O objetivo deste trabalho é identificar os principais demandantes pela auditoria independente em empresas desobrigadas legalmente a serem auditadas e se há valor para elas em se submeterem a esse processo de verificação. A base de dados utilizada foi a da FIPECAFI, que utiliza esses dados para classificar anualmente as 1.000 Melhores e Maiores empresas localizadas no Brasil. Optou-se por essa base por ela possuir informações econômico-financeiras e de auditoria não só de empresas abertas, mas também de fechadas de pequeno e de médio porte. Estas estão isentas pela Lei 6.404/76 e alterações posteriores de contratarem auditores externos para a verificação das suas demonstrações contábeis. Contudo, diversos órgãos reguladores, como ANEEL, ANTT, CVM, BACEN, SUSEP, entre outros, impõem que as empresas sob as suas supervisões sejam auditadas, independentemente do porte. Assim, após a análise da Lei societária e dos princípios normativos emitidos por esses órgãos, restaram 998 empresas desobrigadas legalmente a serem auditadas entre 2005 e 2015, gerando 4.531 observações. Destas observações, 56% compõe o grupo de interesse, ou seja, as que optam por serem auditadas, e 44% o grupo de controle. O tratamento estatístico dos dados contou com técnicas exploratórias descritivas, de correlações, bem como inferenciais através de regressões logísticas binomiais robustas para dados em painel. Os resultados indicam que empresas desobrigadas legalmente a serem auditadas apresentam maiores probabilidades de contratarem os serviços de auditoria externa por influência dos credores, não por intervenção dos seus controladores estrangeiros ou nacionais de grande porte. Adicionalmente, essas empresas, que optam voluntariamente por terem suas demonstrações financeiras verificadas sob a ótica legal, estão associadas a maiores oportunidades de investimento, a uma menor fragilidade financeira e menores custos de captação de terceiros em relação às não auditadas. / The purpose of this paper is to identify the main claimants by independent auditors in legally released companies to be audited and if there is value to them in submitting to this process. The database used is property of FIPECAFI, which uses this data to annually classify the 1,000 Best and Biggest Companies located in Brazil. This basis was chosen because it possesses economic, financial and audit information not only of open companies, but also of small and medium-sized private companies. These are exempt by Law 6.404/76 and subsequent amendments to contract external auditors to verify their financial statements. However, several regulatory agencies such as ANEEL, ANTT, CVM, BACEN, SUSEP and others require that companies under their supervisions be audited, regardless of size. Thus, after analyzing the Corporate Law and the main regulations issued by these agencies, left 998 private companies exempt from being audited between 2005 and 2015, generating 4,531 observations. Of these observations, 56% make up the interest group, that is, those who choose to be audited and 44%, the control group. The statistical treatment of the data counted on descriptive exploratory techniques, correlations, and also with inferential ones through robust binomial logistic regressions for panel data. The results show that companies legally released to be audited are more likely to contract the external audit services by influence of the creditors and not by intervention of their foreign or national large controllers. In addition, these companies, that voluntarily opt to have their financial statements verified from a legal standpoint, are associated with larger investment opportunities, lower financial weakness and lower cost of debt.

