Gully pots are a fundamental runoff quality and quantity control measure installed in urban catchments around the world. However, their ubiquitous use in urban catchments also incurs a substantial resource demand in terms of routine maintenance if their continuous performance is to be assured. The studies included in this licentiate thesis advance knowledge on the potential risks and benefits associated with gully pots systems with regard to their role as a component of the pathway of surface runoff from urban catchments to receiving waters. The thesis interrogates the risks of previously deposited sediments being scoured under current and potential future rainfall conditions and the benefits of gully pots functioning as a temporal repository for pollutants as well as their potential role as a tool for tracking diffuse pollution changes at a local catchment level. Pollutant mobilisation during artificial gully pot emptying processes, and the implications of this for their subsequent management, are also discussed. The results provide insights into additional factors that need to be taken into account when developing gully pot management regimes. For the above purposes, the materials presented in this thesis include modelling, field and laboratory studies.  To estimate the impact associated with scouring of deposited solids from gully pots in the Swedish context (i.e. rainfall conditions and catchment characteristics), two storm-event based condition matrices were developed based on the output derived using two models from the literature. Model one outputs indicate that the scour-induced total suspended solids discharged from the gully pot can be kept below 25 mg/L if the gully pot fullness level is maintained below 60 % fullness level. Model two highlighted the higher susceptibility to scour and remobilisation of finer and lighter solids. The potential of this model to inform the dimensioning of gully pots to reduce the scouring of solids of a certain size range under targeted rainfall events is identified. In the field study, seven gully pots in two catchment types (trafficked road and housing land uses) in Luleå, Sweden, were fully emptied and the physicochemical properties of sediments and dredged waters characterised. By comparing data with the results of an earlier sampling of  the same seven gully pots, a temporal increase in the normalised solids accumulation rate in the road catchment was highlighted, reaching 0.176 – 0.819 kg·m-2·year-1. In terms of pollutants, a significant temporal decrease in median As and Pb concentrations and increases in median Cd, Cr, Zn, Ni and Co concentrations in sediments of certain size ranges were reported. In terms of polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), a major temporal shift from a light weight PAH dominated profile to a heavy weight PAH dominated profile was identified. Discussions consider if, and if so how, the characterised temporal changes may relate to changes in catchment practices which have occurred during the time interval between sampling periods. With the exception of Cd, total pollutant loadings per gully pot were 1.5 – 8 times higher in road catchment gully pots than housing catchment gully pots. The hydraulic dredging approach to gully pot emptying used in this work remobilised < 20 % of pollutants from the sediments phase into dredged waters, with the majority of these pollutants associated with suspended materials. A comparison of the pollutant concentrations in dredged waters with available quality standards/guidelines identifies the need for further treatment to minimise their potential ecological impacts on receiving water recipients.

Dagens avloppssystem är utformade för att avleda förorenat spillvatten från fastigheter till en reningsanläggning. Utöver spillvattnet är det dock vanligt förekommande med vattentillskott från felkopplade stuprör och dräneringar samt att det sker inläckage till spillvattenledningarna. Vattentillskottet bidrar till utspädning av spillvattnet och kallas för tillskottsvatten. Att inte enbart spillvatten leds till spillvattennätet har konsekvenser som försämrad rening, bräddningar, ökad kemikalieförbrukning samt ökad belastning på pumpar och annan utrustning på reningsverk och pumpstationer. Under detta examensarbeteundersöks därför källorna till tillskottsvattnet på ett spillvattennät i Aspeboda. Vid utredning av källorna till tillskottsvattnet användes ett flertal metoder där både de allmänna och privata ledningarna undersöktes. De metoder som användes var flödesanalys, rökning, färgning, TV-inspektion, ammoniummätning samt inventering av källare, stuprör och gallerbrunnar. Resultatet från utredningen visade att det fanns flera olika källor till tillskottsvattnet på spillvattennätet i Aspeboda. Från filmningen av den allmänna ledningen kunde både skador och inläckage observeras. Vid rökning och färgning av ledningsnätet identifierades ett flertal felkopplade stuprör och gallerbrunnar. Även ammoniummätningen visade att avloppsvattnet till stor del bestod av tillskottsvatten. Vid analys av spillvattenflödet observerades också att spillvattenflödet ökade i samband med nederbörd, vilket är ett resultat av tillskottsvattnet. För att minska vattentillskottet på ledningsnätet i Aspeboda behöver skadorna på de allmänna ledningarna åtgärdas samt krav ställas på bortkoppling av felkopplade stuprör och gallerbrunnar.

