I den här undersökningen redogör vi för tidigare forskning inom genusteori och olika aspekter som berör kvinnligt ledarskap på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett genusperspektiv undersöka kvinnliga chefers upplevelse av möjligheter och begränsningar i sitt ledarskap inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. För att besvara syftet har följande frågeställningar ställts: “Hur upplever kvinnliga chefer sina möjligheter att leda inom organisationen i förhållande till manliga chefer?”, “Upplever kvinnliga chefer begränsningar i sitt ledarskap inom organisationen i förhållande till manliga chefer och i så fall på vilket sätt?”, “Hur stor inverkan anser de kvinnliga cheferna att organisationskulturen har på möjligheter och begränsningar i deras ledarskap?”, “Finns det några skillnader i de kvinnliga chefernas upplevelser inom den kvinnodominerade och den mansdominerade branschen?”. Vi kommer också att redogöra för maktstruktur, olika typer av könssegregering, resursfördelning, work-life balance, ledarskap, organisationskultur. Vi har riktat oss till kvinnliga chefer inom en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch och därav byggt vår undersökning utifrån vårt urval. Vi har samlat in upplevelser, berättelser och tankar från åtta kvinnliga chefer. Fyra av kvinnorna arbetar inom industrin som är en mansdominerad bransch. Resterande fyra kvinnor arbetar inom vården som är en kvinnodominerad bransch. Båda organisationerna finns inom den privata sektorn. Materialet användes senare för att uppnå undersökningens syfte och besvara de fyra frågeställningarna. Slutsatser vi kan dra är att det finns skillnader i upplevelserna hos kvinnliga chefer inom industrin och vården. Vi kan också dra en slutsats om att gamla normer och strukturer delvis finns kvar men att utvecklingen verkar fortsätta i en riktning mot en jämställd arbetsplats.

Research question: Is adopting flextime, remote work, and four-day workweeks advantageous to employees and organizations?  Purpose: Advances in technology and the changing nature of work have led to organizations adopting remote work, flextime, and a four-day workweek. The aim is to comprehend how these could affect employees and organizations, then advise organizations on whether to implement them. Employee productivity, satisfaction and well-being are assessed, as well as potential benefits and challenges. The result demonstrates an understanding of advantages, disadvantages, personal interests and critiques, followed by recommendations on facing emerging challenges and suggestions for further research.  Method: The research development is of an inductive nature. A mixed-method technique is used, with 7 respondents contributing to the qualitative research and 120 participants to the quantitative. Most respondents are dispersed around Sweden, but a few from foreign nations are also included to get a global viewpoint. The results are evaluated and contrasted with theoretical data from prior research.  Conclusion: The concepts have proven to be of great interest to employees, with a minority being against some. Many employees feel burned out and unsatisfied with a traditional 5-day workweek, and thus support a 4-day one that would allow more quality time for themselves and to socialize. A vast majority are interested in companies that grant the flexibility to work remotely and schedule their own hours, over those that do not. Trials of the concepts have resulted in increased productivity, and efficiency, better mental and physical health, higher job satisfaction, equality, work-life balance, as well as reduced turnover, burnout, stress and resentment towards management. The concepts would not work for every business or location, but they are highly advantageous to employees and organizations where they suit.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur sjuksköterskor hanterar emotioner. Studien gjordes för att ge läsaren en större insikt i hur sjuksköterskor hanterar emotioner i arbetslivet och om arbetet går ut över den privata sfären. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat åtta sjuksköterskor i olika åldrar och där vi utgått från frågeställningar kopplade till den teoretiska referensramen. I studien har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval för att välja ut våra respondenter. I vår teoretiska referensram har vi utgått från några olika teorier och modeller såsom emotionellt lönearbete, Goffmans dramaturgiska perspektiv, krav- kontroll- och stödmodellen, work life balance och gränshanteringsstrategier. Vi använde oss sedan av dessa för att analysera det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuerna. Resultatet av vår studie har visat att det är svårt för sjuksköterskor att släppa arbetet genom de administrativa uppgifter som följer med utanför arbetet, men att det allra svåraste är att lämna den emotionella delen av arbetet när de kommer hem för dagen. Det visade sig även att det sociala stödet som sjuksköterskor upplever från kollegor och chefer i många fall väger upp för den bristande kontrollen och de höga kraven från arbetsplatsen.

No description available.

Background: Overtime work is a common phenomenon worldwide, the consequences of overtime work cannot be overlooked. Severe overtime work has led to some physical and psychological problems among workers. The seriousness of overtime work in China'sconstruction industry is not negligible. Therefore, this study takes young designers in China'sconstruction industry as the research object. Young designers may encounter more challenges and inequalities in their work process. The recent graduates who face even more severe overtime conditions. This study focuses on the association between overtime and job satisfaction. And to identify the working overtime reason of who has well-trained skill with intrinsic and extrinsic working motivations. Purpose: This study is a survey of young designers in the Chinese architecture industry through interviews to establish the reasons for overtime and the factors affecting job satisfaction for well-trained, intrinsically and extrinsically motivated new employees, analyze the link between overtime and job satisfaction. Methods: We research through a qualitative research method. Data are collected from using semi-structured interviews. The data are categorized and analyzed to gain insight into the causes and effects of overtime work. Conclusion: After research and analyze, we found that there are four main categories of reasons for young designers to work overtime. The reasons are internal to the construction industry, company management, company work atmosphere, and personal motivation to work overtime. For young designers, the intrinsic motivation is sufficient. They are not concerned about overtime, and a short period of active overtime does not reduce their job satisfaction. But when external reasons force them to work overtime for a long time. Their job satisfaction decreases. In this regard, there is no better way to improve the impact on job satisfaction than to reduce working hours.

