I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor på arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart på allvar. Det övergripande syftet med denna studie är att bringa en bredare förståelse kring kvinnor i förhållande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen är att tillföra personalområdet en djupare och bredare förståelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen måste förhålla sig till och därmed också arbetsgivare. Resultatet visar, utifrån kvinnornas berättelser, att samhälleliga förutsättningar för balans och integration, jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration är viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance. Det har även visat sig att förändringar i ovannämnda perspektiv av work-life balance är små mellan generationerna. I de samhälleliga förutsättningarna för balans och integration syns tydliga förändringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsättningar har förändrats över tid. Nya hjälpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhällsekonomiska situationen förändrats. Jämställdheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration förhåller sig till de samhälleliga förutsättningarna och har förändrats i takt med att förutsättningarna förändrats så som nya politiska beslut, lagar och omsorgsmöjligheter. Kvinnornas egna strategier kring balans och integration tycks däremot vara liknande över tid. Visserligen finns dessa i ett sammanhang som förändrats. Strategierna förhåller sig till de ovannämnda perspektiven och i och med det så påverkas kvinnorna av den tid de lever i. Men problematiken är fortfarande densamma som de försöker lösa.

Alla människor har någon gång i livet kommit i kontakt med en tränare eller instruktör inom någon form av idrott. Det kan handla om den ideella föräldern som ansvarar för bollkull inom fotbollsklubben till den utbildade professionella golftränaren. De flesta människor med ett “vanligt” 8-17 jobb tänker nog i positiva tankar när det kommer till de människor som lyckas förena sin hobby/passion med ett betalt yrkesliv. I flera år har det pratats om den teknologiska utvecklingen som på flera sätt har påverkat hur dagens arbetsliv ser ut och inkräktar i allt större grad på privatlivet. Begreppet Work-Life balance som på svenska kallas livspusslet har alla verksamma inom yrkeslivet stött på. Det forskars mycket i hur den teknologiska tillgängligheten och flexibiliteten kan hjälpa eller stjälpa individens känsla av balans i livspusslet. Vi ställde oss frågan hur ser det ut för en yrkesgrupp som inte har påverkats i samma omfattning av den teknologiska utvecklingen, golftränarna på de svenska golfklubbarna. Golfspelet kräver fortfarande en fysisk närvaro på en golfbana eller träningsanläggning, det är inget som kan utföras via en smart phone eller surfplatta. Vi har genomfört en kvantitativ studie för att undersöka hur golftränarnas arbetssituation ser ut. Är de själva nöjda eller finns det en baksida med att arbeta med sin passion. Studien har genomförts utifrån befintlig forskning från främst USA och speciellt anställda inom den amerikanska college idrotten. Det verkar som om det aldrig tidigare har forskats i hur golftränarna har det. Vi har inte lyckats hitta någon undersökning eller studie där respondenterna har varit golftränare i alla fall. Studiens resultat visar på en omfattande arbetsbelastning under en intensiv period som påverkar golftränarens möjlighet för att uppnå en balans i sitt livspussel. Majoriteten av de 209 deltagande golftränarna i studien uppger att det klagas i stor omfattning från familjemedlemmarna över den arbetstid de lägger ned i arbetet. I studien uppger mer än åtta utav tio tränare att de arbetar 45 timmar eller mer per vecka i genomsnitt under perioden 1:a maj till 31:a augusti.

The aim of the study is to find out how employees and employers consider the importance of social support for the work with competency management of organizations. With the goal of generating balance between work life and personal life of employees and attractiveness and prosperous development of organizations. The study has a qualitative approach and semistructured interviews as method. The participants who chose to be a part of the study are employed in organizations and represent both employees and employers. According to previous research the most common forms of social support in work life are emotional and instrumental. In general, emotional social support is considered to be the most important for individuals. The empirical material have been analyzed by meaning concentration. The results have been analyzed from the perspective of systems theory. The findings of the study indicate that all forms of social support are considered contributing to balance between work life and personal life of employees and attractiveness and prosperous development of organizations. However other factors are influencing as well. The conclusions are that social support advantageously can and should be applied in competency management of organizations and that also leadership should be focused on. Organizations are recommended to consider individual needs when offering social support to employees. The perspective of systems theory applied when analyzing the results contributed to an overall understanding of the complexity of balance between work life and personal life of employees and competency management of organizations. Therefore systems thinking is suggested as starting point for leadership of organizations.