No description available.

Klimatförändringar såsom kraftigare skyfall, översvämningar, höga flöden eller långvarig torka blir vanligare i framtiden, och detta påverkar tillgängligheten av dricksvatten. Mälaren har de senaste decennierna blivit brunare och ett brunare vatten påverkar dricksvattenproduktionen genom att mer fällningskemikalier krävs för att rena vattnet, vilket medför högre kostnader, ökad energiåtgång och ökad förbrukning av de naturresurser som ingår i fällningskemikalierna. Ytterligare en parameter som påverkar dricksvattenproduktionen är turbiditeten. Klimatförändringar och mycket nederbörd har en påverkan på färgen och turbiditeten i vatten med bland annat ökad transport av humusämnen och partiklar från avrinningsområdena. Markanvändningen i avrinningsområdena har en påverkan på färgtalet och turbiditeten i Mälaren, där skogsmark har en brunifierande effekt och jordbruk bidrar med hög partikelhalt. Långvariga nederbördsperioder och höga flöden påverkar färg och turbiditet mest. Även snabb snösmältning och hög vårflod påverkar, samt milda vintrar utan is på Mälaren påverkar turbiditeten. Färg har en uppåtgående trend och ett färgtal på 50 mg Pt/l har redan uppnåtts för de maximala årsvärdena. För årsmedianerna beräknades Norrvattens interna krav på 50 mg Pt/l uppnås kring 2090. Turbiditeten har en nedåtgående trend, men analysen i denna studie är inte tillförlitlig då turbiditeten troligen inte har ett linjärt samband. Turbiditeten och halter av totalt organiskt kol (TOC) i utgående dricksvatten påverkades inte av extrema halter av färg eller turbiditet medan färg påverkades, speciellt 2023–2024, där Norrvattens interna krav överskreds många gånger. Dessa resultat påverkas dock av förändringar av dosering av aluminuimsulfatunder 2015 samt att mätningarna av TOC blev mer precisa efter år 2012, vilket påverkade de utgående halterna av färg, turbiditet och TOC.

<p>Hammarby Sjöstad is a new district in Stockholm with high environmental standard. Stockholm Water Company evaluates a local wastewater treatment plant with cutting edge technology. The first step is an experimental treatment plant (Sjöstadsverket) with four parallel lines of treatment, each with a capacity to treat wastewater from 150 persons. Within the membrane technology subproject the possibility of using reverse osmosis (usually called RO) to regain nutrients is examined.</p><p>Reverse osmosis separates the incoming water in a clean permeate and a concentrate that, as the name indicates, is a more concentrated version of the incoming water. Using this method in wastewater treatment, a solution high in nutrients can be obtained without the use of chemical precipitation agent and with no production of sludge. The solution can then be recycled to use on farmland. The disadvantages of the RO technology include high energy consumption and sensitivity to membrane fouling.</p><p>The aim of this study was to investigate the possibility of using RO at Sjöstadsverket and, if possible, to evaluate the chance of obtaining concentrate that can be accepted as a fertiliser and permeate that falls below emission limits. The experiments were carried out with an RO plant with three membranes in series operated in batch mode; the dimensioned permeate flow being 100 l/h. The incoming water was permeate from a membrane bioreactor in the majority of the trial runs.</p><p>The results show that RO can be used in at least one of the lines of treatment. However the permeate exceeds the emission limits (phosphorus: 0,15 mg/l, nitrogen: 6 mg/l) while concentration in the concentrate is still too low. The limiting factor seems to be phosphorus. This could be solved with pre-precipitation of phosphorus or by reconstructing the RO plant to a two-stage system. The quota heavy metal – phosphorus in the concentrate is lower than the limit imposed by the Swedish Environmental Protection Agency but much higher than in human urine.</p> / <p>Som en del i miljöarbetet i Stockholms nya stadsdel Hammarby Sjöstad utvärderar Stockholm Vatten ett lokalt reningsverk med spetsteknologi. I ett första steg har ett reningsverk (Sjöstadsverket) med fyra parallella reningslinjer byggts. Varje linje har kapacitet att rena avloppsvatten från 150 personer. Inom delprojektet membranteknik undersöks möjligheterna att som slutsteg på flera av linjerna återvinna näringsämnen med hjälp av omvänd osmos (eller RO efter engelskans reverse osmosis).