The main goal of this thesis was to examine the effects of family-to-work conflict on safety performance. Data were collected from a sample of 134 employees, consisting primarily of construction workers. Results found that levels of conflict from the family role to the work role negatively affected participants' workplace cognitive failure, or cognitively based errors that occur during the performance of a task that the person is normally successful in executing. Workplace cognitive failure, in turn, was a significant predictor of levels ofsafety performance, both employees' compliance with safety procedures and the extent to which they participated in discretionary safety-related activities. Although family-to-work conflict did not significantly predict levels of safety performance, results suggest that it is a practical antecedent of workplace cognitive failure, which is an important predictor of safety behaviors. Future research should explore further antecedents to workplace cognitive failure.

No description available.

The issue of work-life balance and work-life conflict has become increasingly important as the relationship between employer and employee becomes more flexible. This situation has blurred the line between what was once clearly the place of work and the place of life. Various studies have found evidence linking poor work-life balance to increased rates of adverse health outcomes, increasing the need for organisational cultures, policies, and interventions to better address the phenomenon’s underlying antecedents, mediators, and aggravators. However, knowledge of these mechanisms has often remained limited, and many have called for greater expansion of the individual characteristics that get accounted for in research and intervention design. Using a mixed-methods approach in a Swedish context, it was explored whether conservatism (social + economic) was one of these characteristics, testing for a significant relationship with work-life conflict. The quantitative findings (linear regression) showed a significant and positive relationship between social conservatism and work-life conflict. In contrast, economic conservatism had a significant and negative relationship with work-life conflict. These relationships held while controlling for demographics (age, sex, living status), psycho-social characteristics (class identity, emotional stability, work-life satisfaction), and occupational characteristics (working hours, education, job demands and control). The qualitative aspect explored different causes and strategies of work-life conflict across low, medium, and high self-rated conservatives, using content analysis to find any latent differences. The qualitative findings suggest that individuals higher in conservatism prefer strategies to cope with work-life conflict that focus more on order and stability compared to those lower. The overall findings have implications for research and policy that address work-life balance issues. It also suggests there is room to expand our traditional conceptualisation of conservatism as a general tendency beyond any political system of thought.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av Work-life balance (WLB) för poliser i yttre tjänst. Metoden som användes var en induktiv tematisk analys och materialet insamlades genom 10 semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetade som polis i yttre tjänst. Resultatet genererade tre huvudteman: Hantera tankar och känslor, Polis som identitet och Upplevda framgångsfaktorer. Resultatet visade att WLB kunde upplevas av flera faktorer. Dessa faktorer innebar bland annat extraordinära arbetsuppgifter som exempelvis hantera dödliga utgångar och arbeta i obehagliga miljöer. Resultatet av studien berör upplevelsen av work-family conflict och family-work conflict. Resultatet visade att yrket medförde en upplevelse av att identifiera sig som polis och att det snarare blev en livsstil mer än ett yrke där livet ibland behövde anpassas på grund av yrket. Detta medförde slutsatsen att det upplevdes vara utmanande för poliser i yttre tjänst att uppnå en bra WLB. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance (WLB) for police officers on external duty. The method used was an inductive thematic analysis and the material was collected through 10 semi-structured interviews with police officers who worked as police officers in external service. The results generated three main themes: Managing thoughts and feelings, Police as identity and Perceived success factors. The result showed that WLB could be experienced by several factors. This included, among other things, extraordinary tasks such as handling deadly outcomes and working in unpleasant environments. The result of the study refer to the experience of work-family conflict and family-work conflict. The result showed that the profession entailed an experience of identifying oneself as a police officer and that it rather became a lifestyle more than a profession where life sometimes had to be adapted because of the profession. This led to the conclusion that it was perceived to be challenging for police officers on external duty to achieve a good WLB.

