Spelling suggestions: "subject:"workplace learning"" "subject:"aworkplace learning""
91 |
En kvalitativ intervjustudie om kompetensutveckling : Linjechefers upplevelser av kompetensutvecklingAkoi, Avesta, Andersson Egana, Francisca January 2020 (has links)
Syftet med studien är att undersöka linjechefers upplevelser av kompetensutveckling i sin yrkesroll. Studien utfördes på en stor global organisation i ett av huvudkontoren i centrala Stockholm. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpades som analysmetod. Ur resultatet framkom att organisationen tillhandahåller goda möjligheter till kompetensutveckling men att kompetensutvecklingsaktiviteter försummas på grund av tidsbrist. Samtliga linjechefer upplevde att kompetensutveckling snarare sker kontinuerligt i det dagliga arbetet genom arbetsplatslärande. Resultatet visade vidare att ett fåtal linjechefer upplevde icke-formella kompetensutvecklingsaktiviteter som betydelsefulla, där samtliga däremot ansåg digitala utbildningar som minst betydelsefulla. Linjechefernas upplevelser sattes i relation till isbergsmodellen som illustrerar synliga, delvis dolda och dolda aspekter av kompetensutveckling. Det behov av kompetensutveckling som linjecheferna fann i sin roll är att klassrumsutbildningar borde riktas mot deras specifika arbetsområden, men även vara bättre anpassade för organisationens arbetssätt. I rollen som linjechef upplevdes även ett behov av stöd från närmaste chef genom tätare återkoppling. Vidare diskuterades om kompetensutveckling ansågs vara individens eller organisationens ansvar. Slutligen redogjordes det för betydelsen av linjechefernas upplevelser som trädde fram ur det dolda och huruvida kompetensutvecklingen fyller linjechefernas behov i yrkesrollen. / The purpose of the study is to examine line managers’ experiences of competence development in their professional role, within a large global organization in one of the head offices in central Stockholm. The empirical material was collected through qualitative semi-structured interviews where a thematic analysis was used as the method of analysis. The result showed that the organization provides good opportunities for competence development, but that competence development activities are neglected due to lack of time. All line managers’ described competence development as continuous in daily work through workplace learning. The result further showed that a few line managers’ perceive non-formal competence development activities as significant, on the other hand all considered digital education as the least important. The line managers' experiences were understood through the iceberg model that illustrates visible, partially hidden and hidden aspects of competence development. The need for competence development line managers’ perceived in their professional role is that classroom training should be customized to their specific work areas and also better adapted to the organization's working methods. In addition, the line manager’s also perceived a need for support from their immediate manager through closer feedback. Furthermore, it was discussed whether competence development is considered to be the responsibility of the individual or the organization. Finally, the significance of the line managers' experiences that emerged from the hidden and whether the competence development fulfils the needs of the line managers’ in the professional role is explained.
|
92 |
UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER I OCH FÖR INTERNUTBILDNING : Hinder och idéer för effektivare lärande på arbetsplatsen / Challenges and Possibilities in and for Internal Education : Obstacles and Ideas for more Effective Learning in the WorkplaceOdelius, Robin, Fredriksson, Åsa January 2016 (has links)
Det är idag relativt välkänt att kompetensutveckling har blivit en central del i arbetslivet den senaste tiden. Denna kompetensutveckling sker främst genom internutbildningar på arbetsplatsen; internutbildningar har fått en större efterfrågan och därav har behovet att anordna dessa ökat hos många företag. Det här examensarbetet ämnar undersöka inställningar samt utmaningar och möjligheter som finns inom internutbildningssystemet på ett företag, ur de anställdas perspektiv, och hur dessa utmaningar och möjligheter kan stävjas respektive förstärkas. Studiens syfte är således att från de anställdas erfarenheter och tankar om dagens utbildningar ge företaget redskap och hjälpmedel för att på sikt kunna utvecklas med de anställda och öka kunskapsnivån som de tillsammans besitter. Genomgående i hela studien är ett induktivt och kvalitativt angreppssätt som speglas i alla metoder och val. För att kunna utföra denna studie har insamlingen av data skett via kvalitativa intervjuer som i sin tur analyserats och bearbetats för att återkopplas till frågeställningarna och syftet för studien. Detta resulterade i flertalet utmaningar och möjligheter som berör motivation, pedagogiska och didaktiska val, rutiner och kommunikation, tidsplanering och stöd samt teoretiska hjälpmedel och tankar. Denna studie visar på vinsterna som kan göras