The aim with this case study was to do an intersectional, critical WPR (What’s the ‘problem’ represented to be) policy analysis of the Swedish governments preparatory work and government bill to achieve a more even distribution of parental leave between parents. In order to analyse the material, I used Carol Bacchi´s critical WPR approach to policy analysis. I critically examined how the preparatory work and government bill, that was later followed by the choice to introduce an additional reserved month for each parent, construct the ‘problem’, what presuppositions underlie the representation of the ‘problem’, what was left silenced and unproblematic and what effects and implications the representation of the ‘problem’ produces. Overall, the analysis showed that the problem is represented to be that the uneven distribution of parental leave is not gender-equal which could have negative effects for women. The underlying assumptions mainly focused on women, their participation in the labour market and other aspects that is connected to traditional gender norms and our doing of gender. Little, or non, attention has been put on intersectionality and therefore, something that is left unproblematic and silenced in the problem representation. The documents mainly talk about men and women, mothers and fathers which show that the preparatory work and the government bill did not adopt a clear intersectional approach and can, therefore, be at risk of being gendering and heteronorming in its effect.

Illicit firearms and the proliferation of them are an increasingly discussed topic worldwide. This thesis uses content analysis to analyse the 2005 EU Strategy and revised version of it, the 2018 EU Strategy, on how to combat the proliferation of illicit firearms. With a post-structuralist approach, related theoretical aspects and the use of Carol Bacchis’ six questions in the What is the Problem Represented to Be? (WPR) approach, the thesis examines problem representations in the thesis, and discusses these to identify the shift of the representation of illicit firearms in the EU Strategies. By doing this, it is filling the research gap of policies on illicit firearms that are examining problem representations. The comparison between the two Strategies shows that there is a significant shift in the problem representation, and that contextual factors and norms play an important role in why this shift has taken place. The thesis has identified the political climate at the time of the implementation of the EU Strategies as a vital factor to the differences in the Strategies.

This thesis examines how integration as a category of practice or as an emic concept functions in political discourses. In doing so, this study delimit itself by focusing on the problematization of non-western immigrants in socially vulnerable residential areas in the whitepaper ‘A Denmark Without Parallel Societies – No Ghettos in 2030’ presented by the Danish Government in March 2018. By adopting a theoretical framework of Umut Özkirimli’s take on nationalism, the concept of ‘othering’ and Carol Bacchi’s WPR approach to policy analysis, this paper finds that integration as a category of practice function as a code word for differentiation in identity formation where the ‘othering’ of non-western immigrants and socially vulnerable residential areas confirm a Danish national identity. Thus, this thesis contributes to a framework addressing the discursive construction of a Danish national identity in the societal debate on integration through the analysis of policies.

Since the 1990’s, the retreat of multiculturalism has been described as an integration policy trend across European states. There is however much disagreement among scholars on how this phenomenon should be understood and whether it actually exists. As previous research suggests that the Netherlands is perceived as an extreme example of the withdrawal of multiculturalism, this thesis seeks to critically examine integration in a Dutch governmental context. This is being done by making use of a post-structural policy analysis, which is aimed at understanding the discursive construction of a policy document. More specifically, it has been chosen to utilize Bacchi’s “What is the problem represented to be?” approach, as it focuses on how problems are being represented and understood instead of solely focusing on solving problems. Thus, the theoreotical framework is based on Bacchi’s WPR methodology in combination with previous literature on multiculturalism and assimilationism. The object for analysis is the official Dutch integration policy document of 2007 “Make sure you belong”. By critically examining this document, it can be concluded that Dutch integration is indeed withdrawing from multiculturalism and showing strong features of assimilationism. It can additionally be concluded that the government has a powerful role in constructing meanings.

Följande uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta personer från verksamheter som är aktiva med integrationsinsatser i relation till gruppen utrikes födda mammor i en mellanstor svensk stad. Med hjälp av Carol Bacchi’s (2009) ”What’s the problem represented to be?” (WPR) har det insamlade intervjumaterialet analyserats. Detta har gjorts mot bakgrund av våra teoretiska utgångspunkter vilka är intersektionalitet, social reproduktion och styrning. Med hjälp av detta har vår ambition varit att undersöka hur verksamheterna formulerar utmaningar och problem i relation till gruppen utrikes födda mammor, samt hur gruppen konstrueras i relation till etnicitet och kön. Vidare har vi även undersökt vad som ses som lösningar i förhållande till dessa utmaningar, samt vad som förutsätts respektive utesluts vad gäller lösningar i relation till det som formuleras som problem. Undersökningen visar att alla verksamheter ser gruppen utrikes födda mammor som en grupp som är svår att nå ut till. De menar också att detta är ett problem som är viktigt att arbeta mer med. Resultatet pekar på att integrationsinsatser i deltagarnas närområde är det som ger allra högst utdelning vad det gäller närvaro i insatserna. Likaså visar undersökningen att mötet mellan verksamheter och de som deltar i verksamheternas arbete bidrar till ökad förståelse för målgruppen och skapar förutsättningar för en lyckad integration.

