Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.

Instances of professional misconduct, such as sexual harassment, mobbing and bullying, have become increasingly common, particularly in male-dominated industries like the video games industry. This has led to work-life balance problems and a high turnover rate among employees, especially females. Despite existing policies, female workers continue to face unwelcome situations and feel marginalized by their colleagues. The lack of robust measures from authorities to address professional misconduct adds to their insecurity and intention to leave their jobs. This workplace unrest and role conflicts also prevent employees from fulfilling their emotional, social, and familial responsibilities. A mixed methods research study was conducted to understand the reasons behind the increase in professional misconduct and the factors contributing to its severity at the workplaces in the gaming industry. The study found that employees, particularly females, are subjected to bullying, mobbing, and sexual harassment. They are often not considered integral to the industry by their co-workers, but male employees also experience professional misconduct, but to a lesser degree. Urgent attention and effective measures are needed to create a safe and inclusive work environment for all employees, regardless of gender, and to address the rising incidence of professional misconduct, thereby improving work-life balance.

Background: The average hours per week of full-time employees have decreased since 1870, however, stayed at 40 hours per week for a long time. Now, in the early 21st century, there is a new interest of lowering the weekly hours even more. The reasoning behind the new interest is because it has been proven to increase a variety of benefits, both on an organizational and individual level.   Research Problem: Even though there is an increased interest for Reduced Working Hours per week globally, the existing research mainly focuses on the employees' side where Work-Life Balance and other benefits is highlighted. We find little research and documentation of the potential differences it entails for managers; therefore, it seems to be of lower interest to document the managers side of the phenomenon. Here we find a lack of research and a gap that needs further attention.   Research Purpose: The purpose of this study is to fill the research gap by identifying the managerial practices and strategies when reducing the weekly working hours within an organization. Thus, with the intention to create a framework for future managers to be able to make use of when implementing this strategy.   Research Question: How do different managerial practices and strategies facilitate the implementation of Managerial Innovation of Reduced Working Hours effectively for better Work-Life Balance?   Research Method: This study is done with a qualitative and inductive approach. Since our research is of this form, a relativistic ontological approach was used together with the epistemological assumptions of constructionism. We conducted a multiple case study to investigate the managerial practices that changed or had the most impact on the implementation of Reduced Working Hours. This is done in combination with grounded theory, where the aim is to develop theory that is grounded in our data.   Conclusion: Our findings show that certain practices had increased impact on the facilitation of Reduced Working Hours but the managerial focus shifts depending on the stage of implementation. We created a framework with the managerial practices that are most important during each stage of the implementation. First, planning is essential in the Pre-implementation stage with gathering knowledge and inspiration and having meetings to prepare before implementing Reduced Working Hours. The second stage, During-implementation presented manage as the essential focus. With guiding, communicating, and involving as the key practices. Lastly, in the Post-implementation stage, managers need to iterate. This is done by collecting feedback, revising the information to improve processes and practices.

På grund av den ökade flexibiliteten i form av arbetstider och arbetsplatser har kraven påindividens gränsdragning mellan arbetslivet och privatlivet blivit alltmer viktigare. Trots attmycket ligger på individens självledarskap är det även upp till arbetsgivaren att stötta sinunderställda personal med att utforma hållbara gränser. Det är därmed högst relevant attundersöka hur medarbetare upplever området, samt hur ledare förhåller sig i sitt arbetssätt föratt skapa flexibla och samtidigt hållbara arbetsplatser. Syftet med studien är att undersökamedarbetares upplevelser och ledares utmaningar i det gränslösa arbetet, för att ta reda påvilka ledarskapsstrategier som är mest effektiva i en flexibel organisation.Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer medbåde chefer och medarbetare inom samma organisation samt från experter inom området. Devalda teorierna har gett en förståelse till det flexibla arbetslivet och har använts som stöd föratt hitta strategier som ledare kan använda sig av. Resultaten av studien visar att somligamedarbetare har lättare än andra för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien kanockså påvisa att det finns en viss brist på kommunikation, tydliga riktlinjer och ett fungerandemedarbetarskap mellan chefer och medarbetare. Därmed kan strategier sommedarbetarsamtal, utbildning och utformning av riktlinjer i samverkan med arbetstagarna varalösningen på de utmaningar som finns i organisationen. Ett annat fynd handlar om att olikaindivider kräver stöttning på varierande sätt utifrån deras erfarenheter och preferenser. Det ärdärför betydande att chefen anpassar sina strategier utefter vad sina anställda behöver.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.

