Online trust is essential for companies wanting to succeed in the global market today, where web based communication is by far the most efficient way to reach potential clients. A global market brings globally diverse customers and, subsequently, questions on possible cultural differences arise. The purpose of this thesis is to explore the creation of trust for a web user visiting a corporate website. The thesis also aims to explore if the creation of trust online could be connected to national culture. Through 12 semi-structured interviews with university students from the USA, Spain and Japan, their experience of online trust is investigated. The results of the interviews are then discussed with a background in Kim, Ferrin and Rao’s holistic model of trust and decision-making, and the dimensions of individualism-collectivism and uncertainty avoidance presented by Hofstede. The findings of the study are that the holistic model of trust and decision-making in most aspects seems to be true for the participating students, proposing an additional relationship-building aspect to the model. No clear connections to Hofstede’s dimensions have been found, even though some differences between the national groups in the study can be observed when it comes to the creation of online trust.

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna.

<p>Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna.</p>

Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text. / En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.

Most swedish newspapers have a homepage where their news are presented. Existing guidelines describing how to write for the web often recommends you to keep it short and stay objective. But how about longer pieces of content presented in the print version? What will become of reports, interviews and essays as we’ve come to know them as the printed newspaper goes digital? Interviews with representatives of five swedish newspapers shows that the extent to wich content is being published on the web is connected to the overall purpose of the web presence. The fact that many newspapers does not publish longer pieces of text on the web rather seems to be an economic issue, than a matter of good readability. Past studies shows that longer pieces of text may well work on the web, if the reader’s interest is big enough. But how about the readers that does not active seek out for the article? How can you make them stop and read the text? What makes a text tempting? The litterature says: • Text appeal (interesting content, structured graphic design, low demands on the reader). • An overview of the content of the article. • Possible entries in the text (headlines, between headings, preambles, fact boxes, pictures, captions, videos, sounds). • Tempting, informative and reliable headlines. It was found that is not the text itself, but the visual presentation that needs to be reconsidered. With that in mind, I produced an interpretation that be­ came the discussion material in a focus group interview. The outcomes of the latter confirmed several of the above stated factors that make a piece of text seem interesting. However, personal habits and preferences also seems to be important. I find existing guidelines for presenting written material on the web relevant also in other contexts. But when it comes to longer, deeper text based on drama or connotation that had been lost in the revision, theres is a need to rethink. Just keeping on placing the original piece of text in the the type of interface that most online newspapers is presented in today will lead to fewer readers when the reading experience offered by a printed paper –with an overview, entries in the text and surrounding information– goes to waste. / Idag har de flesta svenska dagstidningar utöver papperstidningen en webbplats där de förmedlar sina nyheter. Riktlinjer för hur man skriver på webben, säger att man ska hålla sig kort och saklig. Men vad händer då med längre inslag ur tidningen som reportage, intervjuer och essäer, när dagstidningen digitaliseras? Genom att intervjua representanter från fem svenska dagstidningar kom jag fram till att de beroende på vilket syfte de har med sin webbplats, lägger upp mer eller mindre material. Att många dagstidningar inte publicerar längre text­ material på webben verkar snarare vara en ekonomisk fråga, än en fråga om god läsbarhet. Genom litteraturstudier kom jag fram till att längre texter visst kan fungera på webben, om läsaren är tillräckligt intresserad. Men hur gör man då med läsare som inte aktivt söker upp artikeln? Hur ska man få dom att stanna och läsa texten? Vad gör en text lockande? Tidigare forskning säger: • Text appeal (intressant innehåll, strukturerad grafisk form, låga krav på läsaren). • Översikt över artikelns innehåll. • Möjliga ingångar i texten (rubrik, mellanrubrik, ingress, faktarutor, bilder, bildtexter, filmklipp, ljudklipp). • Lockande, informativa och trovärdiga rubriker Det visade sig alltså att det inte är texten i sig, utan själva inramningen som behöver omarbetas. Med det i åtanke formade jag ett gestaltningsförslag som användes som diskussionsmaterial i en fokusgruppsundersökning. Undersökningen bekräftade många av de faktorer som gör en text intressant, men visade också att vana, tycke och smak även är avgörande för vad man tycker är lockande och lätt att läsa. Riktlinjerna som finns för att skriva på webben finner jag fullkomligt relevanta för att skapa en lättillgänglig och informerande text, även i andra kontexter än bara på webben. Men när det gäller längre, mer djupgående texter som bygger på en dramaturgi eller stilvalör som hade gått förlorad i och med om­ arbetningen bör man tänka om. Om man bara för över originaltexten till det gränssnitt som de flesta webbtidningar har idag kommer de förlora sina läsare, då den läsupplevelse som en papperstidning kan ge –med en tydlig översikt, ingångar i texten och kringinformation– försvinner.

