociala mediers och konsumentens roll inom marknadsföring online. Vidare vill uppsatsförfattarna analysera potentiella effekter av virala marknadsföringskampanjer. Detta utifrån fyra teoretiska ramverk: webb 2.0, word-of-mouth, viral marknadsföring samt social valuta. I uppsatsens analys besvaras tre frågeställningar: hur ser turistföretagen på marknadsföring genom sociala medier, vad har konsumenternas sociala nätverk för betydelse i turistföretagens virala marknadsföring, samt vilka är de upplevda effekterna av virala marknadsföringskampanjer? Uppsatsens empiri baseras på data insamlad via nio semistrukturerade intervjuer. De generella resultaten visar på att konsumentens sociala nätverk online har en stor betydelse för företagens marknadsföring online, konsumenterna äger varumärket genom att de i sina sociala kanaler kan sprida både positiv och negativ word-of-mouth till det sociala nätverket. Sociala medier är en viktig faktor i turistföretagens marknadsföring och företagen måste idag vara närvarande på sociala medier då allt fler konsumenter befinner sig online. Studien har även visat att företagen endast upplever positiva effekter av företagens virala marknadsföringskampanjer. Kampanjerna leder till att konsumenterna integreras i marknadsföringen och sprider företagets varumärke till dess sociala nätverk. I och med detta bildas en positiv relation mellan företag och konsument. / The aim of this essay is to identify how nine Swedish tourism companies view the role of social media and the consumer in online marketing. Furthermore, the authors will analyze the potential effects of viral marketing campaigns. This is based on four theoretical frameworks: web 2.0, word-of-mouth, viral marketing and social currency. The analysis answer three questions: how tourism companies looks on marketing through social media, what consumer social networks importance of tourism businesses viral marketing, and what are the perceived effects of viral marketing campaigns? The essays empirics are based on data collected through nine semi-structured interviews. The overall results show that the social networks of consumers have a great significance for the companies’ online marketing. Through their social media channels, consumers can spread both positive and negative word-of-mouth to their social networks, this has the effect that consumers now can be said to own the companies’ brands. Social media is an important element of the tourism companies’ marketing strategies. Consumers increasing usage of social media means that companies today must be present online. Furthermore, the study has shown that tourism companies have only seen positive effects of their viral marketing campaigns. The campaigns have the effect of consumers integrating with the companies’ marketing and spreading the companies’ brands within their social networks. This creates a positive relation between company and consumer.

Frågeställningar: Hur ser företags processer ut för att skapa innehåll till sociala medier? Hur engagerar sig konsumenter till innehåll som företag publicerat på sociala medier? Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att beskriva och förklara företags processer för att skapa innehåll till sociala medier och analysera konsumenters engagemang till innehåll som företag publicerat. Studien syftar även till att tillhandahålla en konceptuell figur för hur förloppet att skapa, publicera och följa upp innehåll mellan ett företag och ett konsultbolag ser ut. Det avslutande syftet är att kunna ge rekommendationer till företag om hur de kan utveckla sitt användande av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Metod: Studien hade en induktiv ansats med ett explorativt syfte. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom personliga intervjuer och genom en observationsstudie med en kompletterande intervju. En kvalitativ dataanalys utfördes för att analysera insamlad empirisk data. Resultat: Företags processer till att skapa innehåll är otillräcklig och det finns utrymme för förbättring. Det framkom även att konsumenter har ett större engagemang till innehåll som företag publicerat om konsumenternas vänner rekommenderat innehållet, om det är humoristiskt eller har ett välgörande ändamål. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Det teoretiska bidraget är att utveckla processen till att skapa innehåll på sociala medier. Praktiska bidrag är i form av rekommendationer till företag angående hur de kan utveckla sitt användande av sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. / Research questions: Do companies have processes to create content for social media? How do consumers engage in content that companies have published on social media? Purpose: The main purpose of this study is to describe and explain companies’ processes to create content for social media and analyze the consumers’ commitment to the content that companies have published. Another purpose is to provide a conceptual model for the course of creating, publishing and following up content between a company and a consulting firm. Finally we aim to give recommendations to companies about how they can develop their use of social media as a marketing tool. Method: The study has an inductive approach with an explorative purpose. The survey was performed using a qualitative method. The data was collected by means personal interviews and an observational study with an additional interview. This empirical data was analyzed using a qualitative data analysis. Results: The companies’ processes to create content are insufficient. The study also revealed that consumers have a greater commitment to content published by companies if their friends have recommended the content, if it is humoristic or related to charity. Theoretical and practical contributions: The theoretical contribution is to develop the process to create content on social media. The practical contribution is in the form of recommendations to companies about how they can develop their usage of social media as a marketing tool.

<p>Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas.</p><p>Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.</p><p>Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar. Därför tog utvecklandet av MISSILE (Marknadsföring, Interaktion, Snabbhet, Snack, Integration, Lock-In samt Enkelhet) vid. Denna modell är en lättviktsmodell som är baserad på både teoretisk och praktisk grund, och är speciellt anpassad för webbutveckling inom publika webbtjänster. Modellen tar vara på och behandlar de nyckelfaktorer som kommit fram under studiens gång, genom att utkast till en tidigare egenutvecklad teoretisk modell, MALIN (Marknadsföring, Användbarhet, Lock-In) jämfördes med vad experter inom området publika webbtjänster tyckte var framgångsfaktorer för att utveckla publika webbtjänster.</p><p>Vi anser att uppsatsen har stort värde då det inte finns tidigare forskning inom området publika webbtjänster. Vi anser även att det finns ett stort praktiskt värde av MISSILE-modellen, då modellen kan vägleda IT-entreprenörer att utveckla nya publika webbtjänstprojekt mer framgångsrikt och snabbare än tidigare.</p>

Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas. Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna. Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar. Därför tog utvecklandet av MISSILE (Marknadsföring, Interaktion, Snabbhet, Snack, Integration, Lock-In samt Enkelhet) vid. Denna modell är en lättviktsmodell som är baserad på både teoretisk och praktisk grund, och är speciellt anpassad för webbutveckling inom publika webbtjänster. Modellen tar vara på och behandlar de nyckelfaktorer som kommit fram under studiens gång, genom att utkast till en tidigare egenutvecklad teoretisk modell, MALIN (Marknadsföring, Användbarhet, Lock-In) jämfördes med vad experter inom området publika webbtjänster tyckte var framgångsfaktorer för att utveckla publika webbtjänster. Vi anser att uppsatsen har stort värde då det inte finns tidigare forskning inom området publika webbtjänster. Vi anser även att det finns ett stort praktiskt värde av MISSILE-modellen, då modellen kan vägleda IT-entreprenörer att utveckla nya publika webbtjänstprojekt mer framgångsrikt och snabbare än tidigare.