No description available.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet. En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. Ur analysen framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier bildades. Resultatet visade att när respondenterna förlorade sin partner blev upplevelsen av ensamhet påtaglig. Familj, vänner och sociala aktiviteter kunde förebygga eller minska äldre människors känsla av ensamhet. Att känna sig självständig och kravlös var en positiv upplevelse av ensamhet. Det fanns en rädsla hos respondenterna att bli lämnad ensam om de skulle bli sjuka. Det var viktigt för äldre människor att bli respekterade som unika människor och att känna gemenskap. / The number of elderly people is increasing in Sweden. Loneliness occurs specially among elderly and it can affect their quality of life. It is important to gain knowledge of elderly people´s experiences of loneliness to improve health and well-being. The aim of this study is to illuminate older people´s experiences of loneliness. A qualitative analysis method which contained three phages whole-part-whole was used to analyze the data. The data were collected through interviews with nine elderly people over 65 years old. Interviews were recorded in the tape and transcribed. From analysis it appeared three main categories with associated subcategories. Result indicated that when respondents lost their partner, the experiences of loneliness were substantial. Family, friends and social activities could prevent or reduce elderly people´s feeling of loneliness. To feel independent and undemanding was the positive experiences of loneliness. There was fearfulness among respondents of being left alone if they would become sick. It was important for elderly people to be respected as a unique human being and to feel togetherness with others. / Är redan presenterat.

No description available.

Self-reported mental health problems have increased dramatically among young female high school (Swedish: gymnasium) and university students in Sweden since the 1990’s. The reasons for this increase are mostly unknown but self-esteem and body image might be important factors behind this problem. The aim of this study was to test whether self-esteem and body dissatisfaction predict health. All correlation directions were in accordance with previous studies on the subject. There was no age group difference in levels of self-esteem, body dissatisfaction or health among the women. Multiple regression analysis revealed that global self-esteem was the strongest single predictor of health. These results give support for the importance of global self-esteem for subjective health. This should be considered in future studies and in the battle against the development of depression, anxiety and eating disorders among women.

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen blir allt större i många länder så även i Sverige. Ensamhet är ett aktuellt folkhälsoproblem för denna åldersgrupp. Det finns flera mer eller mindre omfattande definitioner av ensamhet inom forskningen vilket är ett bevis på hur komplext begreppet är. Det finns flera olika orsaker till varför en människa blir ensam och vad detta kan leda till. En viktig aspekt av ensamheten är att den även har en självvald positiv sida som kan leda till hälsa, något som är lätt att förbise då man oftast tänker på ensamhet som lidande inom vården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur ensamheten hos äldre kan lindras och vad som gör den uthärdlig samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att lindra och förebygga ensamhet. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som syftar till att ge en övergripande bild av hur forskningen på området ser ut. Vi har med hjälp av en manifest innehållsanalys skapat huvudkategorier och teman utifrån de vetenskapliga dokument som uppsatsen baseras på. Resultat: Forskningen identifierar flera olika faktorer som kan lindra ensamheten hos individen däribland främjandet av det sociala nätverket. Sjuksköterskans arbete kan inriktas på att utveckla det sociala nätverket men även på att bland annat främja kontakten med patienten.   Diskussion: Genom att använda Virginia Hendersons omvårdnadsteori tolkade vi uppsatsens innehåll och fann bland annat att det är sjuksköterskans uppgift att hjälpa patienten att nå sina mål. Målen kan bestå i att göra ensamheten uthärdlig genom vardagliga aktiviteter som exempelvis att läsa. Målen kan även handla om att sjusköterskan måste agera tolk för patienten när det kommer till att utveckla befintliga eller nya sociala relationer.

In this study 170 Swedish University students participated and evaluated themselves on Subjective well-being with affect balance measured both in frequency and in intensity, and on the five-factor personality factors. The results clearly indicate that intense positive emotions and intense negative emotions correlate positively, and that women experience emotions more intensely than men. Further, measuring affect balance in frequency leads to gender differences in happiness while intensity affect balance does not. Neuroticism (inverted) and extraversion are both strong predictors of happiness, but when using frequent affect-balance, neuroticism evidently stands out as the better of the two. Extraversion and to some extent neuroticism are intensifying people’s emotions. The findings suggest future research to distinguish between intense and frequent affects when calculating Subjective well-being.