</p><p>En RO separerar det inkommande vattnet i ett rent permeat och ett koncentrat som, liksom namnet antyder, är en koncentrerad form av det inkommande vattnet. Inom avloppsvattenrening kan alltså en lösning med hög koncentration av näringsämnen uppnås utan fällningskemikalier och uppkomst av slam. Denna kan sedan återföras till jordbruket. Till teknikens nackdelar hör hög energiförbrukning och stor känslighet för partiklar som kan sätta igen membranen.</p><p>Syftet med denna studie var att undersöka om det går att använda RO på Sjöstadsverket och att i så fall utvärdera koncentratets och permeatets möjlighet att bli accepterat gödselmedel respektive godkänt utloppsvatten. Försöken gjordes satsvis på en anläggning med tre seriekopplade membran dimensionerad för ett totalt permeatflöde på 100 l/h. Det inkommande vattnet var, i nästan alla försök, permeat från en membranbioreaktor.</p><p>Resultaten visar att RO:n kan användas åtminstone på en av reningslinjerna. Däremot kan inte en tillräckligt hög koncentration uppnås i koncentratet utan att gränsvärdena (fosfor: 0,15 mg/l, kväve: 6 mg/l) i permeatet överskrids. Den begränsande faktorn verkar framför allt vara fosfor. Lösningen på problem skulle kunna vara förfällning av fosfor eller en utbyggnad av anläggningen till en två-stegsprocess. Kvoten tungmetallfosfor i koncentratet klarar Naturvårdsverkets gränsvärden för vad som får spridas på åkermark, men är klart högre än i humanurin.</p>

<p>In Sweden more than 400 000 private households have not yet sufficient wastewater purification. These effluent is considered as an increasing problem and many onsite purification methods have been studied. In this investigation, the method of reactive bed filters have been tested by column and batch experiments. Five different kinds of filter materials with reactive surfaces have been studied concerning their capacity to absorb ammonium and phosphorus from wastewater. The materials that were examined are Filtra N, wollastonite Filtra P, blast furnace slag and Polonite®. The first two materials were examined for their capacity to remove ammonium, and the others for their phosphorus removal capacity.</p><p>Ten columns were used, two for each material. A synthetic solution with the ammonium and phosphate concentration similar to that of domestic wastewater (NH4-N 30 mg/l; PO4-P 5 mg/l) were pumped to the columns under two flow regimes. Five columns were continuously saturated with solution and the other five columns were saturated under three one hour periods a day The solution was pumped three times a day to the columns at a volume equal to the pore volume of each material. The objective of the batch experiment was to find out how variations in pH-value and concentration of the nutrients influenced the sorption capacity of the materials. The result was then used for modelling in the computer program Visual Minteq to determine the probability of precipitation of known compounds.</p><p>Results from the column experiment showed that sorption of phosphorus in both saturated columns and intermittently saturated columns were 96 % or more for blast furnace slag, Filtra P and Polonite®. Filtra N showed the best ammonium sorption with 92 %. Sorption of ammonium was much better in periodically saturated columns for the material wollastonite. The wollastonite used in this experiment showed a higher phosphorus sorption capacity than expected. A possible explanation could be that the easy weathering of Ca-silicate compounds favoured the sorption of phosphorus. Results from Visual Minteq modelling showed that the probability of calcite formation in Filtra P and Polonite® are very likely. The two materials had high pH-values and the calcite was most likely formed at values of pH > 10. Hydroxyapatite is the most common precipitation when phosphorus sorption occurs and is suggested to be formed in wollastonite.</p> / <p>Mer än hälften av Sveriges enskilda avlopp bedöms inte uppfylla kraven i miljöbalken på längre gående rening än slamavskiljning. Dessa står för en betydande del av fosfor- och kväveutsläppen till hav, sjöar och vattendrag. Åtskilliga systemlösningar utreds, men i denna rapport har filter med fosfor- och kvävesorberande förmågor testats eller s.k. reaktiva filter. Mineraliska filter som ingått i studien är Filtra N, wollastonit, Filtra P, hyttsand och Polonite®. De två första filtren studerades speciellt på deras förmåga att avskilja ammonium och de tre övriga främst på deras fosforavskiljnings förmåga.