Syftet med vår undersökning är att få en fördjupad förståelse om på vilket sätt PMS/PMDS påverkar kvinnor i arbetslivet. Kvinnokroppen och premenstruella besvär är och har under en lång tid varit tabubelagt. Trots att det är vetenskapligt bevisat att kvinnors arbetsprestation påverkas negativt under sin premenstruella period, är majoriteten av forskningen rörande ämnet daterad. Detta myntade vårt intresse att studera kvinnor med PMS och PMDS arbetssituation. Områden som vi undersöker är arbetssituation, arbetsmiljö samt vilka åtgärder arbetsgivare och fackförbund kan bidra med för att underlätta för kvinnor under den premenstruella perioden. Den teoretiska bakgrunden i studien belyser i stora drag arbetsprestation och arbetsmiljö. Dessutom presenteras relevanta undersökningar samt modeller inom ramen för ämnet. Undersökningens empiriska material samlades in genom 8 intervjuer. Alla intervjupersoner förvärvsarbetar. En av kvinnorna i undersökningen är deltidsanställd. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevde att deras arbetsprestation påverkas negativt under den premenstruella perioden, till exempel genom  humörsvängningar, utmattning och uppskjutande av arbetsuppgifter. Dock strider resultaten mot tidigare forskning, eftersom några av respondenterna även upplevde att arbetsprestationen påverkas positivt under den premenstruella perioden. Sjukfrånvaro var relativt hög bland studiens intervju deltagarna, och det framkom även att de tenderar att uppge andra orsaker vid sjukanmälan och inte PMS/PMDS på grund av skam och rädsla av att bli utpekade. Det diskuteras sällan om premenstruella besvär på arbetsplatser. Kvinnorna i vår undersökning uttryckte behov av mer stöd, medvetenhet och förståelse från arbetsgivare för att underlätta deras arbetsliv under PMS/PMDS perioden.

Instances of professional misconduct, such as sexual harassment, mobbing and bullying, have become increasingly common, particularly in male-dominated industries like the video games industry. This has led to work-life balance problems and a high turnover rate among employees, especially females. Despite existing policies, female workers continue to face unwelcome situations and feel marginalized by their colleagues. The lack of robust measures from authorities to address professional misconduct adds to their insecurity and intention to leave their jobs. This workplace unrest and role conflicts also prevent employees from fulfilling their emotional, social, and familial responsibilities. A mixed methods research study was conducted to understand the reasons behind the increase in professional misconduct and the factors contributing to its severity at the workplaces in the gaming industry. The study found that employees, particularly females, are subjected to bullying, mobbing, and sexual harassment. They are often not considered integral to the industry by their co-workers, but male employees also experience professional misconduct, but to a lesser degree. Urgent attention and effective measures are needed to create a safe and inclusive work environment for all employees, regardless of gender, and to address the rising incidence of professional misconduct, thereby improving work-life balance.

Background: The average hours per week of full-time employees have decreased since 1870, however, stayed at 40 hours per week for a long time. Now, in the early 21st century, there is a new interest of lowering the weekly hours even more. The reasoning behind the new interest is because it has been proven to increase a variety of benefits, both on an organizational and individual level.   Research Problem: Even though there is an increased interest for Reduced Working Hours per week globally, the existing research mainly focuses on the employees' side where Work-Life Balance and other benefits is highlighted. We find little research and documentation of the potential differences it entails for managers; therefore, it seems to be of lower interest to document the managers side of the phenomenon. Here we find a lack of research and a gap that needs further attention.   Research Purpose: The purpose of this study is to fill the research gap by identifying the managerial practices and strategies when reducing the weekly working hours within an organization. Thus, with the intention to create a framework for future managers to be able to make use of when implementing this strategy.   Research Question: How do different managerial practices and strategies facilitate the implementation of Managerial Innovation of Reduced Working Hours effectively for better Work-Life Balance?   Research Method: This study is done with a qualitative and inductive approach. Since our research is of this form, a relativistic ontological approach was used together with the epistemological assumptions of constructionism. We conducted a multiple case study to investigate the managerial practices that changed or had the most impact on the implementation of Reduced Working Hours. This is done in combination with grounded theory, where the aim is to develop theory that is grounded in our data.   Conclusion: Our findings show that certain practices had increased impact on the facilitation of Reduced Working Hours but the managerial focus shifts depending on the stage of implementation. We created a framework with the managerial practices that are most important during each stage of the implementation. First, planning is essential in the Pre-implementation stage with gathering knowledge and inspiration and having meetings to prepare before implementing Reduced Working Hours. The second stage, During-implementation presented manage as the essential focus. With guiding, communicating, and involving as the key practices. Lastly, in the Post-implementation stage, managers need to iterate. This is done by collecting feedback, revising the information to improve processes and practices.