BAKGRUND: Sedan revisionsplikten avskaffades 2010 har inte fastställts hur den ekonomiska brottsligheten påverkats av att små svenska aktiebolag inte längre revideras. Trots att Ekobrottsmyndigheten varnat för att avsaknaden av revisor kan vara en riskfaktor för ökad ekonomisk brottslighet pågår en utredning om att utöka gränsvärdena för revisionsplikten för svenska aktiebolag. SYFTE: Studien syftar till att förklara sambandet mellan revision och förekomsten av ekonomisk brottslighet i små svenska aktiebolag. METOD: Denna kvantitativa studie har ett deduktivt angreppssätt. Utifrån agentteori, resursberoendeteori och beslutsteori har en hypotes formulerats. En tvär-snittsdesign har använts och sekundärdata, främst bestående av räkenskaps-information, har analyserats med Chi2-test och logistisk regression. SLUTSATS: Studiens analys visar på ett svagt negativt samband mellan revisor och ekonomisk brottslighet, vilket innebär att resultatet indikerar att ekonomisk brottslighet är mer förekommande i bolag som väljer bort revisorn. Vidare minskar revisorn risken för att ekonomisk brottslighet förekommer inom små aktiebolag med 10,35 procentenheter. / INTRODUCTION: Since voluntary audit was introduced in 2010, it has not been established how the economic crime in Swedish SMEs has been affected by no longer being revised. Although the Swedish Economic Crime Authority has warned that the absence of an auditor may affect the risk of increased economic crime, a debate about whether to increase the limit of voluntary audit has arisen. PURPOSE: The purpose of this study is to explain the relationship between audit and economic crime in Swedish SMEs. METHOD: This quantitative study is based on a deductive approach. Based on agency theory, resource dependence theory and decision theory a hypothesis has been developed. A cross-sectional design has been used and secondary data, mainly from financial statements, has been analysed using Chi2-test and logistic regression. CONCLUSION: In the analysis, a weak negative correlation between auditor and economic crime is presented. I.e. the results indicate that the risk of economic crime is more prevalent in companies without an auditor. Further, the auditor reduces the risk of economic crime in Swedish SMEs with 10,35 percentage points.

Bakgrund Av företag som omfattas av frivillig revision har en stor majoritet valt att avstå revision. Bolagsverket menar att avskaffandet av revisionsplikten har resulterat i en kraftig ökning av antalet för sent inlämnade årsredovisningar. Samtidigt pågår en debatt där det argumenteras för att tidigarelägga tidsgränsen för att lämna in årsredovisningen, med argumentet att intressenterna bör ha tillgång till mer aktuell information. Syftet med att avskaffa revisionsplikten var att minska mindre företags administrativa och ekonomiska börda, men resursberoendeteorin menar att revision är en nödvändig resurs för företags förmåga att lämna in årsredovisningen i tid. Därtill föreslår en kombination av rationell beslutsteori och inlärningskurvan att företag endast efter en viss tid kan hantera de uppgifter revisorn tidigare hanterade. Syfte Denna uppsats syftar till att förklara sambandet mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Metod Denna kvantitativa uppsats utgår från en deduktiv ansats. Hypoteser har formulerats med utgångspunkt i resursberoendeteori, rationell beslutsteori samt inlärningskurvan. Eftersom studien syftar till att förklara ett samband vid en viss tidpunkt har en tvärsnittsdesign tillämpats. Det empiriska materialet utgörs av sekundärdata. Slutsats Det finns ett positivt samband mellan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. Det finns ett negativt samband mellan tid utan revision och mindre företags benägenhet att lämna in årsredovisningen för sent. / Introduction Most Swedish SMEs have chosen to refrain from voluntary audit. Bolagsverket argue that the abolition of mandatory audit has resulted in an increase in late filed annual reports. Meanwhile, some argue that the time permitted for corporations to file their annual report should be reduced to benefit the stakeholders’ ability to use the information. The purpose of the abolition of mandatory audit was to reduce costs for SMEs, yet Resource Dependence Theory suggests that the audit is required for corporations to be able to file annual reports on time. In addition, a combination of Rational Choice Theory and the Learning Curve implies that a certain experience is required before SMEs can manage the tasks previously performed by the auditor. Purpose This study seeks to explain the relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs Method This quantitative study is based on a deductive approach, where hypotheses have been formulated based on Resource Dependence Theory, Rational Choice Theory and the Learning Curve. A cross- sectional design is used, since the study aims to explain a relationship at a given time. The empirical data consists of archival data. Conclusion There is a positive relationship between audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs. There is a negative relationship between time without audit and timeliness of annual reports among Swedish SMEs.

