Denna kandidatuppsats inom pedagogik är en studie om personalutveckling i samband medpersonalomsättning. Personalomsättning är något som är förknippat med arbetsplatser medstress och högt tempo vilket öppnar för frågan hur lärande går till i en sådan miljö. Dåtidigare forskning och litteratur är sparsam kring detta ämne fokuserar studien på att ge enövergripande bild av de villkor och utvecklingsmöjligheter som finns i denna form av miljö. Metoden för denna studie har varit en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer. Depersoner som har blivit intervjuade är en blandning av gruppchefer, HR-personal ochverksamhetschefer som bidrar med en inblick i hur deras organisationer hanterarpersonalutveckling i samband med en högre personalomsättning. Respondenternas svar harsedan studerats utifrån forskning och litteratur om hur vuxna individer lär sig nya kunskaperoch färdigheter. Resultaten av studien visar att dessa organisationer har ett stort fokus på introduktionen ochutvecklingen av nyanställda. Organisationerna förlitar sig också på att medarbetare ska läraav varandra när de ersätter någon som har slutat. Analysen av organisationernasomständigheter visar en möjlighet för lärande organisationer som kan erbjuda denkontinuerliga utveckling som organisationerna behöver för att hantera kunskapsluckorna eftertidigare personal. Slutsatserna i studien är att det fortfarande finns möjligheter till personalutveckling i en miljömed hög personalomsättning men att denna utveckling inte är optimal. Fortsatt forskninginom ämnet skulle dock kunna bidra med metoder och perspektiv som skulle vara till hjälpför att anpassa ett mer effektivt sätt att främja kunskapen hos medarbetare ochorganisationerna själva. / This bachelor degree student thesis is a study about employee turnover in connection toemployee development. Employee turnover is closely connected to workplaces with a highlevel of stress and high tempo, which raises the question how learning takes place in such anenvironment. Since previous research and literature is lacking in this subject, this study willbe focusing on providing an universal description of the reality and possibilities for learningin this kind of environment. The method for this study has been a qualitative inquiry based on interviews. The people whohave been interviewed are a mixture of group leaders, HR staff and operations managers whoprovide insight into how their organizations manage employee development in connection toa high employee turnover. Their answers have then been studied based on basic research andliterature of employee development. The results of the study shows that these organizations have a strong focus on theintroduction and development of new employees. The organizations also rely on employeeslearning from each other when they are going to replace someone who's quit. The analysis ofthe situation in the organizations show a possibility for adopting a learning organizationmindset which could offer the stable development that the organizations require to managethe gap in knowledge left by former staff. The conclusion of the study is that there exists possibilities for employee development in anenvironment with high employee turnover but it is not optimal. Continued research in thisfield could provide methods and perspectives which would be helpful in adapting a moreefficient way of fostering the knowledge of the employees and organizations.

Denna studie syftar till att bidra med kunskaper kring hur introduktion för nyanställda medarbetare iscensätts när arbetsuppgifterna förväntas ske i huvudsak på distans. I relation till detta har en övergripande frågeställning utformats; Hur förstår och talar nyanställda medarbetare om introduktionsprocesser och det egna lärandet vid distansarbete? Denna övergripande frågeställning delas vidare upp i två underliggande frågor: På vilka skilda sätt möjliggörs lärande för nyanställda medarbetare när introduktionsprocesser sker i huvudsak på distans? Vilka potentiella möjligheter och utmaningar för lärande uppkommer för nyanställda medarbetare vid introduktionsprocesser som sker i huvudsak på distans? Studien antar en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Bauers (2010) introduktionsmodell The Four C’s samt Wengers (1998) teori Communities Of Practice. Studiens resultat visar på att medarbetarens känsla av tillhörighet till den nya organisationen och möjligheten att socialisera försvåras avsevärt vid introduktion på distans. Vidare pekar resultatet på att teoretiska och formella aspekter av lärande under introduktion på distans går att uppnå, i form av att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter genom utbildningar och möten. Olika aspekter av kontroll har framkommit ur empirin, i form av styrning och övervakning från arbetsgivare men även nyanställdas önskan att påverka sin egen introduktion. Avslutningsvis visar studiens resultat en problematik i att introduceras under distansförhållanden vad gäller aspekter som berör socialisering, informellt lärande och organisationskultur. / This study aims to contribute knowledge about how introduction for newly hired employees is staged when the tasks are expected to take place mainly at distance. In relation to this, an overarching issue has been formulated; How do new employees understand and talk about introductory processes and their own learning during telework? This overarching issue is further divided into two underlying questions: In what different ways is learning made possible for newly hired employees when introductory processes take place mainly at distance? Which potential opportunities and challenges enables learning for newly hired employees in introductory processes that take place mainly at distance? The study adopts a qualitative approach and the empirical material has been collected through seven semi-structured interviews. The results from the interviews have been analyzed based on Bauer's (2010) introductory model The Four C's and Wenger's (1998) theory Communities of Practice. The results show that the employee's sense of belonging to the new organization and the opportunity to socialize is considerably more difficult when introduced at distance. Furthermore, the results indicate that theoretical and formal aspects of learning during distance introduction can be achieved, in the form of new employees being able to learn their tasks through educational training and meetings. Various aspects of control have emerged from the empirical data, in the form of control and supervision from employers but also new employee's desire to influence their own introduction. In conclusion, the results of the study show a problem in being introduced under distance conditions in terms of aspects concerning socialization, informal learning and organizational culture.