The purpose of this study was to explore working single mothers’ work-life balance in order to better understand how employers can assist them. Role theory, role conflict theory, and spillover theory were utilized to examine how working single mothers experience work-life balance and how they perceive it. In this study, the researcher sought to discover, analyze, and report work-life balance experiences of working single mothers through extended narrative accounts, which answer the following research questions: 1. In what ways do working single mothers strive to attain work-life balance? 2. What challenges do working single mothers encounter that affect their ability to obtain work-life balance? 3. How do working single mothers believe their employers’ policies, practices, and attitudes impact their ability to balance work and family responsibilities? Narrative inquiry was the best research approach for this study because it allowed the individuals to narrate their own stories. The methods of collecting data for this study consisted of a basic demographic questionnaire and in-depth, semi-structured interviews. The data analysis revealed four main themes and several subthemes highlighting the strategies, challenges, and employers’ contributions to the work-life balance of working single mothers.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnliga nattarbetares upplevelse av balansen mellan arbetsliv och privatliv samt hur de hanterar och påverkas av work-life balance i praktiken. Syftet med studien besvaras med hjälp av frågeställningarna: Upplever kvinnliga nattarbetare balans mellan arbete och övrigt liv, och om så är fallet, på vilket sätt? Upplever kvinnliga nattarbetare konflikter mellan deras roller i arbete och övrigt liv, och i så fall, på vilka sätt? För att öka förståelsen för det område vi valt att undersöka, redogörs för begreppsdefinitioner samt tidigare forskning. Den teoretisk referensram som använts som utgångspunkt för studien utgår från work-life balance, tillgänglighet, work-life conflict, åtgärder som främjar work-life balance samt flexibilitet. Vi valde att göra en kvalitativ studie där insamling av material har skett genom åtta intervjuer. Samtliga respondenter som deltagit i studien är kvinnor som arbetar permanent natt på olika arbetsplatser hos samma arbetsgivare. Genom vårt insamlade material så har vi med stöd av teori kunnat se olika faktorer som påverkar de kvinnliga nattarbetarnas upplevelse av work-life balance: det finns för- och nackdelar med att arbeta natt, balans upplevs olika beroende på arbetsperiod kontra ledig vecka, konflikter som uppstår mellan arbete och privatliv, en oförstående omgivning, det finns individuella strategier för att nå balans, upplevelsen av tillgänglighet från arbetsgivaren, förväntan om tillgänglighet från privata relationer, det finns möjlighet till viss flexibilitet, arbetstiderna påverkar socialt deltagande och relationer.

The current socio-economic climate has induced stress on organisations and employees, since they are expected to double their efforts with limited resources. Organisational culture poses a challenge to employees, especially in a high-pressure environment. A highly competitive environment demands organisations that have the ability to change constantly to ensure sustainability. This has resulted in employees feeling that organisational culture has changed to that of sales culture with disregard for people resulting in a lack of work-life balance (WLB). This study intends to contribute to developing a framework of how organisational culture could support work-life balance. When negative in nature, organisational culture can impact negatively on organisational performance and quality of work-life causing best workers to leave. The problem identified by this study is a poor organisational culture in banking that may discourage work-life balance practices. When an organisations’ primary focus is on sales and less on people, this leads to work-life imbalances. A comprehensive questionnaire was developed for this study to establish the perception of employees towards organisational culture and work-life as an aspect of employee wellness. The total sample was forty-four (44) respondents who are from business and private banking space of the four major banks. The results showed that the type of organisational culture that is prevalent in business and private banking is a combination of market and hierarchy culture. Job satisfaction is also positively correlated to organisational culture. Management must ensure that the workforce is satisfied in order to create a positive culture. A positive organisational culture has a positive influence on employees, attaining the desired work-life balance in business and private banking space.

Men and women are both faced with daily decisions that affect their families and their work. This paper will look at the overall satisfaction of employees as it relates to work &ndash life conflict. The concept has expanded as there are more responsibilities outside of the job setting that include volunteer commitments, personal development, home life and elder care. Since lifestyles have changed and there are significant pressures that all employees are facing, work &ndash life has become a significant benefit issue. Family &ndash friendly policies may help organizations to assist employees with balancing work and family. Conflict roles can spillover from the work domain to the family domain and from the family domain to the work domain. Time and technical connectivity are factors in work overload. Supporting employees could contribute to job satisfaction by offering alternative work schedules and family-friendly benefits. Organizations that offer flexible alternatives can engage employees and decrease job turnover.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid samt privat kommunikation under arbetstid upplevs påverka tjänstemäns WLB. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod där åtta semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda på ett företag i Mellansverige. För att analysera materialet användes en induktiv tematisk metod. Utifrån resultatet hittades tre teman: Diffus gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv (underteman Vilja att vara informerad samt Flexibilitet), Strategier för att begränsa sin exponering för arbetsrelaterad kommunikation och Privat kommunikation under arbetstid. Resultatet visade att arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid möjliggör en god balans i skärningspunkten mellan respondenternas privatliv och arbetsliv förutsatt att kommunikationen kunde begränsas att inte störa familjelivet. Privat kommunikation under arbetstid hjälpte respondenterna att känna sig uppdaterade om vad som sker i privatlivet vilket hjälper till att skapa en god WLB hos respondenterna förutsatt att kommunikationen inte var för intensiv. / This study focused on individual experiences of work-life balance as it related to white-collar workers occurrence of work-related communication outside of regular office hours and communication from the outside world during the workday. The study was conducted using a qualitative method, eight participants participated in a semi-structured interview that focused on their individual experience of work-life balance. All participants worked at a company based in Sweden. The material was analyzed using an inductive thematic method. From the results three themes were constructed: Blurred lines between working-hours and private life (with Desire to stay informed and Flexibility as subheadings). The other two themes were: Strategies to limit exposure to work-related communication outside working-hours and Private communication during the workday. The results showed that work-related communication outside of regular working-hours improved the respondents work-life balance provided the communication could be controlled to not interfere with family-related responsibilities. Private communication during work hours created a sensation of feeling informed of the happenings in the respondents private-life which helped with their work-life balance provided the communication was not too intense.