The aim of this study was to examine differences between happy and unhappy people, with respect to individuals interpretations, their attributonal style and in what way the priming effect is related to their attributional style and well-being. The participants were 74 senior high school and 21 undergraduate college students. Participants were asked to read a short story, some words were in bold type, and thereafter for their subjective perception of the words in bold type loading and memory of them in a recognition list. Attributional style was operationalized with an own constructed instrument. The results show that happy individuals interpreted more words as positive than negative in comparission with unhappy individuals. No correlation between participants well-being and global or attributional style for negative events were found. Both groups showed a tendency to be more optimistic than pessimstic for positive events. No differences were found for either memory or priming of loaded words. In sum the results suggest that happy individuals tend to conceive the world more positive.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad starkt respektive svagt KASAM betyder för livskvalitet, välbefinnande och hälsa bland äldre (60 år och äldre). Studien designades med en deskriptiv ansats. Metoden var att systematiskt söka litteratur i databaserna; Medline, CINAHL samt Vård i Norden, detta kompletterades även med manuella sökningar. Femton artiklar som motsvarade syftet och inklusionskriterierna granskades och analyserades. Resultatet visade att KASAM hade signifikanta samband med de äldres upplevda livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Antalet sjukdomar och fysiska begränsningar hade en liten inverkan på de äldre om de hade ett starkt KASAM, då KASAM hade ett svagt samband med den objektiva hälsan och ett starkt samband med den subjektiva hälsan. KASAM var den faktor som bäst förutsåg hur de äldre upplevde sin livssituation. De äldre som hade ett starkt KASAM upplevde även tillfredställande socialt stöd, som hade en stor inverkan på deras välbefinnande. De äldre med svagt KASAM hade även låg livskvalitet och försämrat allmäntillstånd. Slutsatsen var att om vårdpersonal kan stärka de äldres KASAM kommer även de äldres livskvalitet, välbefinnande och hälsa förbättras.

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa. Inre nycklar till stärkt hälsa innebar en ökad kunskap och därmed ökad förståelse för sig själv, närstående och andra. När anhörigvårdarens förståelse växte fram använde hon parallellt avkopplingen, vårdandet av sig själv, naturen samt kreativitet som nycklar. Få känna glädje och göra roliga saker själv och tillsammans med närstående var betydelsefullt. Inre nycklar var också mening och hopp, att få vara självständig samt att hantera vardagen. Yttre nycklar till stärkt hälsa innebar att relationen mellan anhörigvårdare och närstående var betydelsefull. Innebörden i detta var att ha gemensamma minnen samt roligt tillsammans. Ett socialt nätverk med familj, vänner och kommunens service som stöd var centralt. Studien har betydelse för förståelse för anhörigvårdarens hälsa. Slutsatsen blir att trots ett tungt ansvar så uppfattar anhörigvårdaren att hon med inre och yttre stöd har möjlighet att bevara sin hälsa.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka. Alla frågor i skalorna om arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och arbetsstolthet skattades högt och allra högst frågan om arbetsstolthet. Frågor i skalorna om kontroll i arbetet visade på hög kontroll av arbetstakt, pauser och påverkan av beslut i det egna arbetet. Ett statistiskt signifikant samband kunde påvisas mellan kontroll av arbetstakt, påverkansmöjligheter, positiv feedback från patienter och arbetstillfredsställelse. Det fanns också statistiskt signifikanta samband mellan kontroll av arbetstakt, positiv feedback från tandläkare för arbetsresultat, positiv feedback från patienter samt att få tillhöra en (arbets)grupp och arbetsglädje. En slutsats från denna studie är att det förefaller finnas ett samband mellan EfTH:s arbetsförhållanden och hög arbetstillfredsställelse.