Coronapandemin har fört med sig ett arbetsliv som är alltmer anpassat och accepterande till distansarbete. Vår kvalitativa studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar tjänstemäns arbetsliv samt övriga liv. Studiens teoretiska referensram inkluderar traditionella teorier och modeller tillsammans med mer modern forskning inom väsentliga områden. Teorin fokuserar i huvudsak på distansarbete som arbetsform, Work-life balance samt gränsdragningsstrategier. Även aspekter som berörs av distansarbete, såsom arbetsmiljö och digital kommunikation, återfinns i teorin. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer anställda inom tjänstemannasektorn som har möjlighet att arbeta på distans i sin anställning. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan transkriberats samt analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens slutsatser pekar på att distansarbete bidrar till att enklare kunna balansera arbetsliv och övrigt liv, då det ger fördelar som flexibilitet och större frihet samt att det frigör tid. För personer med mindre barn eller pendlingstid till arbetet är distansarbetet en mycket uppskattad arbetsform som gynnar det övriga livets sfär. Det noteras att samtliga respondenter känner sig mer motiverade på arbetsplatsen än vid distansarbete, vilket beror på den sociala omgivningen med arbetskollegor och fysisk kommunikation. Distansarbete föredras för arbetsuppgifter som kräver mycket koncentration eftersom man då upplever sig mer effektiv. Strategier används i olika omfattningar för att upprätta gränser mellan arbetsliv och övrigt liv och varierar från individ till individ i både styrka och strategi. Det mest förekommande är att platsseparera arbete och övrigt liv, utöver detta används mer symboliska markörer som att stänga av notiser på arbetstelefonen. Det uppmärksammas även att distansarbetet innehåller delar som många vill behålla samtidigt som de föredrar att fysiskt befinna sig på kontoret, vilket talar för en önskan om en hybrid arbetsform.

Studiens syfte är att undersöka om övergången till distansarbetet påverkat hur medarbetarna upplever balansen mellan arbete och privatliv samt om detta påverkats av förändringar i krav,kontroll och socialt stöd. Studien undersöks med hjälp av en kvantitativ ansats i form av enwebbenkät där tjänstemän på företaget, med det fiktiva namnet WORK AB, fått möjlighet att delta. I undersökningen deltog 113 tjänstemän som valdes ut genom ett icke-sannolikhetsurval. Vidare valde vår kontaktperson ut relevanta deltagare till undersökningen, vilket betyder att ett snöbollsurval även användes. Studien utgår ifrån vår teori och tidigare forskning som bland annat handlar om work-life balance där de tidsbaserade- och belastningsbaserade konflikterna är i fokus samt krav, kontroll ochs tödmodellen och andra relevanta begrepp. Av resultaten framkom det att distansarbetet påverkat en del av respondenternas upplevelser av work-life balance. Resultatet påvisade även ett samband vad gäller att ökade krav påverkar medarbetares tids- och belastningsbaserade konflikter. Vidare så kunde ett samband mellan förändringar i kontroll och förändringar i tidsbaserade konflikter inte dras, däremot kunde vi se ett samband mellan upplevd minskad kontroll och förändringar i de belastningsbaserade konflikterna. Avslutningsvis kunde vi även finna ett samband mellan ett upplevt lägre socialt stöd och hur medarbetarna upplever förändringar inom både tidsbaserade- och belastningbaserade konflikter.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga de effekter som medarbetare upplever vid hybridarbete. Metod: En kvalitativ studie som behandlar fenomenet hybridarbete. Fenomenet behandlas med en induktiv ansats i en fallstudie, där datainsamlingen skett genom ostrukturerade intervjuer.  Slutsats: Hybridarbete, kan vara en effektiv lösning för att spara tid och öka flexibiliteten för medarbetare. Arbetsformen har dock inte varit effektlös bland medarbetarna utan har inneburit flera utmaningar men även möjligheter. Vi har kartlagt olika effekter som hybridarbete har på medarbetare. Effekterna är; work life balance, ledarskap, gemenskap, digitala kunskaper och tidssparande. Resultatet som presenteras baseras på tidigare forskning, empiriska studier och teoretiska ramverk som appliceras på den insamlade datan.