genom att investera mer resurser och stöd för att säkerställa en god kompetensutveckling och bra kvalité på företags interna utbildningar. Det gynnar inte enbart de anställda i form av ökad personlig kompetens utan hela företagets gemensamma kompetens ökar och ger möjlighet för tillväxt. / It is now fairly well known that competence development has become a central part of working life during the recent years. This competence development takes place mainly through internal education in the workplace; internal education today has a greater demand and hence the need to organize these has increased in many companies. This master thesis intends to examine the attitude as well as the challenges and opportunities in internal education of a company, from the employees' perspective, and how these challenges or opportunities can be dealt with or enhanced. The study's purpose is to, from the employees' experiences and thoughts on today's system of education, provide the company with tools and resources to eventually be developed with the employees and raise the competence they jointly possess. Throughout the entire study, our inductive and qualitative approach is reflected in all the approaches and choices. To perform this study, data was collected through qualitative interviews which was analysed and processed, for the purpose of being reconnected with the research questions and the purpose of the study. This resulted in several challenges and opportunities that affect motivation, pedagogic and didactic choices, routines and communication, time management and support as well as theoretical tools and thoughts. This study demonstrates the benefits that can be done by investing more resources and support to ensure good competence development and better quality in corporate internal education. This benefits not only the employees in the form of increased personal competence but the entire company's joint competence increases and provides the opportunity for growth for both the employees and the company.
|
93 |
Lärandevillkor vid hemarbete : En kvalitativ studie ur konsulters perspektivJuvonen, Anni January 2022 (has links)
Denna studie fokuserar på villkor för lärande i arbete i samband med hemarbete på grund av den globala covid-19-pandemi som råder för tillfället. Syftet med studien är att undersöka hur konsulter upplever villkorenför lärande i arbete under hemarbetet. Studien utgår från ett arbetsplatslärandeperspektiv, vilket innebär att arbetsplatser ses som lärandemiljöer (Billett, 2001). Forskning om lärandet i arbetet delas ofta upp i formellt och informellt lärande (Tynjälä, 2008). Centralt för informellt lärande i arbetet är att kollegor lär sigtillsammans, vilket styrker arbetsgruppens betydelse (Cuel, 2020). Eftersom sociala relationer i arbetet ses som ett betydande villkor för informellt lärande, är det viktigt att arbetsplatser erbjuder diskussionsmöjligheter för kollegor emellan (Billett, 2001). Ellström (1996b) menar även att bland annat arbetsmässiga mål utgör viktiga villkor för lärande i arbetet vid sidan av delad kunskap.Studien baseras på intervjuer med sex konsulter som arbetar hemma under covid-19-pandemi. Intervjuerna har analyserats tematiskt för att kunna få fram en strukturerad förståelse av konsulternas upplevelser av villkor för lärande i arbete vid hemarbete. Studiens resultat visar att villkoren för sociala relationer i konsulternas arbete spelar en nyckelroll för lärande vid hemarbete. Kollegors närvaro är viktigt för att kunna dela arbetsrelaterad kunskap. Detta gör att fungerande digitala verktyg för kommunikation blir ett betydelsefullt lärandevillkor vid hemarbete. Att kunna pröva sig fram i arbetet visar sig också vara centralt för konsulters lärande vid hemarbete. Tydliga mål i arbetet formar i sin tur grunden för lärandet i dagliga arbetsuppgifter.Avsaknaden av en fysisk gemensam arbetsplats är däremot uppenbar bland konsulterna, vilket kan ses som en utmaning för lärande vid hemarbete. De möjligheter som studien specificerar för lärande vid hemarbetevisar hur möten kan hållas och kunskap delas platsoberoende. / This study focuses on conditions for learning in work associated with working at home due to the global covid-19-pandemic. The purpose of this study is to investigate how consultants experience conditions for learning in work during working at home. This study is based on the workplace learning perspective, which means that workplaces can be seen as environments for learning (Billett, 2001). Research about learning in work is often divided into formal and informal learning (Tynjälä, 2008). It is central for informal learning in work, that employees are learning with each other, which strengthens the meaning of the working group (Cuel, 2020). Because of social relations seem to be a considerable condition for informal learning in work, it isimportant that workplaces offer possibilities for discussions between coworkers (Billett, 2001). Ellström (1996b) means too that work goals constitute important conditions for learning in work beside shared knowledge. The study is based on interviews of