Orientation: Rapid changes in the workforce, such as increases in working women and dual-earner couples and single parent families, have led to increases for both men and women in their work and household responsibilities. Employees who are unable to fulfil both work and non-work roles efficiently may experience problems with their health and psychological state, have reduced job satisfaction, burnout, higher absenteeism and work tension. In order to assist employees during these turbulent times many organisations have implemented family-friendly programmes to accommodate employees. The specific needs of employees in the South African context in terms of family-friendly programme seem to be unknown. Research purpose: The main purpose of this study was to investigate the receptiveness of South African working mothers towards a family-friendly programme and to determine the desired features of such a programme. Motivation for the study: Research regarding the use and benefits of family-friendly programmes was done in the United States, Europe, the United Kingdom and Asia. However, the specific needs of employees in the South African context in terms of family-friendly programmes seem to be unknown. Therefore, in this study, the focus will be to explore the receptiveness of working mothers towards a family-friendly programme, as well what an effective family-family programme might entail for them in the South African context. Research approach, design and method: The research was conducted using a qualitative research design within the interpretivism paradigm. A combined convenient and purposive non-probability sample (N = 11) was taken from working mothers employed at a printing and bar coding organisation in Gauteng. Data was collected by means of semi-structured interviews and analysed by making use of thematic analysis. Main findings: The results of this study indicate that working mothers experience work-life conflict and they would make use of family-friendly programmes if their organisations could provide these programmes. They would like features such as a day-care facility, transport service, flexible working hours, working from home, career guidance, a support group for parents and a baby room. Practical/Managerial implications: This research identified that there is a need for family-friendly programmes in the South African context. Such programmes can assist employees in reducing work-life conflict and, mostly likely, enhance job satisfaction and work engagement. Contribution/Value-add: This study can possibly create awareness about the need for family-friendly programmes in South Africa and provide management with insight about the desired features of such a programme. This study further adds value to the limited research about the needs and desired features of a family-friendly programme in the South African context. / Mini Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2016. / Human Resource Management / MCom / Unrestricted

Work-life balance är ett väldigt aktuellt ämne eftersom organisationers arbetssätt ser annorlunda ut idag än vad det gjorde förut. Vi ville därför med denna studie undersöka olika definitioner av work-life balance och dess påverkande faktorer hos individer. Då jämställdhetsfrågan är en pågående debatt, valde vi att även undersöka denna studie ur ett genusperspektiv. Då vi under tidigare kurs läst om ämnet work-life balance där forskning visade att kvinnor har det svårare att finna sin balans, uppstod ett intresse från oss författare. Vi upplevde att tidigare forskning kring work-life balance ofta talade om att finna balans, men i vår studie valde vi att utgå från att balans är något som individen skapar. Syftet med studien blev således att utveckla en förståelse för hur WLB skapas och hanteras i en organisation. Där vi ville undersöka detta ur ett genusperspektiv. Där vår strävan var att belysa betydelsen av arbetsgivarens sätt att hantera arbetstagarnas work-life balance på ett meningsfullt sätt, både i nutid och dess framtid. För att få en djupare bild av hur man hanterar work-life balance valde vi att fokusera på en avdelning i en organisation. Semi-strukturerade intervjuer gav oss möjligheten att ta del av respondenternas upplevelser och erfarenheter kring hur organisationen hanterar work-life balance. Vi fann då att organisationen använde sig av olika verktyg och strategier för att främja work-life balance. Samt att organisationen visade en medvetenhet gällande att gränsdragning är individuell, vilket påvisades både i teori och empiri.