Det offentliga rummet är under konstant förändring och i Sverige pågår det stora satsningar för att bevara levande stadskärnor, framförallt genom bevarande av kommersiell handel. Oavsett storlek på städer tenderar centrumutveckling i Sverige att grundas på liknande mål och visioner, att det är nationella och internationella ideal och trender som styr. Utifrån den bakgrunden är syftet med vår uppsats att studera hur en av Sveriges mindre städer, Karlsborg, planlägger för att utveckla sitt centrum. För att besvara uppsatsens syfte genom studiens gång har följande frågeställningar utformats:● Hur presenteras problem som centrumutvecklingen ska lösa i kommunens styrdokument?● Vilka är de underliggande faktorerna för centrumutveckling i Karlsborg?● Hur är Karlsborgs framtidsplaner för sin centrumutveckling anpassade efter tätortens kontext?Till vår hjälp att analysera Karlsborgs uttalade planer och visioner för deras centrumutveckling har vi använt den diskursanalytiska metoden What's the problem represented to be? framtagen av Carol Lee Bacchi. Analysmetoden är uppbyggd av sex analysfrågor som gett oss möjlighet till att förstå vad som är det egentliga problemet som ligger bakom Karlsborgs centrumutveckling. Resultatet av vår undersökning visade på att den dominerande problempresentationen för Karlsborgs centrumutveckling var att de vill arbeta bort den splittrade centrumbild som finns idag. Den splittrade bilden av centrum ses som ett hot mot Karlsborgs tillväxt och attraktivitet, vilket är två av de underliggande faktorerna till att kommunen centrumutvecklar. Det går också att se kopplingar till den splittrade centrumbilden i Karlsborgs geografiska utformning och historiska framväxt. I kommunens beskrivningar för att arbeta för en enad bild är vår tolkning att de influerats av rådande normer och andra centrumutvecklingsprojekt, samtidigt som de i viss mån tar tillvara på sina egna förutsättningar och vill planlägga efter vad som kan anses bäst utifrån dem.

A hot topic in politics as well as in the political sciences is the topic of labour market integration. For newcomers the challenge of entering into the labour market is a staggering one. This can be showcased by the vast statistical difference in labour participation between newcomers and citizens. Another interesting aspect regarding labour market integration is inthe way that it is being governed. Both the political sphere and academia have shown an inclination to question the validity regarding New Public Management. This has started adebate regarding other ways of governmentality that is more suitable for the public sector. One of these is Public Value Management which emphasizes the goal of public value. The aim of this study is to perform a policy analysis of a government proposition as well as a planof action from the Swedish Employment Service. This was done by examining the problem representations as well as what was being left unproblematic. It also identified what type of governmentality is applied in the documents. The results revealed three problem representations of cooperation, quality & efficiency and governance. Additionally the labour market participation of immigrants that were not newcomers were left out of both the proposition as well as the plan of action. Lastly the study found an inclination by the Swedish Employment Service to rely more on a type of governmentality that resembles the one of Public Value Management.

Skolan har ett tydligt uppdrag att bedriva ett målinriktat arbete för att motverka alla former av diskriminering samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Hur arbetet specifikt ska gå till är dock upp till varje enskild verksamhet utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Studien ämnar att undersöka tolkningar och problematiseringar i och med skolans antidiskrimineringsarbete samt vilken antidiskrimineringspolicy som möjliggörs eller omöjliggörs genom de problem framställningar som återfinns. De teoretiska perspektiv från vilken denna undersökning utgår från är dels ett poststrukturalistiskt och diskursanalytiskt samt normkritiskt och intersektionellt perspektiv. Metod för studien är kvalitativa intervjuer och Bacchis (2009) WPR-analysverktyg. Resultatet visar på att skolornas undersökande, förebyggande och främjande arbete främst fokuserar på elevernas upplevelse av trygghet och trivsel samt på förekomsten av kränkande behandling, snarare än på risker för diskriminering eller hinder för elevers lika villkor och möjligheter. I skolornas arbete och problemframställningar saknas ett normkritiskt-, intersektionellt- och maktperspektiv. Därmed ses inte rektorer, pedagoger och skolans verksamhet som en del av problematiken som behöver inkluderas i arbetet mot diskriminering och ojämlika villkor. Problemen framställs också genomgående som ”någon annans problem” eller som icke förekommande. Beroende på de problem representationer som görs skapas skilda möjligheter och begränsningar för att uppnå det mål som aktiva åtgärder idag syftar till. Skolornas tenderar här riktar in sig på effekterna av problemen, snarare än på problemet i sig och det reaktiva arbetet blir i högutsträckning styrande.

Trafficking for sexual exploitation is a phenomenon that greatly affects the individual as well as society. The effect is grim for the victims and their families, as sex trafficking violates their basic human rights, can shatter families, and cause severe psychological trauma. Sex trafficking has also negative effects on societies, it can adversely affect the economy, public health, national security, and gender equality. Policies have been implemented in response to sex trafficking, both in Sweden and in Europe. The thesis aims to show how sex trafficking is framed by the Swedish Government and the European Commission, based on the application of framing theory integrated with Bacchi's WPR-approach. The research method used is a qualitative, descriptive, comparative, small-N case study with a qualitative content analysis of textual data. Through this method, 11 different documents provided by the Swedish Government and the European Commission were analyzed. The result of the analysis shows that the documents from the Swedish Government use a more prominent frame of human rights, while for European Commission the most significant was organized crime. When it comes to Bacchi’s WPR-approach, the underlying assumptions behind these frames can be argued to be influenced by the national versus supra-national level and how many actors are involved, as well as ideological and legislative differences. Silences were complicated to find in the European Commission, while in the Swedish Government, sovereignty was not discussed. There could also be seen a difference in trend over time, where the European Commissionshifted more towards ‘human rights’ as recently as 2020-2021, while the Swedish Government was more constant in their frame of ‘human rights’.

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.