No description available.

<p>Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre.</p><p>Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen.</p><p>Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.</p>

Wicca är en ny naturreligion som skapades på 50-talet av en man vid namn Gerald B. Gardner. Gardner hämtade inspiration av många vänner, som till exempel Aleister Crowley som var en viktig del inom satanismen. Allt sedan Gardner skapat wicca har den utvecklats och idag är den väldigt stor i både England och USA, och den håller på att växa sig stor i resten av världen också. Inom wicca finns det två lagar, ”the wiccan rede” och trefaldslagen, dessa är de enda lagarna och följer vi dem kan vi leva ett bra liv. ”The wiccan rede” lyder som så att man får göra vad man vill så länge man inte skadar någon och det inkluderar en själv och trefaldslagen lyder som följer att allt vi sänder ut kommer tillbaka gånger tre. Wicca innehåller också åtta högtider, sabbater, som vi kan fira på många olika sätt. Den viktigaste högtiden är wiccanernas nyår. Samhain som firas den 31 oktober. Man använder sig också av olika symboler och hjälpmedel. En viktig symbol för wiccanerna är pentagrammet som är en femuddig stjärna som representerar de fem elementen och ande. Några av de viktigaste hjälpmedlen är athamen, en tveeggad kniv som enbart får användas till magin och inte skada någon, kitteln och bägaren som representerar vattnets element och kvasten som man använder för att rena den magiska arbetsplatsen. Wicca sägs komma från många olika andra religioner. Några av dem är New Age, paganism, spiritualism, schamanism och satanism. Paganismen är den religion som wicca kommer ifrån och där den har mest likheter. Eftersom Gardner var nära vän med en av grundarna till satanismen är också dessa två väldigt lika, men också väldigt olika. Wicca och New Age är lika på grund av att de båda är naturrörelser och spiritualismen och schamanismen är grunden till att wiccanerna tror på magi och andar och andra väsen som kanske inte hör till vår värld inom wicca.

Nous assistons depuis quelques années à un regain d'intérêt pour le monde de la sorcellerie au sein des sociétés occidentales. Séries télévisées, films, articles de presse sont tous là pour reprendre l'image de la sorcière dans un nouveau contexte historique. Or, très peu connaissent la réalité des identités issues des communautés païennes et néopaïennes, telles que celles liées à la wicca, une tradition magico-religieuse qui présente une cosmologie singulière où s'ancrent les relations entretenues entre l'identité de genre des pratiquants et leurs pratiques rituelles et magiques. Dans une perspective anthropologique, ce mémoire propose d'explorer la construction et l'expression d'une identité wiccane et genrée à Québec, à travers les rites publics et la vie quotidienne wiccans. Il s'agit de poser un regard critique sur la manière d'appréhender la multiplicité des identités genrées aujourd'hui au sein de la wicca. Cette ethnographie vise à explorer les changements survenus dans la religiosité wicca avec l'affirmation de communautés présentant une vision autre de l'identité genrée hétéronormative. / We have witnessed in recent years a renewed interest in the world of witchcraft in Western societies. TV series, films, press articles are all there to take on the image of the witch in a new historical context. However, very few know the reality of identities from pagan and neopagan communities, such as those linked to Wicca, a magico-religious tradition which presents a singular cosmology that provides meaning to the relationships between the gender identity of practitioners and their ritual and magical practices. From an anthropological perspective, this dissertation proposes to explore the construction and expression of a Wiccan and gendered identity in Quebec, through public rites and Wiccan daily life. It is a question of taking a critical look at the way of apprehending the multiplicity of gendered identities today within Wicca. This ethnography aims to explore the theological changes that have arisen after the assertion of communities presenting a different vision of heteronormative gender identity.

Les anthropologues ont examiné le syncrétisme religieux, soit l’incorporation d’éléments de sources diverses, au sein des religions du monde depuis plusieurs décennies. Cependant, très peu d’intérêt a été accordé au paganisme contemporain, un Nouveau Mouvement Religieux hautement syncrétique. À travers les récits de plusieurs païens/nes contemporain/es à Montréal, j’examine comment et pourquoi les pratiquants sont inspiré/es à faire le choix d’incorporer divers éléments provenant de sources religieuses et non religieuses. Le recours à des sources différentes reflète l’effort de créer une expérience religieuse plus profonde et personnelle. La créativité impliquée dans la construction d’une pratique spirituelle et d’un système de croyance personnels est souvent conduite par un désir de (re)connexion, que ce soit à la terre, aux ancêtres, ou bien à une communauté. Les acteurs acquièrent un sentiment accru d’agentivité dans ce processus. Ma participation dans cette communauté a influencé mes expériences de recherche; j’examine également ma position en tant qu’anthropologue chez soi. / Anthropologists have been examining religious syncretism—the process of combining elements from diverse sources—in religions of the world for decades, but very little attention has been given to one highly syncretic New Religious Movement: contemporary Paganism. Through the narratives of several contemporary Pagans in Montreal, Quebec, I explore how and why practitioners are inspired to make choices to incorporate diverse elements from religious and non-religious sources; recourse to other sources represents an effort to create a deeper, more personally meaningful religious experience. The creativity involved in constructing one’s own spiritual practice and belief system is often driven by a desire for (re)connection—to the earth, to one’s ancestors, to a community—and a greater sense of personal agency is gained through this process. Being a participant in this community greatly shaped my research experience as well, and I explore my position as an anthropologist at home along side these narratives.