Webbyråer arbetar inom en bransch som ständigt förändras. Nya tekniker och tjänster uppkommer dagligen, vilket gör att det kan vara svårt att hålla sig à jour med utvecklingen som sker på webben. Det finns många strategier för att hålla sig à jour för andra branscher men dessa är svåra att applicera på webbyråer då de har en tendens att arbeta ad hoc. Denna uppsats riktar sig till att beskriva hur webbyråer arbetar för att hålla sig à jour med utvecklingen på webben. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ ansats, där fyra olika respondenter från fyra olika webbyråer blev intervjuade. Den empiriska studien bygger på en litteraturstudie där uppsatsens problematik undersöktes. Detta resulterade i tre teman som blev grunden för intervjustudien. Utifrån resultatet gjordes en empirisksammanställning som sedan analyserades, där empirin återkopplades till litteraturstudien. Analysen visade att webbyråer arbetade efter kundens kravspecifikation, projektbaserad arbetsform och använde sig av ad hoc mässigt agerande, vilket gjorde att de höll sig à jour. Det visade sig även att webbyråers arbetssätt hade likheter med traditionella omvärldsstrategier. Resultatet av denna uppsats blev en beskrivning med tre punkter gällande hur webbyråer arbetar för att hålla sig à jour med utvecklingen på webben.

Ishockey är en av Sveriges populäraste sporter och engagerar många, både i och utanför rinken. Hockeyligan.se är Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt från en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer många förkortningar som är svåra att förstå. Målet med denna studie är att hitta en lösning på hur man ska förklara dem utan att påverka läsbarheten negativt.  Fokus ligger på den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvärldsanalys hoppas jag få tillräckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnår mitt mål med arbetet. Det vill säga inkludera alla besökare.  Förstudien bestod av en läsbarhetsanalys och en textanalys. Textanalysen visade att informationen som idag ges är relevant men att förkortningarna borde förklaras för att öka möjligheten att förstå innehållet, vilken min enkätundersökning bekräftar. Där svarade nämligen 77 procent att de ansåg att det finns ett allmänt behov av förklaringar av termerna.  Resultatet blev en gestaltning där användaren använder sin datamus för att få fram förklaringarna av förkortningarna. Genom att dra musen över ordet så dyker förklaringen upp i en ruta, en så kallad tooltip, vilket ger läsaren möjligheten att själv välja om han/hon vill ta del av informationen eller inte. På så sätt har läsbarheten inte påverkats. När det gäller det textuella har studien givit mig följande resultat när det gäller hur man skriver förklarande texter för en tooltip på webben:  Var kortfattad.  Skriv det som krävs. Tänk på målgruppen. / Hockey is one of Sweden's most popular sports and involving many pepole, both on and off the rink. Hockeyligan.se is Elitseriens Official site and offers visitors the opportunity to follow the games directly from a computer via a text flow. In the live stream, there are many abbreviations that are difficult to understand. The objective of this study is to find a solution to how explain them without affecting the readability negatively. The focus is on the textual piece and not the graphics and how information is presented. By doing textual analysis and an environmental scanning I hope to get enough knowledge to finally be able to make a design that achieves my goal of the study. That is to include all visitors. The pilot study consisted of a readability analysis and a text analysis. The text analysis showed that the information currently provided is relevant but that the abbreviations should be explained in order to increase the ability to understand the content. Which my survey also confirms. They flew namely 77 percent said they felt that there is a general need for explanations of the terms. The result was a design where the user uses his computer mouse to get the explanations of the abbreviations. By dragging the mouse over the word to bring up the explanation into a box called a tooltip, which does not affect readability. Briefly, we can say that the results of the study gives the reader the opportunity to decide if he / she wants to share the information or not. In this way, a box called a tooltip, it will not affect the readability As for the textual study has given me the following results in terms of how to write explanatory texts for a tooltip on the Web: Be brief. Write it as required.  Think of your audience.

Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar. Under analysens gång framkom tre utmärkande diskurser som var genomgående i samtliga texter. De två dominanta diskurserna var vägledande respektive befallande. Den tredje diskursen var en medicinsk diskurs innehållande råd om exempelvis naturläkemedel. Diskursernas sätt att presentera information på belystes med hjälp av omvårdnadsteoretiker och vårdvetenskapliga begrepp. En konsekvens av texterna kan vara om eller hur läsaren inspireras till egenreflexion över textens innehåll eller ej. Slutsatsen är att vägledande diskurser har en större potential till att inspirera till egenreflexion än vad en befallande diskurs har.

<p>Sömnstörningar är ett folkhälsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen själv kan göra för att förbättra sin sömn, med så kallad egenvård. Då tekniken ständigt utvecklas blir Internet, för alla åldersgrupper, en allt viktigare källa för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvård vid sömnbesvär framställs för allmänheten på olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa får för läsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvård vid sömnstörningar. Under analysens gång framkom tre utmärkande diskurser som var genomgående i samtliga texter. De två dominanta diskurserna var vägledande respektive befallande. Den tredje diskursen var en medicinsk diskurs innehållande råd om exempelvis naturläkemedel. Diskursernas sätt att presentera information på belystes med hjälp av omvårdnadsteoretiker och vårdvetenskapliga begrepp. En konsekvens av texterna kan vara om eller hur läsaren inspireras till egenreflexion över textens innehåll eller ej. Slutsatsen är att vägledande diskurser har en större potential till att inspirera till egenreflexion än vad en befallande diskurs har.</p>

<p>Internet is the world’s largest source of information, and it is expanding every day. It is possible to find all kind of information as long as you know how and where to look for it, but still it is only the words itself that are searched for. We have with this essay tried to find an approach that makes it possible to give the word a meaning or a context.</p><p>We have, as a starting point used the Socrates method, which is a method that breaks down texts into its smallest elements and forms activities. We have redone these activities to ontologies by forming general and specific descriptions of the activities. The ontologies are meant to create a common language for as well humans as computers, where meaning and context are built in.</p><p>After we have created our ontologies we used Web Ontology Language, OWL, which is the ontology language that is considered being closest to a standard. It has been developed for the semantic web, and that is the ultimate objective of our essay. The semantic web is meant to be an extension of the existing web, and it will include comprehension for computers.</p><p>We have become conscious that the semantic web would be a great improvement for both humans and computers, since it will be a lot easier to find the information you are looking for.</p> / <p>Internet är världens största källa till information och det expanderar för varje dag. Det är möjligt att hitta all slags information om man bara vet vart och hur man ska leta, ändå är det bara orden som eftersöks. Vi har med vår uppsats försökt ta fram ett tillvägagångssätt som gör det möjligt att ge orden en betydelse eller ett sammanhang.</p><p>Som utgångspunkt har vi använt oss av Sokratesmetoden, vilket är en metod som bryter ner texter till dess minsta beståndsdelar, och bildar aktiviteter. Dessa aktiviteter har vi gjort om till ontologier genom att bilda generella och specifika beskrivningar av aktiviteterna. Ontologier är tänkta att skapa ett gemensamt språk för människor och datorer, där betydelse och sammanhang byggs in.</p><p>När vi skapat våra ontologier använde vi oss av Web Ontology Language, OWL, vilket är ett ontologispråk som anses vara närmast en standard. Detta språk har utvecklats för att kunna användas för den semantiska webben, vilken även är slutmålet med vår uppsats. Den semantiska webben är tänkt att utöka den befintliga webben, och ska bygga in förståelse även för datorer.</p><p>Vi har insett att den semantiska webben skulle innebära en stor förbättring för såväl människor som datorer, då det skulle bli enklare att hitta eftersökt information.</p>