Magister Educationis (Adult Learning and Global Change) - MEd(AL) / The main objective of this research is to understand workplaces as learning environments. More specifically, the research explored how a TVET college affords opportunities for lecturers for learning through participation in work activities with guidance and support for learning on the job from peers and more experienced colleagues. The research also explored factors which enable or constrain their learning and how they elected to engage with workplace affordances for learning. Drawing on data gathered through analysis of national and institutional policies and semi structured interviews this paper argues that The TVET College does offer opportunities for learning on the job for lecturers. The TVET College affords opportunities for participation in authentic work activities through which lecturers can develop knowledge and understanding of the practices which are relevant and applicable to their particular work context. It is also evident that guidance and support from peers and more senior colleagues are available to lecturers, both less and more experienced. Practices which could become elements of a strategy for co-participation and learning through work do exist at The TVET College. However, there are also limitations and it cannot be argued that intentional strategies for learning exist at The TVET College which can be seen as aspects of workplace pedagogy and workplace curriculum. Finally it is clear that TVET colleges are seen primarily as sites of learning for students; there is little focus on TVET colleges as sites for workplace learning for lecturers. This is an under-researched area in the policy and academic literature on TVET colleges and it is hoped that this study has made a contribution, even if a small one, to filling this gap.

The attention toward organizational learning has increased in last twenty years according to present studies and researches. Organizations have to cope with rapidly changing world and they have to find ways how to succeed in it. This study endeavours to find answers whether and how learning can be supported and accepted in the working environment and what can be improved to do so. Leaders are put into the centre of the interest due to their close effect on their followers. The subject of the study is a Czech located branch of a Dutch bank. The participants of the study come from one of the departments. The investigation took place in a form of questionnaires. The results showed that leaders' behaviour that was oriented toward learning could significantly influence learning of the subordinates. It was also found that transformational leadership style was applied more often than other styles of leadership by the leaders. Learning was perceived very positively by all the respondents. The study suggests possible implications and a potential future research orientation. Key words: leadership, leaders, workplace learning, improving learning

With the big and fast changes in both information technology and knowledge in today‟s society, companies turn to e-learning and computer-based courses to educate their employees and customers, while saving time and money. The question is whether the quality of the education stays the same and to what extent can the educations be digitalized. The purpose of this project has been to increase the understanding of opportunities and obstacles in the transformation from a physical to a digital learning environment, and to find out to what extent an education can be digitalized while maintaining the education quality. To be able to do this an education in process modeling was created at a company called aRway. aRway is business modeling company that is interested in computer-based educations. The creation is based on a literature study that focuses on how adults learn and learning at the workplace, but also theories about how to create educations and what is important to think about. aRway‟s employees tested the education and the result was evaluated and analyzed. The result of thisstudy shows that in computer-based educations the quality can be preserved or even improved when getting surface knowledge, factual knowledge, like an introduction and for a know-how learning like examples, but when it comes to know-why and deeper knowledge you might need face-to-face education with a teacher present as a complement so that the quality of the education is not affected in a negative manner. / Med de stora och snabba förändringar i både informationsteknik och kunskap i dagens samhälle, vänder sig företag till e-lärande och datorbaserade kurser för att utbilda sina anställda och kunder, samtidigt som du sparar tid och pengar. Frågan är om kvaliteten på utbildningen förblir densamma och i vilken utsträckning kan utbildningarna kan digitaliseras. Syftet med detta projekt har varit att öka förståelsen för möjligheter och hinder i omvandlingen från en fysisk till en digital lärmiljö, och ta reda på i vilken utsträckning en utbildning kan digitaliseras med bibehållen hög kvalitet på utbildningen. För att kunna göra detta, skapade en utbildning i processmodellering vid ett företag som heter aRway. aRway är ett verksamhetsmodellering företag som är intresserade av datorbaserade utbildningar. Skapandet av utbildningen är baserad på en litteraturstudie som fokuserar på hur vuxna lär sig och lärande på arbetsplatsen, men även teorier om hur man skapar utbildningar och vad som är viktigt att tänka på. aRwaysanställda testade utbildning och resultatet utvärderades och analyserades. Resultatet av denna studievisar att i datorbaserade utbildningar kan kvalitet bevaras eller till och med förbättras när man det gäller ytlig kunskap, faktakunskaper, som en introduktion och en djupare kunskapså som exempel, men när det gäller att veta varför och fördjupade kunskaper du behöver en lärarledd utbildning som ett komplement, så att kvaliteten på utbildningen inte påverkas på ett negativt sätt.