six consultants who are working at homes during covid-19-pandemic. The interviews have been thematically analyzed to get a structured understanding of consultant’s experiencesof conditions for learning in work during work at home. Results in this study shows that conditions for social relations in consultants’ work are in a key role for learning while working at home. The presence of colleagues is significantly important in sharing of working related information. For this to be likely, functional digital tools for communication turned out to be particularly significant. To be able to try out in work seem also to be central for consultants learning in work at homes. Clear goals for its part form the ground for learning in daily working tasks. The lack of a physical common workplace, on the other hand, is obvious which points out obstacles that working at home results in learning. Possibilities that this study specifies for learning during work at home show how meetings can be hold and knowledge is shared independent of the location.
|
94 |
Generation Y och dess förväntningar på framtidens ledarskap och lärande på arbetsplatsenAhlström, Amanda January 2022 (has links)
This study, aims to create a deeper understanding of what expectations Generation Y has on their future leadership, especially the aspects of an educational leadership that can be adapted for this generation. The study is based on both qualitative and quantitative data. The research questions in this study are “What expectations does generation Y have on leadership in the future?” and “To what extent does generation Y value different aspects of an educational leadership?”. Considering earlier research, the study will present theories within the fields of Generation Y, generational differences, leadership, educational leadership, workplace learning and leadership in changing environments. The research method used for collecting data for this study is a questionnaire and the data collection has happened during two separate occasions. The questionnaire contains both open and closed questions and has been answered by 60 people born between 1981-1997. The data has been processed using thematic coding and a deductive approach. The study uses two types of leaderships for learning and together they form the theoretical framework for this study. The analysis of the empirical material reveals that the group values freedom and responsibility, a caring and encouraging leader who invests in their employees’ personal development. When it comes to learning in the workplace the group wants to be challenged to learn and grow within the frame of their work. They also want their leader to promote thinking outside the box that will help the group to develop new skills. Besides from that, they also want to learn continuously in their daily work and they want their leader to take initiative for activities that promotes their employees’ learning. This can be activities such as work trips, conferences or personal development plans. The conclusion is that an educational leadership is appreciated by this group and that there are no big differences regarding what type of learning is preferred. However, a leadership based on development is a bit more preferred than the adjustment-based leadership. In addition, the study exposes some other expectations beyond the content of the theoretical framework, such as freedom and responsibility, as well as a leader who is caring, who challenges and encourages their employees. In conclusion, these factors can be taken into consideration when organizations want to attract or retain this generation in the workplace. / Denna studie syftar till att bidra med förståelse kring generation Ys förväntningar på framtida ledarskap med särskilt fokus på de pedagogiska aspekterna av detta ledarskap. Utifrån detta syfte formulerades två forskningsfrågor: “Vilka förväntningar har generation Y på framtidens ledarskap?” och “I vilken utsträckning värdesätter generation Y olika aspekter av ett pedagogiskt ledarskap?”. Den tidigare forskning som legat till grund för studien handlar om generationer i allmänhet och generation Y i synnerhet, och redan befintlig kunskap om ledarskap, pedagogiskt ledarskap, arbetsplatslärande samt ledarskap i förändringsmiljöer. Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av en enkät som består av både öppna och slutna frågor. Enkäten har skickats ut i två omgångar och besvarats av totalt 60 personer födda mellan 1981-1997. Det insamlade empiriska materialet har analyserats både induktivt (genom en tematisk analys) och deduktivt. Utgångspunkten för den deduktiva analysen är tagen i Wallos (2008) beskrivning av två typer av ledarskap för lärande. Analysen av det insamlade empiriska materialet indikerar att urvalsgruppen - som alla tillhör generation Y - värdesätter frihet under ansvar, samt en omhändertagande ledare som investerar i deanställdas personliga utveckling på arbetsplatsen. När det kommer till lärande på arbetsplatsen vill studiens informanter bli utmanade på arbetsplatsen. De vill även att ledaren främjar nytänkande på