Syftet med studien var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete påverkade work-life balance hos medarbetare inom industri- och sjukvårdssektorn, samt om det fanns skillnader i tillfredsställelse med skiftarbete och work-life balance mellan industrin och sjukvården. Vidare undersöktes om ålder, kön eller hemmaboende barn hade någon betydelse. Resultatet visade att tillfredsställelse med skiftarbete kan predicera work-life balance utifrån work-family conflict samt family-work conflict, och att arbetet inkräktar mer på privatlivet än vice versa, detta gäller båda tjänstesektorerna. Ålder hade viss påverkan på upplevelsen av att arbetet inkräktade på privatlivet. Resultatet belyser riskområden relevanta för att uppnå en god work-life balance.

The aim of this thesis is to investigate how production employees at an industrial company in Sweden experience their work-life balance and to investigate work-related factors that may affect their work-life balance in the workplace. A qualitative method was used with semi-structured interviews to find out how production employees experience work-life balance. A total of 13 people participated in the interviews and a manifest content analysis was used for data analysis. In conclusion, production employees experience poorer work-life balance when production increases its rates as they often have to work overtime on weekends and receive information late about overtime work. The results indicate that participants experience a decrease in work-life balance when they do not have material to work with and hence are forced to become stagnant in production and experience uncertainty as to whether they will need to work overtime. When material enters employees feel that they need to work to catch up with what could not be produced, and become more stressed, which affects their well-being in the workplace.

No description available.

Vi kommer i denna uppsats presentera olika teoretiska utgångspunkter för att analysera hurtillgänglighet påverkar möjligheterna till balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Våra primärateoretiska utgångspunkter är Work-life balance, Gränslöst arbete och Tillgänglighet. Vi harfokuserat och utformat vår studie efter vårt urval av respondenter; bemanningsansvarigachefer. För att ge läsaren en insikt i hur arbetssituationen ser ut i helhet har vi valt attdessutom använda oss av Krav-kontroll-stöd-modellen samt Effort-reward. Det empiriskamaterialet till uppsatsen samlades in via åtta intervjuer där samtliga respondenter arbetarinom olika branscher med fysisk arbetskraft. Med fysisk arbetskraft syftar vi till att deanställda endast kan utföra arbetet på plats och att möjligheten för distansarbete inte finns.Uppsatsens slutsatser är att tillgängligheten ställer höga krav i arbetet och det bidrar till enrisk för obalans och gränsdragningskonflikt mellan arbete och övrigt liv. Flera aspekter ochkomponenter spelar in i upplevelsen av att arbetet stundvis tar mer energi än det ger och vikommer att närmare presentera det i slutet av uppsatsen.

Studien ämnade förklara varför svenska kvinnor i mycket högre grad än svenska män är positivt inställda till förslaget om införandet av en sex timmars arbetsdag. Då kvinnor och män har olika genomsnittliga veckoarbetstider testades om en del av könsskillnaden i frågan kunde förklaras av arbetstidsomfattning. Forskningsfrågan var: Kan könsskillnader i arbetstidsomfattning vara en orsak till att kvinnor generellt sett är mer positivt inställda till arbetstidsförkortning än vad män är? Studien baserades på data från SOM-institutets årliga nationella undersökning från 2013.   Tidigare forskning har bland annat belyst vikten av arbetstidsförkortning som ett verktyg för jämställdhet, med grund i den obalans som råder mellan könen i frågan om obetalt hushållsarbete och närvaro på arbetsmarknaden. En förhållandevis vanlig anledning varför kvinnor väljer att deltidsarbeta är obetalt omsorgs- och hushållsarbete. Genom att studera arbetstidsomfattnings effekt på inställningen till arbetstidsförkortning utforskades således huruvida kvinnors deltidsarbete skulle kunna vara en delförklaring till deras positiva inställning. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av arbete/familj gränsteorin samt begreppet work-life-balance (WLB).   Bivariata OLS-regressioner fastslog signifikanta könsskillnader i både arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning, samt ett kurvlinjärt samband mellan arbetstidsomfattning och inställning till arbetstidsförkortning. Vid kontroll för ytterligare variabler hade arbetstidsomfattning ingen signifikant påverkan på kvinnors inställning till arbetstidsförkortning. För män fanns det dock ett samband mellan variablerna i nästan alla arbetstidsomfattningsgrupper. Dessa resultat teoretiseras bland annat spegla stereotypen om mannen som hemmets huvudförsörjare.