Idag har mindre företag det fria valet att välja mellan användning av revision eller inte. Revisionsplikten avskaffades 2010 då en lagändring genomfördes med målet att kostnadsunderlätta för mindre företag. Trots reformen har åsikter varierat avseende om företag bör använda sig av revisor eller ej, framförallt baserat på de fördelar som revisionen medför såsom korrekta och pålitliga rapporter och en trygghet för intressenter. Syftet med studien var att ta reda på om revisionen innehar egenskapen av legitimitet utifrån ett intressentperspektiv. Intressenterna i denna studie är banker och Skatteverket. Fortsättningsvis ville studien ta reda på vilka faktorer det är som påverkar ett företags legitimitet mer generellt och inte bara med fokus på revision. Denna studie bygger på tre teorier: legitimitets-, intressents- och revisionsteorin, där varje teori medför faktorer som föranleder ett teoretiskt ramverk. Tillsammans med tidigare forskning presenteras detta i studiens analysmodell vilken driver studien till att svara på syfte och forskningsfrågor. Analysmodellen ger de teoretiska begreppen förväntan, förtroende, obestridlighet, inflytelserik och legitimeringsmärke. Tillvägagångssättet för studien var en metod av insamlande av teorier och tidigare forskning från vetenskapliga artiklar. Vidare utgick metoden från en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervju av fyra respondenter, tre från olika banker och en från Skatteverket. Även annan empirisk data i form av offentliga uttalanden från respektive respondent användes. Studiens resultat indikerar att det finns ett antal faktorer som påverkar ett företags legitimitet, men att revision inte är en av dem. Revisionen visade sig vara värdefull men inte legitimerande. Vad som framförallt påverkar om ett företag upplevs legitimt är förtroendet mellan intressenter och företaget. Resultatet visade också att Skatteverket är en intressent som inte beaktar företags legitimitet, varför om företag använder revision eller ej saknar betydelse för dem som intressent. Studiens slutsats är att det finns flertalet anledningar till om företag upplevs legitima eller inte, men att revision inte är en av dessa. Dessa anledningar är förtroende, erfarenhet och kompetens. / Today, smaller companies have the free choice to choose whether to use audit or not. Mandatory audit was abolished in 2010 when an amendment was implemented with the goal to facilitate cost savings for smaller companies. Despite the reform, opinions have varied as to whether or not companies should use an auditor, primarily based on the benefits which auditing brings, such as accurate and reliable reports and safety for stakeholders. The purpose of the study was to find out if auditing holds the property of legitimacy from a stakeholder perspective. The stakeholders in this study are banks and the Swedish Tax agency. Further, the study wanted to find out what factors are affecting a company’s legitimacy in general and not only with auditing as the focus. This study is based on three theories: legitimacy-, stakeholder- and audit theory, where each theory entails factors that induce a theoretical framework. Together with previous research this is presented in this study’s analytical model which drives the study to answer the purpose of the study and research questions. The analytical model provides the theoretical concepts of expectation, trust, indisputability, influence and legitimacy mark. The approach of the study was a method of gathering theory and previous research from scientific articles. Furthermore, this study used a qualitative approach with semi-structured interviews of four respondents, three from different banks and one from the Swedish Tax Agency. The study also used other empirical data in terms of public statements from each of the respective respondents’ banks. The result of the study indicates that there are several factors that influences a company’s legitimacy, but auditing is not one of them. The audit proved to be valuable but not legitimate. What primarily influences whether a company is legitimately perceived is the trust between stakeholders and the companies. The result also showed that the Swedish Tax Agency is a stakeholder who does not consider the legitimacy of companies, and if companies use auditing or not does not matter to them as a stakeholder. The conclusion of the study is that there are several reasons why companies are perceived as legitimate or not, but that auditing is not one of them. These reasons are trust, experience and competence.