</p><p>Kolonnförsök utfördes med tio kolonner där fem belastades med mättat flöde och de övriga med intermittent mättat flöde. Kolonnuppsättningen var två kolonner per filtermaterial med vardera olika flödesförhållanden. Belastningen på kolonnerna sattes till betydligt högre än traditionell infiltration/markbädd. Ett artificiellt avloppsvatten användes och tillreddes med en koncentration av kväve (NH4-N) på 30 mg/l och fosforkoncentration (PO4-P) på 5 mg/l. De valda koncentrationerna efterliknar ett vanligt hushållsspillvatten. Skakförsök utfördes för att undersöka sorptionsförmågan hos de olika mineraliska filtren där vikten låg på hur koncentrationen av näringsämnena och pH påverkar sorptionen. Resultaten från skakförsöken utvärderades med jämviktsmodellen Visual Minteq. Sannolikheten att kända utfällningar bildas studerades.</p><p>Resultaten från kolonnförsöken visade att hyttsand, Filtra P och Polonite® gav bäst fosforavskiljning med över 96 % för båda flödesregimerna. Filtra N var den bästa ammoniumavskiljaren med över 92 %. Wollastonit hade en bättre avskiljning med intermittent mättat flöde med 65 % jämfört med 11 % för mättat flöde. En intressant iakttagelse var att wollastonit hade en bättre fosforavskiljning än ammoniumavskiljning med ca 60 % för båda flödena. Det kan bero på att filtret innehåller lättvittrade Ca-silikatföreningar som ökar fosfatavskiljningen. Skakförsöken resulterade i att för Filtra P, hyttsand och Polonite® sorberades all tillsatt fosfat. Filtra N visade samma resultat som i kolonnförsöken med över 92 % sorption. Endast fosfat sorberades vid försök med tillsättning av både fosfat och ammonium till hyttsand och wollastonit. Vid modellering i Visual Minteq finns det en viss sannolikhet att kalcit bildats i Filtra P och Polonite® p g a deras höga pH, kalcit fälls ut vid pH > 10. Hydroxyapatit som är den vanligaste utfällningen av kalciumfosfat vid avskiljning av fosfor bildades mycket troligt i wollastonit.</p>

<p>The continuous process of urbanization results in demands on research and development for ecological and sustainable city development. Because of this, the current systems for wastewater treatment may have to be improved. In order to evaluate new technologies for municipal wastewater treatment, a development project has been initiated for the new district Hammarby Sjöstad in Stockholm. The project is lead by the company Stockholm Water. High environmental standards have been put up for the district, as it must be twice as good as an ordinary new district. To achieve this goal, a new water treatment plant is planned to be build.</p><p>In the testing facility Sjöstadsverket, several new water treatment processes for municipal wastewater are being evaluated. This thesis is concerned with the evaluation of one of these processes. The process in question is anaerobic and consists of the following steps: pre-treatment, UASB (Upflow Anaerobic Sludge Blanket), aerobic polishing for nitrogen reduction, a drum filter and reverse osmosis. The evaluation is performed by analysis of water sample taken from the whole process.</p><p>It is difficult to make any conclusions about the process as a whole, since not all of the individual parts have been in use at the same time. The production of gas in the UASB system has been quite low. The cause of this is probably that gas is dissolved in the effluent water. The aerobic polishing is sensitive and it will need adjustments of the pH-value in order to treat the water as planned. The use of chemical precipitation of phosphorus over the drum filter does not reduce the amount of phosphorus below the desired level. Furthermore, the demands on the treated water cannot be reached with the use of reverse osmosis, at least not in its current implementation.</p> / <p>Den allt större inflyttningen till städer och tätorter har gjort att behoven av forskning och utveckling kring ekologiskt hållbar stadsutveckling har ökat. Detta innebär i sin tur att det befintliga systemet för avloppsvattenrening kan behöva förändras. För att utvärdera ny och delvis obeprövad teknik inom behandling av avloppsvatten har ett utvecklingsprojekt startat för Stockholms nya stadsdel Hammarby Sjöstad. Stockholm Vatten har fått i uppgift att leda projektet. För stadsdelen har ett antal ambitiösa miljömål formulerats vilka i korthet innebär att stadsdelen skall vara dubbelt så bra som övrig nybyggnation. För att klara dessa miljömål görs förberedelser för ett eget reningsverk i stadsdelen.