På grund av den ökade flexibiliteten i form av arbetstider och arbetsplatser har kraven påindividens gränsdragning mellan arbetslivet och privatlivet blivit alltmer viktigare. Trots attmycket ligger på individens självledarskap är det även upp till arbetsgivaren att stötta sinunderställda personal med att utforma hållbara gränser. Det är därmed högst relevant attundersöka hur medarbetare upplever området, samt hur ledare förhåller sig i sitt arbetssätt föratt skapa flexibla och samtidigt hållbara arbetsplatser. Syftet med studien är att undersökamedarbetares upplevelser och ledares utmaningar i det gränslösa arbetet, för att ta reda påvilka ledarskapsstrategier som är mest effektiva i en flexibel organisation.Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer medbåde chefer och medarbetare inom samma organisation samt från experter inom området. Devalda teorierna har gett en förståelse till det flexibla arbetslivet och har använts som stöd föratt hitta strategier som ledare kan använda sig av. Resultaten av studien visar att somligamedarbetare har lättare än andra för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien kanockså påvisa att det finns en viss brist på kommunikation, tydliga riktlinjer och ett fungerandemedarbetarskap mellan chefer och medarbetare. Därmed kan strategier sommedarbetarsamtal, utbildning och utformning av riktlinjer i samverkan med arbetstagarna varalösningen på de utmaningar som finns i organisationen. Ett annat fynd handlar om att olikaindivider kräver stöttning på varierande sätt utifrån deras erfarenheter och preferenser. Det ärdärför betydande att chefen anpassar sina strategier utefter vad sina anställda behöver.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.

Coronapandemin har fört med sig ett arbetsliv som är alltmer anpassat och accepterande till distansarbete. Vår kvalitativa studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar tjänstemäns arbetsliv samt övriga liv. Studiens teoretiska referensram inkluderar traditionella teorier och modeller tillsammans med mer modern forskning inom väsentliga områden. Teorin fokuserar i huvudsak på distansarbete som arbetsform, Work-life balance samt gränsdragningsstrategier. Även aspekter som berörs av distansarbete, såsom arbetsmiljö och digital kommunikation, återfinns i teorin. Studien utgår från en kvalitativ ansats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer anställda inom tjänstemannasektorn som har möjlighet att arbeta på distans i sin anställning. Samtliga intervjuer har spelats in och sedan transkriberats samt analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Studiens slutsatser pekar på att distansarbete bidrar till att enklare kunna balansera arbetsliv och övrigt liv, då det ger fördelar som flexibilitet och större frihet samt att det frigör tid. För personer med mindre barn eller pendlingstid till arbetet är distansarbetet en mycket uppskattad arbetsform som gynnar det övriga livets sfär. Det noteras att samtliga respondenter känner sig mer motiverade på arbetsplatsen än vid distansarbete, vilket beror på den sociala omgivningen med arbetskollegor och fysisk kommunikation. Distansarbete föredras för arbetsuppgifter som kräver mycket koncentration eftersom man då upplever sig mer effektiv. Strategier används i olika omfattningar för att upprätta gränser mellan arbetsliv och övrigt liv och varierar från individ till individ i både styrka och strategi. Det mest förekommande är att platsseparera arbete och övrigt liv, utöver detta används mer symboliska markörer som att stänga av notiser på arbetstelefonen. Det uppmärksammas även att distansarbetet innehåller delar som många vill behålla samtidigt som de föredrar att fysiskt befinna sig på kontoret, vilket talar för en önskan om en hybrid arbetsform.