Denna studies syfte är att undersöka hur träarbetare verksamma inom bygg- ochanläggningssektorn i stockholmsregionen upplever sin egen kompetens samt vilkafaktorer som kan påverka möjligheten till kompetensutveckling inom arbetet.Dataunderlaget till denna kvalitativa studie har samlats in via semistruktureradeintervjuer med åtta träarbetare. För att analysera materialet har vi främst utgått frånPer-Erik Ellströms teori kring arbetsplatslärande. Resultatet visar att träarbetarnasupplevelse av den egna kompetensen formas i det dagliga arbetet, men även när andravisar uppskattning för den. Resultatet visar även på flera faktorer som får betydelseför möjligheten till kompetensutveckling i arbetet såsom; tillräckligt varieradearbetsuppgifter, möjligheten att påverka arbetet samt att få stöd av andra, den egnadrivkraften, god grundkunskap, tillit till den egna förmågan, feedback och tydligainstruktioner. Uppsatsen drar slutsatsen att träarbetarna upplever sin kompetens somgod och att den viktigaste faktorn för kompetensutveckling är en balans mellan ettutvecklingsinriktat och anpassningsinriktat lärande. / The purpose of this essay is to study how carpenters in the Stockholm area experiencetheir own competence and what factors could affect their possibility for competencedevelopment that takes place in the workplace. The data for this qualitative study hasbeen collected via semi-structured interviews with eight carpenters. When analyzingthe material, we have mainly used Per-Erik Ellström's theory of workplace learning.The results show that the carpenters' experience of their own skills is shaped in theirdaily work, but also when others show appreciation for it in a work situation. Theresults also show several factors that are important for competence development inthe work, such as: sufficiently varied tasks, the opportunity to influence the workprocess and other aspects of work, support from others, an inner drive, good basicknowledge, confidence in one's own ability, feedback and clear instructions. Thethesis concludes that carpenters perceive their competence as high and that the mostimportant factor for competence development in their daily work is a balance betweendevelopment-oriented and adaptive-oriented learning.

Framgångsrika introduktioner av nyanställda är väsentliga för både organisationer och arbetstagare, då de leder till att anställda effektivt kommer igång med arbetsuppgifter och deltar i sociala gemenskaper. Under den senaste tiden har introduktionsprocesser bedrivits över distans inom många organisationer i stället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket till följd av covid-19-pandemin. Fortsättningsvis ser distansarbetet ut att öka i Sverige, med fler och fler som arbetar hemifrån. På grund av detta var det intressant att undersöka hur nyanställda upplevt introduktionsprocessen på distans.  Studien har antagit en kvalitativ metodansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice.  Studiens resultat har visat att interaktionsmöjligheter och arbetsplatsens gemenskap har minskat till följd av introduktioner på distans. Resultatet fann även att nyanställda kan lära sig sina arbetsuppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Dock uppgav nyanställda  att informella aktiviteter var något de saknade. Avslutningsvis har studien bidragit med intressant kunskap inför framtida introduktionsprocesser på distans. / Framgångsrik ombordstigning av nya anställda är avgörande för både organisationer och anställda, eftersom det leder till att anställda effektivt kommer igång med uppgifter och deltar i sociala samhällen. På senare tid har onboardingprocesser genomförts på distans i många organisationer istället för på den fysiska arbetsplatsen, mycket som ett resultat av covid-19-pandemin. Distansarbetet ser ut att fortsätta öka i Sverige, med allt fler som arbetar hemifrån. På grund av detta är det intressant att undersöka hur nya anställda upplevde onboarding-processer på distans. Studien har en kvalitativ metodologisk ansats och det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten av intervjuerna har analyserats utifrån Wengers (1998) teori om Communities of Practice. Resultaten av studien har visat att interaktionsmöjligheter och känslan av gemenskap på arbetsplatsen har minskat på grund av onboardings på distans. Resultaten har också visat att nyanställda kan lära sig sina uppgifter på distans genom olika formella aktiviteter. Frånvaron av informella aktiviteter var dock något som nya anställda uppgav att de saknade. Slutligen har studien bidragit till intressant kunskap för framtida onboardingprocesser på distans.