</p><p>I Stockholm Vattens pilotanläggning Sjöstadsverket utvärderas en rad olika behandlingslinjer för rening av avloppsvatten från hushåll och syftet med detta examensarbete är att utvärdera en av dessa försökslinjer. Försökslinjen är anaerob och består av försedimentering, UASB (Upflow Anaerobic Sludge Blanket), ett biologiskt poleringssteg för kvävereduktion, trumfilter samt omvänd osmos (RO). Utvärderingen har gjorts genom analyser av vattenprover längs försökslinjen.</p><p>Det är svårt att dra några slutsatser om linjen som helhet eftersom inte alla ingående komponenter varit igång samtidigt så som planerat. Gasproduktionen över UASB-systemet har varit relativt låg och det beror troligen på att en del av gasen löser sig i det utgående vattnet. Den biologiska poleringen för kvävereduktion är en känslig process som kommer att behöva pH-justeras för att klara att behandla vattnet från Sjöstaden. Med nuvarande utformning av anläggningen kan man inte med kemisk fällning av fosfor över trumfiltret komma ner under utsläppsgränserna. Kraven på utgående vatten kan inte heller nås med den RO som finns på Sjöstadsverket idag.</p>

<p>During the nineties, ecological handling of urban storm water became very popular in Sweden. Together with Chalmers University of Technology and two Swedish communities, DHI Water and Environment has been doing research of storm water ponds and constructed wetlands. This thesis work is a part of that research project. The work has been applied at the Bäckaslöv storm water treatment plant in Växjö, Sweden. The plant consists of one storm water pond and a downstream constructed wetland. Simulations in two different modelling programs, MIKE SHE WET and MIKE 21 have been performed. MIKE SHE WET has never been used in practical work. The purpose of the program is to describe chemical and biological processes in wetlands and how the plants affect the retention of nutrients in the water. Since the program never has been used before, the main work has been to test the model to investigate whether it fulfil its purpose or not. MIKE 21 has been used to describe how the geometry influences the retention of suspended material, nitrogen and phosphorus. MIKE 21 has also been used to study how the wetland works without the storm water pond. To be able to describe the natural processes going on in wetlands the program MIKE SHE WET has to be further developed. The work has yet resulted in a package of measures that can improve the model. Science is in need for a model like MIKE SHE WET. If the program will be edited it can contribute a lot to the research of wetlands and storm water treatment. The simulations in MIKE 21 show that today’s shape of the wetland is not most favourable. If the water was spread over a bigger area the retention of nitrogen, phosphorus and suspended material would increase.</p> / <p>Anläggandet av konstgjorda våtmarker och sedimenteringsdammar har varit intensivt under nittiotalet och ekologisk dagvattenhantering har blivit mycket populärt i Sveriges kommuner. DHI Water and Environment bedriver i samarbete med Chalmers tekniska Högskola samt Växjö och Örebro kommuner ett forskningsprojekt kring anlagda dammar och våtmarker. Meningen är att resultaten ska kunna användas vid såväl uppföljningsarbete av befintliga dammar samt vid anläggandet av nya dagvattenanläggningar. Detta examensarbete ingår som en del av ovan nämnda forskningsprojekt. Arbetet har tillämpats på Bäckaslövs dagvattenanläggning i Växjö. Anläggningen består av en sedimenteringsdamm med efterföljande våtmark. Modellstudier har utförts i två olika modellprogram, MIKE SHE WET och MIKE 21. MIKE SHE WET har inte tidigare använts i praktiken och har därför testats för att undersöka om programmet uppfyller sitt syfte. Programmet har utformats för att kunna simulera växternas påverkan på kväve- och fosforretentionen. Med hjälp av MIKE 21 har simuleringar utförts för att undersöka hur våtmarkens geometri kan förändras för att få en optimerad avskiljning av kväve, fosfor och suspenderat material. Simuleringar har också utförts för att undersöka hur våtmarken skulle fungera utan uppströms liggande sedimenteringsdamm. Resultaten visar på att MIKE SHE WET måste vidareutvecklas för att kunna beskriva de biologiska och kemiska processer som pågår i våtmarken. Arbetet har lett fram till ett antal konkreta åtgärdsförslag för att förbättra programmet och modellen har potential att bli ett viktigt hjälpmedel i framtida forskning kring våtmarker. MIKE 21-simuleringarna har visat mycket goda resultat. Resultaten visar på att våtmarken idag inte har optimal utformning för att kunna rena det dagvatten som flödar in i den. Om våtmarken utformas så att vattnet får en större spridning i området kommer reningen av såväl suspenderat material som kväve och fosfor att förbättras.</p>