arbetsplatsen samt att hen uppmuntrar sina anställda att hitta nya lösningar inom ramen för deras arbete. Förutom det, vill de även gärna att lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet samt att ledaren tar initiativ till aktiviteter som bidrar till medarbetarnas lärande. Detta kan vara aktiviteter så som arbetsresor, konferenser eller personliga utvecklingsplaner. Slutsatsen i studien blir således att ett pedagogiskt ledarskap värdesätts av informanterna ochatt det inte finns avsevärda skillnader i vilken typ av lärande som föredras. Däremot värderar informanterna det utvecklingsinriktade ledarskapet en aning mer än det anpassningsinriktade. Utöver arbetsplatslärande uppskattar informanterna frihet under ansvar, att bli utmanade, stöttade och sporrade på arbetsplatsen. Således kan dessa attribut tas i beaktande då organisationer vill locka eller bibehålla denna generation på arbetsplatsen.
|
95 |
An Eye for an I : Focus on integration in WILBernhardsson, Lennarth January 2022 (has links)
This licentiate thesis describes the development and change of forms within a course with a focus on Work-Integrated Learning (WIL). For several years I have been responsible for a course and at the same time author of the syllabus for the course and seen how weak the integration is, and how it is perceived by the students, between theoretical knowledge and the practical work during an internship period. This has resulted in two interventions and processing of the syllabus and above all the methods and pedagogy used for the implementation of the course. In the beginning, the internship period contained four presentation seminars where the result was only a joint listening to the other students' stories and presentations. This resulted in a discussion and conceptual paper that focused on the importance of integration and how this can be made visible. The first change in curricula was inspired by Flipped Classroom, where students had to submit their narratives in advance in an online shared document. Prior to the seminar, it was assumed that they would then read each other's text and reflect on similarities and differences in experiences and learning in the workplace where they had their internship period. This resulted in a more reflective conversation during the seminars which can be called Peer Reflections where the conversation was always based on previous reflections and each other's thoughts. The second intervention was carried out in implementation at the same time as it was to be compared with the student's experiences of seminars in a control group that carried out a similar course structure with presentation and examining seminars. The change was inspired by a model from Australia that they call Huddles. This is a concluding seminar as a briefing of the practice. The issues that are discussed are carefully selected in collaboration with the students and have a clear anchoring in their experiences during the practice. The change, which was then implemented, after inspiration from Huddles in one group, with as before four seminars during the internship with carefully selected themes. At the same time, I was inspired by models for evaluating differences in teaching when technology is introduced, such as the SAMR model (substitution, augmentation, modification, and redefinition) and how this could be seen as a form of progression if technology was changed to AIL. The SOLO taxonomy was also the inspiration for describing the assignments and themes before each seminar. The research questions presented in this licentiate thesis focus on the students' experiences of how these changes contribute to a better understanding of the integration of what is taught at the university in the form of theory and the practical knowledge they learned in the internship. Qualitative data collection has taken place through observations and focus groups in both the group where changes have been implemented and in the group that conducted accounting and examining seminars. The results show that the integration in the students' understanding of theory and practice increases. They also experience a progression in their reflections and the seminars, while the students in the control group experience their seminars as scattered and they do not contribute to any knowledge development. The licentiate thesis also contributes to considering WIL as a complex concept with different areas of responsibility. The university teaches on the theoretical side, Work-Integrated Education (WIE) while on the other side of the dichotomy theory and practice where students are largely responsible for Workplace learning (WPL). Between these, several different activities can be carried out, including Huddles, which can be described as work-based learning (WBL). The university can contribute to these activities with, for example, simulations, the teaching of relevant software used by companies and organizations in the field. Workplaces can also contribute with concrete assignments in the form of various projects that the students are allowed to carry out or perhaps with guest