The aim of this study is to examine how teachers view their teaching in civics in vocational programmes. The question formation are: in what extent civic teachers choose to connect the subject with the student’s future profession. Also how the teaching conditions in civics differ between vocational- and pre-university programmes. Lastly the study examines how the teachers experience that their teaching in civics has change since the upper secondary school reform in year 2011. The data was collected through nine interviews with teachers in civic who teach at vocational programmes in Jönköping municipality. The two theories used in the study is the motivational process and Kolbs learning styles. The result show that all the teachers choose to connect their subject with the students’ future profession. But in which extent the teachers choose to do it differs, depending on student’s wishes and the possibility of doing natural connections between the subject and the profession. The terms that differ between vocational- and preuniversity programmes civic lessions are the student’s motivation and how the students learn the best. The biggest change after GY11 is that the teacher’s feel that they have less time but as much material as before. They think it’s harder to do all the different parts of the course because they don’t have enough time. It’s also harder to individualize. The result consistently show that the teaching are most effected by which type of group the students consist of.

Syfte med föreliggande arbete är att få en uppfattning om hur specialpedagoger på olika gymnasieskolor tänker kring diagnosen dyslexi. Utifrån detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger från olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna ställdes frågor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sätt att upptäcka elever med specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter. I studien framgår att de skolor som är representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen. I undersökningen framgår också vikten av att kontinuerligt följa upp och utvärdera resultaten av den grundläggande läs- och skrivundervisningen, både på individ- och skolnivå. Det är framför allt viktigt att uppmärksamma läs- och skrivsvårigheter vid så tidig ålder som möjligt. Genom den här undersökningen har jag kunnat visa på olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers läs- och skrivsvårigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berättelser. Det är sannolikt så att resultatet hade sett annorlunda ut om jag valt att intervjua fler respondenter från andra gymnasieskolor och i andra kommuner. Resultatet visar att i de skolor som är representerade i uppsatsen, erbjöds flera olika sorters hjälpmedel till elever som behöver ytterligare hjälp för att klara målen som står i kursplanen, även om de inte hade fått diagnosen dyslexi. Övergången från högstadiet till gymnasiet, för en elev med särskilda svårigheter för läsning och skrivning, sker oftast utan större problem. Kommunikationsproblem förekommer dock när övergången sker från en kommun till en annan.

På gymnasiet har trätekniska utbildningen sett ungefär likadan ut under en lång tid. Vad ansåg lärarna och eleverna om utbildningen? Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur elever och lärare på ett yrkesförberedande program uppfattade yrkesutbildningen och vilka föreställningar de hade om de krav som arbetsmarknaden ställer. De lärare som upplevde sig uppnå läroplanens mål ansåg sig sannolikt också uppnå de krav som arbetsgivarna ställer. Som källor till detta examensarbete har gymnasieskolorna i träteknik i två norrlandslän varit engagerade. Begränsningen i arbetet har varit svårigheten att få ställda kompetenskrav från arbetsgivarna vilket medförde att sådana frågor inte fanns med i enkät-undersökningarna. En slutsats jag drog av min undersökning var att elever och lärare var positiva till yrkesutbildningen. Den största faktorn som framkom var att det fanns stor möjlighet att individanpassa undervisningen och just möjligheten att själv välja inriktningar och bestämma hur utbildningen ska vara upplevdes mycket positiv.

<p>Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ”traditionella” undervisningsformerna i matematik som t.ex. tavelgenomgång av läraren med följande individuell bearbetning, används frekvent och står sig mycket väl i jämförelse med mera ”moderna” undervisningsformer som t.ex. ämnesövergripande projekt.</p><p>Till grund för resultatet av min undersökning ligger enkäter och intervjuer med ett stort antal gymnasieelever från både yrkesförberedande och studieförberedande program och deras lärare i matematik.</p>

Den här undersökningen syftar till att se hur olika undervisningsmetoder i matematik används i dagens gymnasieskola och hur de uppfattas av lärare och elever. Finns det några skillnader/likheter i åsikter angående matematikundervisningen mellan lärare, elever från studieförberedande och elever från yrkesförberedande program? Denna frågeställning är mycket aktuell eftersom det förs en ständig debatt om behovet av förändrade undervisningsformer i matematik för att elevers intresse i ämnet skall öka. Min studie visar att de så kallade ”traditionella” undervisningsformerna i matematik som t.ex. tavelgenomgång av läraren med följande individuell bearbetning, används frekvent och står sig mycket väl i jämförelse med mera ”moderna” undervisningsformer som t.ex. ämnesövergripande projekt. Till grund för resultatet av min undersökning ligger enkäter och intervjuer med ett stort antal gymnasieelever från både yrkesförberedande och studieförberedande program och deras lärare i matematik.

No description available.

Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi. Förkunskaperna hos eleverna på yrkesförberedande program var liknande dem hos elever som läser biologi på gymnasiet.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia. Vid en jämförelse mellan vad elever som läser högskoleförberedande program och elever som läser yrkesförberedande svarat fanns det signifikanta skillnader på samtliga byggstenar och frågor. Högskoleförberedande elever värderade skolämnet historia som viktigare är vad yrkesförberedande elever gjorde.

Denna uppsats behandlar i första hand elever som är frånvarande från lektionerna i idrott och hälsa samt vilka anledningar de anger till att vara det. Vi har varit ute i sammanlagt sex klasser på yrkesförberedande program på två olika skolor där eleverna läser idrott och hälsa 1. Syftet var att utifrån ett motivationsperspektiv få klarhet i varför vissa elever är frånvarande från ämnet. Vi ville även belysa vad eleverna skulle vilja förändra i ämnet idrott och hälsa för att minska frånvaron, vilket har gett oss en inblick i vad de är nöjda/ missnöjda med. Resultatet visar att elever anger en viss anledning till varför de är frånvarande vid olika tillfällen och en helt annan till varför de tror andra elever inte är med på lektionerna i idrott och hälsa. Den vanligaste orsaken som eleverna själva nämner till att vara frånvarande är skada eller sjukdom. Jämför vi det med varför de tror att andra elever inte deltar så är det vanligaste svaret att de inte orkar. Eleverna vill också förändra lektionsinnehållet på så sätt att de vill ha mer av viss aktivitet och då speciellt bollspel.

No description available.