Forskningsfråga: Vilka är nyckelfaktorerna som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision?  Syfte: Syftet är att undersöka de faktorer som påverkar småföretags beslut att delta eller avstå från frivillig revision och att undersöka de potentiella för- och nackdelar förknippade med sådana revisioner. Metod: I denna studie används en kvalitativt ansats, där data samlas genom semistrukturerade intervjuer med tolv småföretag. För att analysera insamlade data strukturerades det empiriska materialet i olika kategorier baserad på studiens teoretiska ramverk. Insamlade data utifrån studiens intervjuer jämfördes med den teoretiska referensramen för att avslöja likheter och skillnader. Slutsats: Resultatet av studien visar att de främsta motiven för småföretag som avstod frivillig revision är att kostnaden ansågs vara onödig och alltför hög. Dessa företag är mer intresserade av andra ekonomiska tjänster så som upprättande av bokslut samt rådgivning. De företagen som genomgår frivillig revision gör det främst för att säkerställa kvaliteten på årsredovisningen, samt för rådgivning. / Research questions: What are the key factors influencing small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing?  Purpose: The purpose is to examine the factors that influence small firms’ decisions to participate or forgo voluntary auditing and to explore the potential benefits and costs associated with such audits.  Method: In this study a qualitative approach is used, collecting data through semi-structured interviews with twelve smaller companies. To analyze collected data, the empirical material was structured into different categories based on the study’s theoretical framework. Collected data based in the study’s interviews were compared with the theoretical frame of reference to reveal similarities and differences.  Conclusion: The results of the study show that the main motives för small companies that refrained from voluntary audits are that the cost was considered unnecessary and too high. These companies are more interested in other financial services such as preparing financial statements and consulting. The companies that undergo a voluntary audit do so primarily to ensure the quality of the annual report, as well as for advice.

Titel: Efterfrågan på frivillig revision i mikroföretag - vilka faktorer påverkar företag att anlita en revisor, ett årtionde efter den frivilliga revisionens införande? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anna Proos och Frida Söderlund Handledare: Jan Svanberg  Datum: januari 2023  Syfte: Syftet är att undersöka vad som gör att mikroföretag efterfrågar extern revision, trots att den är frivillig.  Metod: Undersökningen utgår från en positivistisk forskningsfilosofi. Undersökningen baseras på sekundärdata inhämtad från Retriever Business, gällande mikroföretag aktiva på den svenska marknaden under verksamhetsåret 2021.  Resultat och slutsats: Undersökningen visar att mikroföretagens efterfråga på frivillig revision kan, tillviss del, förklaras av deras behov av att säkra leveranser av varor och tjänster, samt deras finansiella status. Det verkar inte finnas något samband mellan efterfrågan och företagens behov att minska risken för en kommande skatterevision. Undersökningen finner heller inget samband mellan kön på ledande befattningshavare och efterfrågan på frivillig revision. Undersökningens slutsats är att modellen som används är bättre än ingen modell alls, dock verkar det finnas fler variabler, än de ingående som förklarar mikroföretagens val av frivillig revision. Potentiellt finns dessa variabler utanför de finansiella rapporterna.  Examensarbetets bidrag: Undersökningen bidrar till kunskap om mikroföretagens efterfråga av frivillig revision, vilket kan ses som en fördjupning av SME:s efterfråga. Tidigare under-sökningar är motstridiga gällande vilka faktorer som påverkar efterfrågan och vilken påverkningsgrad de har.  Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka fler egenskaper hos den ledande befattningshavaren, för att se om det finns personlighets egenskaper, så som ekonomisk kunskap och ålder, vilka påverkar frivillig revision. / Title: Demand for voluntary audit in micro companies – what factors affect businesses to hire an auditor, a decade after audit was made voluntary? Level: Bachelor thesis in business administration Author: Anna Proos and Frida Söderlund Supervisor: Jan Svanberg  Date: January 2023 Aim: The purpose of this thesis is to examine micro companies demand, even though it is voluntary, for external audit.  Method: This thesis takes on a positivistic philosophy. The study is based on quantitative secondary data from the database Retriever Business. The study examines micro companies active in Sweden during 2021.  Results and conclusions: The study shows that voluntary audit partly is explained by companies need to supply security for delivery of gods and partly by their financial status. It does not appear tax reassurance and avoiding a tax audit affect the demand, nor does the gender of the senior executives. The conclusion is, the model explains the demand better than no model at all. However there seems to exist alternative variables explaining the demand for voluntary audit. Potentially these variables are found elsewhere and not in the financial reports.  Contribution of the thesis: This study contributes by adding to the knowledge of the demand of micro companies regarding voluntary audit. Prior studies mostly examine SME and rarely micro companies exclusively. Since prior studies are in conflict and not in consensus with which variables effect the demand, this study helps to fill the existing gap.  Suggestions for future research: One suggestion for future research is to examine the senior executives’ different personal qualities such as their economical knowledge or age.

