Alla kan känna en ovisshet med att befinna sig ensam på en busshållplats en sen kväll när det är mörkt ute. Däremot att inte tillämpa god belysning eller ett funktionellt vägledningssystem för att ens försöka bidra till ökad trygghetskänsla, är idag många busscentralers sanning. Busshållplatser i stadsområden står ofta inför en myriad av utmaningar som kan påverka övergripande effektivitet, säkerhet och användarupplevelse. En framträdande problematik härstammar från det stora antalet bussar som verkar inom en begränsad yta. Det stora antalet bussar kan leda till trängsel, vilket gör det svårt att upprätthålla ett smidigt trafikflöde både inom hållplatsen och på omgivande gator. Denna studie fokuserar på att utforma ett designförslag med hjälp av ljusdesign och wayfinding, för att främst skapa en känsla av trygghet för unga kvinnor som använder sig av busscentralen. Målgruppen för arbetet är unga kvinnor mellan  18-30 år, eftersom idag är det dem som ligger i framkant med att framhålla deras upplevelse av otrygghet när de vistas utomhus ensamma när det är mörkt. Denna eviga plågsamma väntan är ett examensarbete inom ämnet för Informationsdesign och Rumslig gestaltning. Syftet med det slutgiltiga designförslaget är att uppmärksamma vilka brister den nuvarande busscentralen har och vilka åtgärder som borde tas, för en tryggare upplevelse.

No description available.

Success in spatial skills can be an indicator of success in mathematics and sciences. Wayfinding, the ability to purposefully navigate, is one such important spatial skill. Spatial skills can be developed in a number of ways, one of which may include playing video games. Research gathered from a survey and mapping exercise, indicates that though video games may not have a statistically significant impact on wayfinding, experience does. When properly utilized, video games could become part of that important spatial skill training experience. / Geography

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:23:00Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Carlos Alberto Normando.pdf: 39604302 bytes, checksum: d91708d97811f197815cb915de2d4cb2 (MD5) Previous issue date: 2015-02-05 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / An investigation into the problems and the ideal conditions for the spatial orientation of people and vehicles in large indoor and outdoor environments. From the varied instrumental in Wayfinding Design, makes it a purposeful study for the Campus of the University of Fortaleza - Unifor. The proposal is to adopt a set of tools such as signage, zoning, color coding, benchmarks, architectural details, and other resources to promote good navigability user audience of built environments, especially in Unifor. / Uma investigação sobre os problemas e as condições ideais para a orientação espacial de pessoas e veículos em grandes ambientes internos e externos. A partir do instrumental variado do Wayfinding Design, faz-se um estudo propositivo para o Campus da Universidade de Fortaleza - Unifor. A proposta é adotar um conjunto de instrumentos como sinalização, zoneamento, codificação cromática, marcos referenciais, detalhes arquitetônicos, entre outros recursos para promover a boa navegabilidade do público usuário de ambientes construídos, especialmente o da Unifor.

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents’ wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents’ chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used. Observations of the two dementia wards were carried out as a starting point, and as a means to compare the different design of the two wards. The observations were complimented by two informant interviews, with people linked to the nursing home, the head of unite and the occupational therapist. The result show that staff, in most cases, guides the residents between the common room and the residents own apartments. In addition, the residents ask for help when they need to visit the toilet and often remain seated in the same place throughout the day, with the exception of those who exhibit wandering behavior. The results clearly state that people suffering from dementia are dependent on the spatial design in order to orient themselves independently. The results also show the benefit of an open floor plan with almost immediate visual access to main destinations. The major weakness, of the wards current design, concerns the ability of the residents to independently find their way from the common room back to their own apartment. Mainly because the doors do not distinguish themselves from each other. This would suggest that the most important design feature, for a person suffering from dementia, is transparency. In the meaning direct view of the destination. Complimented by clear and distinct landmarks. The design proposal therefore supports aiming as a wayfinding strategy. As a result it contains a color-coding system, that distinguish the residents doors, and additional landmarks that facilitate wayfinding from one decision point to the next, when the doors are not directly visible. Also included in the design proposal is a concept that can help minimize wandering. / Avsikten med studien har varit att undersöka hur utformningen av avdelningarna, på Björnkulla äldre- och demensboende, påverkar de boendes orienterbarhet och självständighet. Därmed har syftet varit att finna ett gestaltningsförslag som via färg och form kan ge de boende större möjligheter till självständig rörlighet. Eftersom studien syftar till att utreda hur miljön påverkar och kan stödja personer med demens, har kvalitativa metoder använts. Som utgångspunkt utfördes observationer på boendets två demensavdelningar, eftersom dessa skiljer sig åt i sin utformning. Observationerna lade grunden för informantintervjuer med två personer som är knutna till boendet; enhetschefen och arbetsterapeuten. Resultatet visar att personalen i de flesta fall följer med de boende mellan de gemensamma utrymmena och den egna lägenheten. Dessutom ber de boende om hjälp när de ska till toaletten och blir ofta sittande på ett och samma ställe i de gemensamma utrymmena. Undantaget är de personer som uppvisar vandringsbeteende. Resultaten påvisar tydligt att de dementa är beroende av miljöns utformning för att kunna orientera sig självständigt. De visar också styrkan i den öppna planlösningen och en nästan omedelbar visuell tillgången till avgörande platser. Bristerna, i de befintliga avdelningarnas utformning, finns framförallt när de boende ska ta sig tillbaka till de egna lägenheterna eftersom dörrarna inte särskiljer sig från varandra. Det talar för att de viktigaste aspekterna för att stödja en dement person att orientera sig och hitta självständigt på en avdelning, är visuell transparens och tydliga, distinkta landmärken. Gestaltningsförslaget stödjer på grund av detta wayfinding strategin aming. Det innehåller därför ett färgkodningssystem, som särskiljer de boendes dörrar. Färgkodningssystemet kompletteras också med ytterligare landmärken som kan stödja orientering från beslutspunkt till beslutspunkt, när dörrarna inte är direkt synliga. Dessutom ingår, i gestaltningsförslaget, ett koncept som kan hjälpa till att stimulera till mindre vandringsbeteende.