Earth Matters examines the relationships between alternative religion in North America and the natural world through the twin lenses of the history of religions and cultural anthropology. Throughout, nature remains a contested ground, defined simultaneously the limits of cultural activity and by an increasing expansion of claims to knowledge by scientific discourses. Less a historical review than a series of fugues of thought, Earth Matters engages with figures like the French vitalist, Georges Canguilhem, the American environmentalist, John Muir; the founder of Deep Ecology, Arne Næss; the collaborators on Gaia Theory, James Lovelock and Lynn Margulis; the physicist and New Age scientist, Fritjof Capra; and the Wiccan writer and activist, Starhawk. These subjects move in spirals throughout the thesis: Canguilhem opens the question of vitalism, the search for a source of being beyond the explanations of the emerging sciences. As rationalism expands its dominance across the scientific landscape, this animating force moves into the natural world, to that protean space between the city and the wild and in the environmental thinkers who initially moved along those boundaries. As the twentieth century moves towards a close, mechanistic thinking simultaneously reaches heights of success previously unimagined and collapses under the demand for complexity posed by quantum physics, by research in genetic interactions, by the continued elusive relationship of mind to health. This allows the wild to return inside through the internalization of consciousness sparked by the American New Age, but also provides a new model to understand the natural world as complex zone open to a wide variety of strategies, including the multiplicities of understanding offered through contemporary neopaganisms. Earth Matters argues for the necessity of the notion of ecology, both as an environmental concern but also as an organizing principle for human thought and behavior. Ecologies are by their nature complex and multi-variegated things dependent upon the surprising and unpredictable interaction of radically different organisms, and it is through this model that we are best able to understand not only ourselves but also our communities and our efforts to make sense of the external world.

Les anthropologues ont examiné le syncrétisme religieux, soit l’incorporation d’éléments de sources diverses, au sein des religions du monde depuis plusieurs décennies. Cependant, très peu d’intérêt a été accordé au paganisme contemporain, un Nouveau Mouvement Religieux hautement syncrétique. À travers les récits de plusieurs païens/nes contemporain/es à Montréal, j’examine comment et pourquoi les pratiquants sont inspiré/es à faire le choix d’incorporer divers éléments provenant de sources religieuses et non religieuses. Le recours à des sources différentes reflète l’effort de créer une expérience religieuse plus profonde et personnelle. La créativité impliquée dans la construction d’une pratique spirituelle et d’un système de croyance personnels est souvent conduite par un désir de (re)connexion, que ce soit à la terre, aux ancêtres, ou bien à une communauté. Les acteurs acquièrent un sentiment accru d’agentivité dans ce processus. Ma participation dans cette communauté a influencé mes expériences de recherche; j’examine également ma position en tant qu’anthropologue chez soi. / Anthropologists have been examining religious syncretism—the process of combining elements from diverse sources—in religions of the world for decades, but very little attention has been given to one highly syncretic New Religious Movement: contemporary Paganism. Through the narratives of several contemporary Pagans in Montreal, Quebec, I explore how and why practitioners are inspired to make choices to incorporate diverse elements from religious and non-religious sources; recourse to other sources represents an effort to create a deeper, more personally meaningful religious experience. The creativity involved in constructing one’s own spiritual practice and belief system is often driven by a desire for (re)connection—to the earth, to one’s ancestors, to a community—and a greater sense of personal agency is gained through this process. Being a participant in this community greatly shaped my research experience as well, and I explore my position as an anthropologist at home along side these narratives.

This research sought to investigate the impact of a belief in witchcraft as an explanation for all the ills in the Hlubi community and South African societies in general - which becomes a good tool for inadequate governments. Our approach in this study has been interdisciplinary and the utilization of comparative analysis and a combination of phenomenological and qualitative research models. Economic problems create social tensions and are manifested in various ways, including witchcraft craze. The Hlubi scenario found parallels in Europe and America. Witchcraft and ancestors are considered to be the main causes of diseases but nature and ecological or environmental dangers are other factors. Pragmatic and obvious response to such phobias is seen in the protective and preventive devices provided by isangoma, amaqhira, amaxhwere, inyanga and faith healers. It is hypothesized that as long as all existential needs exist in Hlubi society witchcraft will continue to be with us, perhaps forever. / Religious Studies & Arabic / DLITT ET PHIL (REL STUD)

This project considers the ways in which Wiccan marriage and American marriage law interact with each other. The thesis examines certain aspects of the history of 20th-century American marriage law, the concurrent development of contemporary marriage ritual in Wicca, developing problems in this area, and possible solutions. In particular, the project focuses on the recognition of religious groups and their officials as they are authorized by state and federal law to perform marriages and how this process has affected Wiccan ritual.

This research sought to investigate the impact of a belief in witchcraft as an explanation for all the ills in the Hlubi community and South African societies in general - which becomes a good tool for inadequate governments. Our approach in this study has been interdisciplinary and the utilization of comparative analysis and a combination of phenomenological and qualitative research models. Economic problems create social tensions and are manifested in various ways, including witchcraft craze. The Hlubi scenario found parallels in Europe and America. Witchcraft and ancestors are considered to be the main causes of diseases but nature and ecological or environmental dangers are other factors. Pragmatic and obvious response to such phobias is seen in the protective and preventive devices provided by isangoma, amaqhira, amaxhwere, inyanga and faith healers. It is hypothesized that as long as all existential needs exist in Hlubi society witchcraft will continue to be with us, perhaps forever. / Religious Studies and Arabic / DLITT ET PHIL (REL STUD)