lectures and concrete cases. Seeing WIL as an umbrella covering different forms of activities with different organizational responsibilities can make it easier to see the importance of the different activities and these can be integrated. WIL is not only WIE. In addition to the view that AIL is an umbrella concept with several different types of activities, ideas are also given on how Huddles can be introduced as a pedagogical method and how progression can be developed within Work-integrated Education and Learning with inspiration from different models. / Populärvetenskaplig Sammanfattning I denna licentiatuppsats beskrivs utveckling och förändring av former inom en kurs med fokus på Arbetsintegrerat Lärande (AIL). Jag har under flera år varit ansvarig för en kurs och samtidigt författare av kursplanen för kursen och sett hur svag integrationen är mellan teoretiska kunskaper och det praktiska arbetet under en praktikperiod och hur integrationen uppfattas av studenterna. Detta har resulterat i två interventioner och bearbetningar av kursplan och framför allt av de metoder och den pedagogik som använts för genomförandet av kursen. Initialt innehöll praktikperioden fyra redovisande seminarier där resultatet endast blev ett gemensamt lyssnande till de andra studenternas berättelser och presentationer. Detta gav som resultat ett diskuterande och konceptuellt paper som fokuserade på integrationens betydelse och hur detta kan synliggöras. Den första förändringen inspirerades av Flipped Classroom där studenterna i förväg fick lämna sina narrativ i ett online delat dokument. Inför seminariet förutsattes att de sedan skulle läsa varandras texter och reflektera över likheter och skillnader i upplevelser och lärande på den arbetsplats där de hade sin praktikperiod. Detta resulterade i ett mer reflekterande samtal under seminarierna som kan kallas Peer Reflections där samtalet hela tiden byggde på tidigare reflektioner och varandras tankar. Den andra interventionen genomfördes samtidigt som studenternas upplevelser av seminarier skulle jämföras i en kontrollgrupp som genomförde ett liknande kursupplägg med redovisande och examinerande seminarier. Förändringen inspirerades av en modell från Australien som där kallas Huddles. Detta görs vid ett avslutande seminarium som briefing av praktiken. Frågeställningarna som diskuteras är noga utvalda i samverkan med studenterna och har en tydlig förankring i deras upplevelser under praktiken. Förändringen genomfördes sedan, efter inspiration av Huddles i den ena gruppen, med liksom tidigare fyra seminarier under praktiktiden med noga valda teman. Samtidigt inspirerades jag av modeller för värdering av skillnader i undervisning när teknik införs, såsom SAMR-modellen (substitution, augmentation, modification och redefinition) och hur detta kunde ses som en form av progression om teknik byttes mot AIL. SOLO-taxonomin blev också inspiration för beskrivning av uppdragen och teman inför varje seminarium. Forskningsfrågorna som redovisas i denna licentiatuppsats fokuseras på studenternas upplevelser av hur dessa förändringar bidrar till att bättre förstå integrationen av den teori som de lärt sig på högskolan och den praktiska kunskap de fått på praktikplatsen. Insamling av kvalitativa data har skett genom observationer och fokusgrupper i både i den grupp där förändringar har genomförts och i den grupp, kontrollgruppen, som genomfört redovisande och examinerande seminarier. Resultatet visar att studenternas förståelse av integrationen mellan teori och praktik ökar. De upplever också en progression i sina reflektioner och i seminarierna medan studenterna i kontrollgruppen upplever sina seminarier som spretiga och att de inte bidrar till någon kunskapsutveckling. Licentiatuppsatsen bidrar med att betrakta AIL som ett komplext paraplybegrepp med olika ansvarsområden. Å den ena sidan är högskolan ansvarig för att förmedla teoretisk kunskap, Arbetsintegrerad Undervisning (AIU) medan studenten å den andra sidan, till stor del är ansvarig för att integrera teori och praktik genom sitt arbetsplatsbaserade lärande (APL). Mellan AIU och APL finns arbetsbaserat lärande (ABL) där det kan genomföras en rad olika aktiviteter, där bland annat modellen Huddles ingår. Aktiviteter som lärosätet kan bidra med är till exempel simuleringar och undervisning i relevanta programvaror som används av företag och organisationer inom fältet. Aktiviteter som arbetsplatserna kan bidra med är konkreta uppdrag i form av olika projekt som studenterna får utföra eller med gästföreläsningar eller konkreta Case. Att se AIL som ett paraply som omfattar de olika begreppen och innehåller olika former av verksamhet med olika organisatoriska ansvar kan göra det enklare att inse vikten av de olika aktiviteterna och hur dessa kan integreras. AIL är därmed inte enbart AIU. Utöver synsättet att AIL är ett paraplybegrepp med flera olika typer av aktiviteter lämnas också idéer på hur Huddles kan införas som en pedagogisk metod för att stärka ”I.et” i AIL och hur progression kan utvecklas inom arbetsintegrerat lärande med inspiration av olika modeller.