[pt] A partir da compreensão da abordagem de wayfinding e do entendimento dos aspectos de um terminal de passageiros de transporte aéreo foi possível mapear os problemas existentes em três terminais de passageiros aéreos. A pesquisa de campo foi baseada em dois métodos principais: a observação e a inquirição. Dentro da abordagem de wayfinding apresentada, ficou claro que a dimensão comunicativa do ambiente constitui a base da relação entre ambiente e usuário, e da navegação espacial. A descrição do terminal de transporte de aeroportos mostrou a importância que é dada para as questões de wayfinding dentro do cenário do transporte aéreo mundial. Através dos capítulos teóricos, ficou evidente também que para alcançar a melhor eficiência nos projetos de wayfinding os sistemas informacionais devem atuar em conjunto. Além disso, o próprio ambiente construído deve interagir com o comportamento do usuário e a parte organizacional do ambiente. Isso deve ser preocupação constante dos projetistas do ambiente construído. Os resultados obtidos na pesquisa, e as análises realizadas, mostraram que os três terminais estudados possuem problemas de orientabilidade em seus sistemas informacionais. Uns enfrentam inadequações mais expressivas em suas informações arquitetônicas, outros em seus objetos, e outros nas informações adicionais, principalmente as placas de sinalização. / [en] According to wayfinding approach, it was found the existents problems on three airports terminals. Field research was based on two main techniques: observation and interviews. It became clear that communicational dimension f the built environment is the base for the relationship between environment and the user, and the spatial navigation. The airport terminals description shows the relevance for wayfinding questions concerning the global air transportation. After the literature review became evident that to aim the best efficiency in wayfinding design the informational systems must be together. Besides that the built environment must interact with the user and organizational aspects. This must be an important criterion for built environmental designers. The results and their analysis point out that the three terminals present orientability problems in their informational systems. In some of them inadequacies are more expressive in the architectural design, other in the objects, and other in additional information, mainly in signing systems.

Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar.   Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter.   Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö.    Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget. / Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of  problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement  to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at  Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and  pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rättväntrum. I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information omväntrum när man är på plats. Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen. / This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room. In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot. Results from literature studies and analysis of collected data have subsequentlyled to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.

Denna studie undersöker hur rumslig informationsdesign och teorier inom wayfinding, kan stärka befintlig vägvisning i en offentlig inomhusmiljö/publik lokal. Platsen som undersökts är huvudentrén till Mälarsjukhuset i Eskilstuna och den primära målgruppen i studien är förstagångsbesökare, medans den sekundära målgruppen är personal som arbetar på sjukhuset. Syftet med projektet är att underlätta och tydliggöra orienterbarheten från huvudentrén på Mälarsjukhuset, då region Sörmland har uppmärksammat brister i vägvisning och trygghetsskapandet, vilket har lett till en osäkerhet för besökare samt en arbetsbelastning hos vård- och servicepersonal. Genom platsanalys, notationer, litteraturstudier, intervju och digitala navigeringstest har ett gestaltningsförslag presenterats i en digital 3D-modell. Resultatet av studien har sammanfattats i en lista, med riktlinjer som tillgodoser navigering i offentliga miljöer. Det är viktigt att vägvisningselement finns tillgängligt i flera olika nivåer, för att tillgodose olika individers strategival i wayfindings-processer. En miljö som är lätt att överblicka underlättar det visuella sökandet och kan skapa en trygghet hos användaren. En hierarki, delad mellan de viktigaste funktionerna i rummet hjälper det visuella sökandet. / The purpose of this study is to examine how spatial information-design and theories of wayfinding could be of help in order to strengthen existing navigation systems in public and indoor areas. The examined area is the main entrance of Mälarsjukhuset (Eskilstuna`s regional hospital), and the primary target group is first time visitors, while the secondary group is the staff at the hospital. The aim of the study is to clarify and improve the navigation system in the main entrance area, because of flaws that the region of Sörmland has observed in that navigation system. They also observed that the main entrance area fails to make first time visitors feel safe and well informed, which has also led to an increased workload for staff members. A site analysis, notations, litterateur study, interviews and several digital navigation tests, have all laid the foundation for a design proposal in the form of a 3D-modell. The result of the study has been summarized in a list, with guidelines to cater to the needs of public environments. It is important that the element of navigation is available on several different levels, to allow for the different individual strategical choices that visitors might make in their wayfinding processes. An environment that has a good overview facilitates visual searching, which creates a sense of security for the visitor. A hierarchy split between the most important functions in a room also aids visual searching.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.  I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.