Psykoterapeuterna i denna studie gick från att träffa sina patienter på en mottagning, till att distansarbeta online i Mars 2020. Förändringen var såväl påtvingad som plötslig och innebar ett nytt sätt att arbeta, vilket förde med sig utmaningar såväl som lärande. Denna flermetodsstudie som bygger på en enkät, följd av fem semi-strukturerade intervjuer och har haft för avsikt att undersöka dels hur deltagarna uppfattade och hanterade förändringen, dels vilket informellt lärande den resulterade i. Vidare har den även haft som syfte att undersöka om distansarbetet påverkat eventuella implicita psykologiska kontrakt mellan patienter, psykoterapeuter och arbetsgivare. Det insamlade materialet har sammanställts och resultatet har presenterats i relation till tidigare forskning, samt analyserats med hjälp av Michael Erauts typologi av olika typer av informellt lärande. Studien visar att trots initialt motstånd har merparten av deltagarna, på egen hand, funnit sätt att anpassa eller utveckla sitt tidigare arbetssätt till det nya formatet. Sociala kontakter har spelat en viktig roll för att bearbeta förändringen och nyfikenhet inför det nya har visat sig vara en positiv komponent medan upplevd isolering har varit negativ. Vidare framkommer att det sociala respektive psykologiska kontraktet till såväl arbetsgivare som patient har påverkats av förändringen, om än inte alltid på liknande sätt. / Psychotherapists in this study went from seeing clients face to face to working online, remotely from one week to another in March 2020. The change was obligatory as well as sudden and the new way of working brought challenges, but also learning. This mixed method study has through a survey, followed by five semi structured interviews, attempted to learn more about the participants attitudes to the change, how they handled the new situation and the informal learning that took place as a result of it. Furthermore, the study also looks at the effect that working remotely has had on any potential implicit psychological contracts between client, psychotherapist and employer. The result of the study was first presented in relation to previous research, then analysed with the help of Michael Eraut’s Typology of Informal Learning. The study shows that the majority of the participants have in spite of initial resistance, independently found ways of adapting their way of working, or develop it, to suit the new situation. Social contacts have played an important role in processing the change and curiosity has been a positive component whereas perceived isolation has been detrimental. The social and psychological contract to employer as well as client is found to have been affected by the change, though not in similar ways.