1 februari år 2020 beslutade regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten att det nya coronaviruset klassas som en samhälls- och allmänfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten 2020 s. 3). Den 16 mars 2020 fastställde Folkhälsomyndigheten att de som arbetar i Stockholm samt har möjligheten att arbeta hemifrån, bör göra det (Livsmedelsföretagen 2020). Därefter tvingades arbetande runt om i Sverige att flytta hem sitt arbete till sin bostad och utföra alla de krav som arbetsliv och privatliv medför under samma tak. Nästan två år senare, den 9 februari 2022, slopade Folkhälsomyndigheten rekommendationen att de som har möjlighet att arbeta hemifrån bör göra det (Folkhälsomyndigheten 2022). Vår uppsats har som syfte att skaffa djupare kunskap om hur individer som lever i ett förhållande i samma hushåll som sin partner har påverkats av distansarbetet under covid-19 pandemin, när partnern även arbetat hemifrån. För att få inblick i hur de ser på situationen utifrån ett work-life balance perspektiv. Vidare önskar vi att med studien ge läsaren en större inblick i upplevelser från individer som levt under dessa förhållanden, med distansarbetets för och nackdelar. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier samt tidigare forskning inom ämnet work-life balance. Vi har valt att använda oss av fyra olika teorier inom ämnet som förklarar de konflikter som kan uppstå mellan arbetsliv och privatliv, samt tidigare forskning vilket visar på de för- samt nackdelar distansarbetet har för individers work-life balance. Vi har även valt att använda oss av en kvalitativ ansats i studien där fyra par har intervjuats genom åtta enskilda online-intervjuer. Samtliga par lever i samma hushåll som sin partner där de båda arbetat hemifrån på grund av covid-19 pandemin. Slutsatserna som vi kommit fram till i studien är att respondenterna upplever att arbetslivet och privatlivet har varit välfungerande när de själva samt deras partner arbetat hemifrån. Det beskrivs genom att respondenterna uttryckt ett ökat välbefinnande och en förbättring kopplat till flexibiliteten distansarbetet medfört. Den förbättrade flexibiliteten respondenterna uttryckt har exempelvis inneburit att de haft möjlighet att spara tid på pendling och fått möjlighet att spendera mer tid med familjen. Fortsättningsvis visas en skillnad mellan de kvinnliga och manliga respondenterna där kvinnorna upplever en ökad mängd hemsysslor under distansarbetet, medan männen upplever att mängden hemsysslor inte förändrats under distansarbetet jämfört mot innan. Ytterligare en skillnad som visats mellan kvinnorna och männens upplevelser är att alla kvinnliga respondenter nämnde att de haft möjlighet spendera mer tid med familjen medan enbart en manlig respondent uttryckte liknande.

Bakgrund & Syfte: Distansarbete har blivit allt vanligare i samband med utbrottet av covid-19. Sjukdomen spreds snabbt över hela världen och de flesta organisationer var tvungna att anpassa verksamheten till arbete hemifrån. Strukturella förändringar har skett i många företagdå verksamheter har övergått till distansarbete permanent i en större eller mindre omfattning. Det finns både positiva och negativa aspekter med distansarbete. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för medarbetarnas upplevelse gällande distansarbete. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där nio semistrukturerade intervjuer utfördes i en verksamhet. Även teori från tidigare forskning har samlats in för att kunna besvara syftet och koppla teorin till empirin. Resultat & Slutsats: Studien gav resultatet att medarbetare upplever distansarbete som något positivt, men att det finns aspekter som bör tas till beaktande när distansarbete genomförs. I studien presenteras både för- och nackdelar gällande vad respondenterna i studien anser om distansarbete och vilka utmaningar som de ställs inför. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en överblick om vad distansarbete påverkar hos företag och medarbetare. Fördelar och nackdelar är beskrivna samt vilka problem som kan uppstå med att arbeta hemifrån. I den tidigare forskningen finns det ett gap när det gäller sambandet mellan distansarbete och effektivitet men denna studie bidrar med en förklaring till effektivitetens betydelse inom distansarbete. I detta arbete får man en förståelse för att det optimala arbetssättet i en verksamhet är en variation mellan distansarbete och kontorsarbete. Förslag till fortsatt forskning: Distansarbete tillämpas av många verksamheter i världen och det är många faktorer på distans som påverkar medarbetarnas upplevelse. Den framtida forskningen kan utföra flera fallstudier för att se och jämföra hur olika verksamheter har tillämpat distansarbete och vad det har gett för resultat. De faktorer som nämns i detta arbete kan undersökas mer djupgående och hur verksamheter ska gå tillväga för att tillämpa dessa utan större problem. / Background & Aim: Working from home has become increasingly common because of the break out of covid-19. The disease spread quickly all over the world and most organizations had to adapt their operations to work remotely. Structural changes have taken place in many companies as operations have switched to remote work permanently to a greater or lesser extent. There are both positive and negative aspects to teleworking. The purpose of this study is to create an understandning of the employees’ experience regarding working from home. Method: The study is based on a qualitative method where nine semi-structured interviews were conducted in a business. Information from previous research has also been collected in order to connect the theory to the empirical findings.  Findings & Conclusion: The findings of the study are that employees experience remote work as something positive, but that there are other aspects that should be taken into account when remote work is introduced. The study presents both pros and cons regarding what the respondents in the study think about working from home and ehat challenges they face. Contribution of the thesis: The study contributes an overview of how remote work affects companies and employees. Advantages and disadvantages are described, as well as the problems that can occur with working from home. There is a gap in the previous research regarding the connection between remote work and efficiency, but this study contributes with an explanation of the importance of efficiency in remote work. In this study, you get an understanding that the optimal way of working in a business is a variation between working from home and office work.  Suggestions for future research: Remote work is used by many businesses in the world and there are many remote factors that affect the employees’ experience. Future research can carry out more case studies to review and compare how different businesses have applied working from home and what results it has given. The factors mentioned in this study can be examined thoroughly and how businesses should proceed in order to apply these without majorproblems.