On the 1st of November 2010 more than 70% of small companies on the stock market, in Sweden, have chosen to abolish the audit system; however despite this elimination some companies advocated the importance of using the audit system. The aim of the paper is to highlight and explain the underlying reasons to that the owners of small limited company chooses to retain the audit. A qualitative method was adopted which uses semi-structured interviews, a total of 13 interviews were conducted, two of them were face to face and eleven were phone interviews. The empirical results showed that there are a number of reasons behind the small companies choice of audit, serving its own cause, seriousness of the audit system, information asymmetry, the Swedish Tax Agency, the credibility of the various stakeholders, the need of advice, lack of time, lack of knowledge in economics, educational level concerning finance and sales, to name a few.

Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för småbolag i Sverige. Detta medförde att mindre bolag frivilligt kunde välja att anlita revision eller inte. I dagsläget väljer 25 % av bolagen att anlita revisor. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför småföretag väljer att anlita en revisor trots avskaffandet av revisionsplikten. Studien kommer att undersöka faktorerna som bidrar till att revision efterfrågas. Metod: Primärdata har samlats in genom kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Den kvalitativa ansatsen består av intervjuer med småföretagare inom tjänstesektorn och handelsbranschen. För att få mer djupgående information om huvudämnet har intervjuer även skett med en auktoriserad revisor och en jurist som suttit med som representant för Företagarna i den statliga utredningen som föreslog avskaffandet av revisionsplikten. Den kvantitativa metoden utgörsav en enkätundersökning som besvarats av 130 småföretag. Slutsats: Vår slutsats är att efterfrågan på revision beror på flera faktorer och de faktorerna som har konstaterats ha en inverkan på att mindre bolag efterfrågar revision är intressenter, internnytta, rådgivning, företagsstorlek, outsourcing och branschtillhörighet. / Background: The abolishment of mandatory auditin Sweden was in 2010. This caused that smaller companies could voluntarly choose between to beaudited or not. Today,25 % of the smaller companies voluntarly choose to be audited. Purpose:The pupose with this study is to examine why smaller companies choose to hire an accountant although the abolishment of mandatory audit. The study will investigate which factors that causes demand of audit. Method: Primary data has been collected through a qualitative and a quantitative research method. The qualitative method has been collected through interviews with small companies in the service and tradesector. To get more detailed information about the main subject, interviewshasconductedwithacertifiedaccountantandwithalawyerwhoas adelegateon thebehalfofthe business association(Företagarna)in the stateinvestigation thatsuggested abolitionofmandatoryauditonsmallercompanies.The quantitative method consists of a survey answered by 130 small businesses. Conclusion: The conclusion is that the demand on auditing depends on several factors and the factors that have been identified as having an impact on smaller companies requesting the auditis stakeholders, internal benefits, consulting, companysize outsourcing and industryaffiliation.

Tidigare forskning har identifierat sex olika anledningar som påverkar valet av frivillig revision. Det tidigare forskning inte lägger lika stor vikt vid är icke-revisionspliktiga företagares egna uppfattningar gällande värdet av revision och revisorer i allmänhet Syftet med studien är att förklara hur företags uppfattade värde av revision och revisorer påverkar valet av frivillig revision. Med hjälp av tidigare forskning har en modell skapats som sedan testas empiriskt, där det uppfattade värdet delas in i kärnvärdet (försäkran, förbättring, försäkring) och mervärdet (kommunikation, rådgivning, service, relation, medlare). En kvantitativ studie i form av en enkät besvarad av 75 icke-revisionspliktiga respondenter utgör studiens datainsamling. Medverkar i studien gör både företag som valt att anlita revisor och företag som valt bort att anlita revisor. Under den empiriska analysen delas mervärdet, genom faktoranalys, in i komponenterna verksamhetsmervärde och stöttande mervärde. Resultatet i studien visar att kärnvärdet av revisorn inte har någon signifikant påverkan på valet av frivillig revison, men att företagares uppfattade värde av det stöttande mervärdet påverkar valet av frivillig revision. Resultatet visar även att vanan av att ha revisor har en påverkan på valet av frivillig revision.  Studiens teoretiska bidrag är att kunna förklara det uppfattade värdet av revision och revisorer av de som inte måste anlita revisor. Studiens praktiska bidrag är att framställa klientens uppfattade värde och vad som anses viktigt för klienten. Detta ger revisorerna en bild över klientens uppfattade värde och bidrar till att revisorer kan sälja in sin tjänst bättre. / Previous research has identified six different reasons that influence the choice of voluntary audit. What previous research does not attach as much importance to is non-auditors' own perceptions regarding the value of auditing and auditors in general.  