|
96 |
How to Improve Learning at Work? : A Case Study of an Interactive Learning Activity with Virtual Knowledge Sharing / Hur förbättrar man lärande i arbetslivet? : En fallstudie om en interaktiv lärandeaktivitet med virtuell kunskapsdelningBorck Janeheim, Sofie January 2018 (has links)
This project is a case study conducted at Ericsson where a new type of learning activity has been tested. The reason for conducting this study is that Ericsson together with other companies within the technology field faces a significant challenge to acquire knowledge fast enough to keep up with new trends and technological developments. The main research questions in this study are how the participants experience these learning activities and what the most important factors are for successful learning within this context. Further, it is investigated how these learning activities are affected when they are scaled from one to many locations with interactive video conferencing rooms. Data were collected in a four-month period, and the data consisted of qualitative interviews, observations, questionnaires and impressions perceived during the time spent in Ericsson’s office. Given this collected data, the direction of the study changed during the study’s duration, since new questions arose that needed to be answered. The results indicate that the interaction changes when video conferencing tools are used, the number of interaction decreases; however, there are indications that the quality of content increases. The participants believe that interaction is an essential part of learning, and to create a safe environment for having discussions and for asking questions. Further, motivation and expectations seem to be crucial factors for successful learning activities. The analysis of these results implies that clear information, planning and a high level of structure in the implementation is required for a truly interactive learning environment to exist, in particular, if more than one location is participating. To make it possible for the participants to prior their personal development, it seems to help them to set the right expectations in prior is important. Furthermore, the social aspect regarding relations and the possibility to build personal networks seems to become the ground for motivation and attitude when it comes to participating. In conclusion, the studied activity of interactive learning seems to be a way forward for Ericsson to face technical development and new trends in the market since this is a way of creating awareness and giving a broader perspective. This activity can, with support from the theoretical perspectives, be seen as a starting point for learning, where the process for each continues afterwards. For Ericsson to continue to develop this interactive learning activity, recommendations are given at the end of this report for further improvements. / Detta är en fallstudie genomförd på Ericsson där en ny typ av lärandeaktivitet har undersökts. Anledningen till att dessa tester görs är att Ericsson och andra teknikföretag står inför en stor utmaning att kunna lära sig nya områden i samma takt som nya trender kommer och tekniken utvecklas. Huvudfrågorna i denna studie är hur deltagarna upplever det lärandekoncept som testats, samt vilka framgångsfaktorerna är och vad som händer med interaktionen när konceptet skalas upp med hjälp utav interaktiva videokonferensrum. Datainsamling gjordes löpande under fyra månaders tid och bestod utav kvalitativa intervjuer, observationer, frågeformulär och allmänna observationer och intryck under tidens gång på Ericsson. Utifrån insamlade data ändrades studiens riktning under arbetets gång för att besvara nya frågor som dykt upp. Resultaten visar på att interaktionen förändras när videokonferensverktyg används, och att mängden interaktion minskar men att kvalitén på innehållet i interaktionen kan öka. Deltagarna anser att interaktionen är en viktig del i lärandet, samt att det är ett tryggt klimat för att diskutera och ställa frågor. Motivation och förväntningar anses också vara viktiga faktorer. Analys visar på att det krävs tydlig information, planering