I denna studie har vi undersökt hur ledare i säljorganisationer beskriver att de skapar förutsättningar samt vilka strategier de använder sig av när det kommer till medarbetarnas lärande och utveckling. Vidare har vi undersökt hur ledarna beskriver sig själva i relation till medarbetarnas lärande och utveckling samt vad lärande har för betydelse för organisationen. Material till studien insamlades genom sju semistrukturerade intervjuer med de ledare som deltog. De teoretiska ramverk som användes var erfarenhetsbaserat lärande, ledarskap för lärande samt det humanistiska och det ledningsrationella perspektivet.  Vi har tittat på den insamlade empirin för att hitta både avvikelser och mönster mellan respondenternas upplevelser och uppfattningar för att sedan dra en allmängiltig slutsats, vilket kan liknas vid en induktiv ansats. Resultatet visar att ledare ser sig själva som ansvariga för medarbetarnas lärande och utveckling men att de endast har möjlighet att påverka lärandet och utvecklingen till viss del då individens egen vilja, engagemang, motivation eller nyfikenhet är avgörande för om lärande kommer äga rum. Vidare framkom det även att det finns olika ledarskapsstilar och roller som ledaren växlar mellan samt att ledaren använder sig av olika strategier för att skapa förutsättningar och underlätta lärande och utveckling hos medarbetarna. Lärande fann vi sker till stor del i informella miljöer och i det dagliga arbetet där formella lärandemiljöer fungerar som en stöttning i lärprocessen. Slutligen kunde vi konstatera att respondenterna beskrev att lärande och utveckling har en betydelse för organisationen både i form av ekonomisk vinning men också en mer välmående arbetsplats där individer mår bra och vill stanna kvar på. / In this study, we have examined how leaders in sales organizations describe that they create prerequisites and what strategies they use when it comes to employees' learning and development. Also, we have examined how these leaders describe themselves in relation to employees' learning and development and what significance learning has for the organization. The material of the study was collected through seven semi-structured interviews with the leaders who participated. The theoretical frameworks used were experiential learning, learning-oriented leadership as well as the humanistic and the management rational perspective.  We have looked at the collected empirical data to find both deviations and patterns between the respondents' experiences and perceptions to then make a general conclusion, which can be considered an inductive approach. The results show that leaders see themselves as responsible for employees' learning and development, but that they only could influence learning and development to some extent as the individual's own will, commitment, motivation or curiosity is decisive for whether learning will take place. Furthermore, it also emerged that there are different leadership styles and roles that the leader alternate between, and that the leader uses different strategies to create conditions and facilitate learning and development among employees. We found that learning takes place largely in informal environments and in the daily work where formal learning environments function as a support in the learning process. Finally, we could state that the respondents described that learning and development have an impact on the organization both in terms of financial gain but also a more prosperous workplace where individuals feel good and want to stay.

Mot bakgrund av att det ur både ett samhälls- och individperspektiv är viktigt att anställda utvecklas i samma takt som arbetsmarknaden syftar denna studie till att få en ökad förståelse för hur olika verksamheter arbetar med arbetsplatslärande och med att motivera personalen till ett arbetsplatslärande. Den kvalitativa studien som genomförs behandlar kommunala och privata verksamheters arbete med att motivera sin personal till formellt och informellt arbetsplatslärande. För att studera detta har material från sju semistrukturerade intervjuer hämtats. Dessa intervjuer genomfördes med personalvetare som arbetar inom olika områden i både kommunala och privata verksamheter. Det insamlade materialet från intervjuerna analyserades med en tematisk analys där teman och underteman skapades. Studien tar stöd i Knud Illeris teoretiska perspektiv på vad som krävs för att ett arbetsplatslärande ska kunna ske. Det analyseras om verksamheterna upplever att ett arbetsplatslärande äger rum enligt de krav som Illeris teoretiska perspektiv ställer upp. Med stöd i intervjumaterial och det teoretiska perspektivet har en ökad förståelse för hur kommunala och privata verksamheter arbetar med arbetsplatslärande nåtts. Resultatet i denna studie visar att båda verksamheterna lägger störst fokus och prioritering på det informella lärandet och att det formella lärandet ofta hamnar i skymundan. Verksamheterna arbetar inte strategiskt med att motivera anställda utan motivation har visat sig vara en mer individuell faktor som varje individ har en stor påverkan på. Förutsättningar av ett stöttande ledarskap, meningsfullhet i arbetet och en verksamhetskultur respektive gemenskap av lärande har dock visat sig bidra till en ökad motivation. / Given that it from both a societal and individual perspective is important that the employees develop at the same pace as the labor market, this study aims at gaining an increased understanding of how different organizations work with workplace learning and to motivate staff to a workplace learning. The qualitative study that is carried out deals with the work of municipal and private organizations in motivating their staff to formal and informal workplace learning. To examine the purpose of this study data was collected through seven semi-structured interviews with people working with human resources. The data collected from the interviews was analyzed using thematic analysis where themes and sub-themes were created. This study is based on Knud Illeri´s theoretical perspective about what is necessary for a workplace learning to take place. It is analyzed whether the people working with human resources experience that the requirements for achieving workplace learning according to Illeri´s theoretical perspective exist at their workplace. With both data from the interviews and Illeri´s theoretical perspective this study gains an increased understanding of how municipal and private organizations work with motivation and workplace learning. The result of this study shows that both types of organization prioritize informal learning and less formal learning. Neither of the organizations strategically works with motivation towards workplace learning. The results have shown that motivation is mostly based on individual factors which means that the individual has the greatest influence. Prerequisites of a supportive leadership, meaningfulness in work and a business culture and community of learning, however, have shown to contribute to increased motivation.