The purpose of the study is to explain how companies' perceived value of auditing and auditors affect the choice of voluntary auditing. With the help of previous research, a model has been created which is then tested empirically, where the perceived value is divided into the core value (assurance, improvement, insurance) and the added value (communication, advice, service, relationship, mediator). A quantitative study in the form of a questionnaire answered by 75 non-audit respondents constitutes the study's data collection. Participating in the study are both companies that have chosen to hire an auditor and companies that have chosen not to hire an auditor.  During the empirical analysis, the added value is divided, through factor analysis, into the components operational added value and supported added value. The results of the study show that the core value of the auditor has no significant impact on the choice of voluntary audit, but that entrepreneurs' perceived value of the supported added value influences the choice of voluntary audit. The results also show that the habit of having an auditor has an impact on the choice of voluntary audit. The theoretical contribution of the study is to be able to explain the perceived value of auditing and auditors by those who are not required to audit. The practical contribution of the study is to present the client's perceived value and what is considered important for the client. This gives the auditors a picture of the client's perceived value and contributes to auditors being able to sell their service better.

År 2010 avskaffades revisionsplikt för små aktiebolag. De aktiebolag som inte uppnår två av följande tre krav: medeltalet av anställda är fler än tre, bolagets redovisade balansomslutning är mer än 1,5 miljoner kronor och bolagets redovisade omsättning är mer än 3 miljoner, behöver inte anlita en revisor. Syftet med avskaffandet är att revision är en hög kostnad för små aktiebolag. Tio år senare är det fortfarande många små aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå väljer att anlita en revisor frivilligt. Syftet med studien är att få en ökad förståelse kring revisorns roll för små aktiebolag som valt frivillig revision. Studien är baserad på en kvalitativ metod genom tio stycken intervjuer med representanter från olika aktiebolag som inte uppnår kraven för revision men ändå anlitar en revisor. I studien har flera olika roller, som revisorn har för små aktiebolag med frivillig revision, framkommit. Rollerna kan variera beroende på erfarenhet och bransch inom aktiebolagen men det har också visat sig finnas gemensamma roller. De roller som har nämnts oftare är roll som skapare av trygghet (gestaltas på olika vis), roll som rådgivare, roll som skapare av rutin vid ambitionen om tillväxt samt behovet av skapa legitimitet mot intressenter. Kostnaden med revision har nämnts genomgående som en nackdel men det har ändå framkommit att den roll revisorn får hos små aktiebolag överväger kostnaden. Det visas genom att de små aktiebolagen anlitar revisor och fortsatt kommer anlita revisor. / In 2010, the audit obligation for small limited companies was abolished. The small limited companies that do not meet two of the following three requirements: the average number of employees is more than three, the company's reported total assets are more than SEK 1.5 million and the company's reported turnover is more than SEK 3 million, do not need to hire an audit. The purpose of the abolition is that auditing is a high cost for small limited liability companies. Ten years later, there are still many small limited liability companies that do not meet the requirements for auditing but still choose to hire an auditor voluntarily. The purpose of the study is to gain an increased understanding of the auditor's role for small limited companies that have chosen voluntary auditing. The study is based on a qualitative method through ten interviews with representatives from various limited companies who do not meet the requirements for auditing but still hire an auditor. In the study, several different roles for an auditor in small limited liability companies with voluntary audit have emerged. Factors can vary depending on experience and industry, but it has also been shown that there are common factors. The factors that have been mentioned more often are the need for security (embodied in different ways), the need for advice, the ambition for growth and the need to create legitimacy for stakeholders. The cost of auditing has been consistently mentioned as a disadvantage, but it has nevertheless emerged that the role the auditor receives from small limited liability companies outweighs the cost. This is shown by the fact that the small limited companies hire an auditor and will continue to hire an auditor.