och struktur i genomförandet för att ett interaktivt lärandeklimat ska kunna existera, särskilt när flera rum är sammankopplade. För att deltagare ska kunna prioritera sitt lärande tycks förväntningar vara centrala, och det är upp till organisatörerna att hjälpa deltagarna sätta rätt förväntningar. Den sociala aspekten gällande relationer och möjligheten att bygga kontaktnätverk verkar ligga till grund för motivation och attityd vad gäller deltagande. Sammanfattningsvis verkar denna typ av interaktiva lärandeaktiviteter vara ett sätt för Ericsson att möta den tekniska utvecklingen och de nya trender som de har framför sig, då det bidrar till förståelse och ett bredare perspektiv. Dessa aktiviteter kan, med stöd från de teoretiska perspektiven, ses som en startpunkt för lärande där processen hos varje individ fortsätter även efteråt. För att i framtiden fortsätta arbetet med att förbättra dessa lärandeaktiviteter avslutas denna rapport med ett antal rekommendationer för fortsatt utveckling.
|
97 |
"Varje dag är en lärandeprocess" : Verksamhetschefer inom vård och omsorg och deras förutsättningar att utvecklas i sitt arbeteCarlsten, Sandra, Lernskog Pihl, Jannika January 2022 (has links)
Studiens syfte var att undersöka verksamhetsnära chefer inom vård och omsorg i kommunal verksamhet och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Fenomenet är relevant att studera då verksamhetschefer i kommunal verksamhet befinner sig i en mellanposition med krav från olika nivåer. Kommunen som arbetsgivare behöver säkerställa att det finns en balans mellan de krav som ställs på första linjens chefer och att det tillhandahålls rätt resurser och förutsättningar. Studien har utgått ifrån verksamhetsnära chefer och deras förutsättningar att utvecklas i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur upplever chefer att de lär sig på sin arbetsplats? Vilka förutsättningar för eget lärande upplever cheferna att de har? Hur samverkar individuella och kontextuella förutsättningar för lärande? Studien har en kvalitativ metodansats och utgick ifrån sex semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades med Eurats (2004) teorier som fokuserar på informellt lärande på arbetsplatser utifrån faktorer som påverkar lärandet. Studiens resultat visade att chefer lär sig via dialog med kollegor och medarbetare och genom "learning-by-doing". Vidare visade resultatet att det mest betydelsefulla förutsättningarna chefer har för eget lärande är olika typer av stöd, återkoppling, reflektion och tidigare erfarenhet men även organisatoriska förutsättningar som relationer och möten med andra, struktur och tydliga förväntningar från organisationen. / The purpose of the study is to investigate managers within the Public sector. The study has aimed to investigate conditions for managers developing in their professional role. The phenomenon becomes educationally relevant to study when managers in municipal operations find themselves in an “intermediate” position. The municipal need to ensure that there is a balance between the demands on first-line managers and that the right resources and conditions are provided. The study has been based on managers and their conditions for developing in their professional role. Three questions were compiled: How do managers experience their learning at their workplace? What conditions for their own learning do managers experience? How do individual and contextual conditions for learning interact? The study had a qualitative methodological approach and it is based on six semi-structured interviews. The result is analyzed using Eraut’s (2004) theory that focuses informal learning in workplaces based on factors that influence learning. The results of the study showed that managers learn through dialogue with colleagues and employees and through "learning-by-doing". Furthermore, the results showed that the most important prerequisites for managers in their own learning are various types of support, feedback, reflection and previous experience, but also organizational prerequisites such as relationships and meetings with others, structure and clear expectations from the organization.