Sverige anses ha en välfungerande dricksvattenproduktion på grund av stor tillgång på råvatten med god kvalitet. För att kunna möta utmaningarna i framtiden, så som klimatförändringar och en ökad befolkning, krävs en ökad digitalisering på vattenverken för att erhålla en säker dricksvattenproduktion. Projektet syftar till att utreda vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad digitalisering av övervakning och styrning på svenska vattenverk. Detta har gjorts genom en litteraturstudie som bidragit med kunskap för utformningen av en enkätundersökning där vattenverk fått svara på frågor gällande digitalisering av övervakning och styrning. Enkäten skickades ut till 370 vattenverk i Sverige varav 14 av dessa svarade och utgör underlaget för resultatet i denna rapport. Resultatet visar att samtliga vattenverk som har besvarat enkäten har ett behov av en ökad digitalisering av övervakning och styrning som utgörs av • Tidiga varningssystem • Förbättrad övervakning • Styrning av beredningsprocessen • Modeller för processer • Förbättrad IT-säkerhet Av resultatet framgår även att det finns en viss spridning av vilka behov som vattenverken anser som mest angelägna. I många fall upplever de 14 vattenverken organisatoriska, tekniska och ekonomiska hinder för att implementera eller utveckla digitaliseringen av övervakning och styrning. Den låga svarsfrekvensen gjorde att det inte erhölls en generell bild av svenska vattenverks syn på en ökad digitalisering. Inom projektet har även ett modellverktyg för kemisk fällning konstruerats med syfte att undersöka automatisk online-dosering av koaguleringsmedlet Al2(SO4)3* 14 H2O (ALG). En jämförelse mellan online-mätningens direkta dosering och en fördröjd mänsklig dosering har gjorts för att stödja argumentet om varför en automatisk dosering kan vara fördelaktig ur ett ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Undersökningen visade att det finns möjlighet att spara 330 000 SEK/år i enbart kostnad för ALG, vid en övergång från manuell till automatisk dosering.

Kristianstads reningsverk är dimensionerat för 205 000 pe. En ny utbyggnad av verket är inplanerad för att förbereda för ökade krav på reningsgraden respektive större utveckling av staden. Verket ska i det närmaste öka sin kapacitet till 350 000 pe.Det första reningssteget är av avgörande betydelse då dess avskiljningsgrad kan påverka respektive medfölja hela den efterföljande processen, från dess början till dess slutgiltiga produkt: slammet. Utan den mekaniska förbehandlingen skulle föremål och partiklar följa med vattnet in i verket och förorsaka driftstörningar i form av igensättning i och slitage av maskiner och pumpar.Reningsverket i Kristianstad har otillräcklig separering av föroreningar i den första fasen av reningen, dvs. mekanisk rening i form av galler. Trappstegsgallret släpper igenom alldeles för stora mängder föremål, såsom bindor, tops, hår, fibermaterial och servetter av olika material.Syftet med studien är att undersöka ekonomiska konsekvenser av att byta filter. Otillräcklig eliminering av fasta föroreningar i det inkommande vattnet genom trappstegsgallret, förorsakar onödiga kostnader för verket. En likhetsgranskning mellan nuvarande utgifter och eventuellt investering i det nya hålplåtsgallret ligger centralt i projektet. Undersökning av annuitetsmetoden vid inköp av varor påvisar att investering i det nya gallret som skulle kosta ca 3 mkr (grundinvestering) och genom beräkningar med hjälp av annuitetsmetoden skulle kapitalsatsning vara vid konstant inbetalning av summan 513 tkr per år under ekonomiskt livslängd 15 år. Differensen mellan satsning i de nya gallerna samt underhållsutgifter (397 tkr) för de nuvarande Step-Screen gallret är 513 tkr minus 397 tkr pekar på resultat 116 tkr. Det tyder på att investering i det nya gallret EscaMax kommer att kosta varje år 116 tkr mer än det görs i dagsläget. Det måste nog poängteras att det togs ingen hänsyn till underhållskostnaderna för de nya hålplåtsgallerna i beräkningar.