|
98 |
Flippad kompetensutveckling : Flipped Classroom, en framtid för arbetsplatslärande / Flipped Competence Develepment : Flipped Classroom, a Future for Workplace LearningStåhl, Mikael, Wiberg, Henrik January 2016 (has links)
1990 började Eric Mazur, professor vid Harvard University, att använda sig av vad som idag blivit känt som flipped classroom. Han ville testa ett nytt sätt att undervisa. Det han provade var att få studenterna att läsa kursboken innan de kom till klassrummet. Väl i klassrummet fick studenterna utnyttja den inlästa kunskapen för att befästa kunskaperna. I denna rapport undersöks hur företag jobbar med att öka den interna kompetensen genom utbildning. Syftet är att undersöka huruvida flipped classroom är en utbildningsmetod som kan höja nivån på den kompetensutveckling som företag bedriver. De teorier som arbetet grundar sig på är främst Jack Mezirows arbete om hur vuxna lär sig och vad som krävs av en kursledare för att lärandet ska bli lyckat, samt Knud Illeris arbete om hur kunskap förvärvas av individen. Kompetens är ett begrepp som grundar sig i Aristoteles fronesis, som ungefär betyder praktisk klokhet. Idag finns ingen exakt definition av begrepp utan olika instanser tillskriver begreppet olika innebörd. Insamlingen av data har skett genom att göra deltagande observationer av utbildningar som gavs av det undersökta företaget; genom att studera interaktionsmönster på de observerade utbildningarna; genom enkätstudier i samband med de observerade utbildningarna; genom fokusgruppssamtal; genom intervjuer samt studie av tidigare kursutvärderingar. Resultatet av detta visar på att kursdeltagarna upplever att det behöver ges mer utrymme för diskussioner och övningar. Deltagarna upplever att tiden behöver användas bättre för att täcka in det som är menat att gås igenom. Kursdeltagarna anser också att det behövs mer erfarenhetsutbyten samt att utbildningens ämne på ett tydligare sätt behöver förankras och relateras till deltagarnas arbete och verklighetssituation. Denna studie visar att flipped classroom är en metod som skulle kunna användas för att få kursdeltagarna mer aktiva och därigenom facilitera ett bättre och effektivare lärande. Detta skulle kunna gynna företaget ekonomiskt. Under studien har det framkommit att ett framtida forskningsområde är hur företag validerar kunskap hos anställda som genomgått en utbildning. / Eric Mazur, professor at Harvard University, began in 1990 using what would later become flipped classroom. He wanted to try a new method in teaching. He let the students read from the textbook in advance of a lecture so that when they came to class they were all prepared. The students would then work with practical exercises in the classroom where they got to apply the beforehand studied material. This report seeks to investigate how companies work with increasing the internal competence through education. The main purpose of the report is to evaluate the potential of flipped classroom as a method for competence development in company environments. The theoretical framework upon which this thesis is build consist mainly of Jack Mezirow and his work about adult learning and how to successfully educate adults, and Knud Illeris’s work on how knowledge is acquired by the individual. Competence as a concept can be traced back to Aristoteles fronesis, which translates approximately to practical knowledge. Today there is no universal definition of competence and different institutions ascribe different meaning to the word. The data was collected by using participating observations on courses given by the evaluated company along with questionnaires that were handed out at the observed courses. This along with interviews and interaction pattern observations at the given courses constituted the result of this thesis. The result of this indicates that the course participants experience a need for more discussions and exercises. The participants experience that time could be used more efficiently to cover the intended material. The result also indicates that there is a desire for more exchange of experience among the participants and the course subject needs to be better anchored and related to each participant’s work and life situation. This study shows that flipped classroom is a method which could be used to make course participant more activated and through that facilitate a better and more effective learning. This would benefit the economy of the company more. It has surfaced during this study that a future area in which there is a need for research is in how company work with validating the acquired knowledge during a course.
|
99 |
The Potency of Informal Learning in Paid and Non-Paid Work: A Mixed Method StudyNiederpruem, Michael G. 07 September 2017 (has links)
No description available.
|
100 |
The Relationships Among Participants’ Characteristics, Perceptions, Nature of Involvement, and Outcomes in Strategic Community of Practice Programs in a Large Electric Utility CompanyChang, Joohee 28 September 2010 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0616 seconds