Holocene climate likely influenced prehistoric hunter-gatherer subsistence and mobility as changing climate patterns affected food resources. Of interest here is whether climate-driven resource variability influenced peoples in the central Rocky Mountains. This study employed the z-score model to predict how foragers coped with resource variability. The exercise enabled exploration of the relationship between climate, resources, and foraging strategies at High Rise Village (48FR5891), an alpine residential site in Wyoming's Wind River Range occupied between 2800-250 cal B.P. The test was applied to occupations dating to the Medieval Warm Period (1150-550 cal B.P.) and the Little Ice Age (550-100 cal B.P.). Using regional characterizations of temporal variability for these climate periods, a z-score model was employed to develop predictions of how foragers coped with resource variability and predictability during both periods. The model predicted foraging decisions at High Rise Village that managed the risk of caloric shortfall during the slow-changing Medieval Warm Period and the highly variable Little Ice Age. Predictions for each period were tested against corresponding archaeological expectations for subsistence remains, mobility and technology requirements, and the frequency of site use. Further, this study employed a dendroclimatological study to locally characterize the climate periods and test model assumptions of their contrasting patterns of variability. The dendroclimatological study corroborates model assumptions and finds that the Medieval Warm Period was a period of multidecadal climatic variability and resource predictability while the Little Ice Age was characterized by short-term variability and resource unpredictability. Poor preservation of subsistence remains hampered the archaeological study. However, as expected, lithic and chronometric data indicate the site was used residentially and relatively frequently during the Medieval Warm Period, and that use decreased during the Little Ice Age. Medieval use of the site appears to be by Uinta Phase (1800-900 cal B.P.) foragers from the adjacent lowlands, and likely related to regional population pressure, as well as resource accessibility and predictability at High Rise Village. A dramatic decrease in site use predates the Little Ice Age and is likely related to regional population decrease and not LIA conditions at High Rise Village.

Prior research on covenants show that they are frequently included in corporate debt agreements as means of mitigating bondholder-stockholder conflicts. As covenants should be more frequently included when there is a higher degree of bondholder-stockholder conflict, what is then the relation between covenants and spread? Our results show that on the Norwegian corporate debt market, bonds that include covenants have a higher spread than those that do not. The results of an OLS-regression using some of the most common covenants, Z’-score and bond spread shows that the 43 % of bond spread can be explained by whether the bond includes dividend restrictions, equity restrictions and poison puts, and the Z’-score of the issuer.

This research mainly tries to confirm the relationship between distress risk and stock returns in the Taiwan market. According to three factor theory raised by Fama-French (1992), the higher book-to-market ratio brings higher stock returns because of the higher distress risk, and also mentioned about the three significant factors in explaining expected stock return: risk, firm size, and book-to-market ratio (here replace it with price-to-book ratio). There are many studies had proved that high risk accompanies high expected stock return, but some other obtained the contrary outcome. It still depends on different characteristics of enterprises, industries, and countries. Following other researches, this paper use ¡§Z-Score¡¨ bankruptcy prediction model as the proxy of distress risk, and take the subsequent realized stock returns of the distress publicly-traded firms as a proxy of systematic risk. As it may be doubted of using Z-Score in the Taiwan stock market, this research add ¡§TCRI¡¨ to compare with. ¡§TCRI¡¨ is the credit rating score raised by Taiwan Economic Journal (TEJ). Because of the same results of rating on sample companies, it supported the application of Z-Score in Taiwan stock market. In analyzing the relationship between distress risk and stock return, this research find that firm size, distress risk and price-to-book ratio effect are significant enough to explain the expected stock return,(although distress risk and price-to-book ratio are only significant in Y-3) similar to the findings of Fazilah Samad (2009) et al. This research also found that the theoretical expectation of the size effect on distress risk does not hold in the case of the Taiwan distress publicly-traded firms, but price-to-market ratio (PB ratio) does. Unlike the findings of Fazilah Samad (2009) et al. and Griffin and Lemmon (2002), the outcome shows that there is a significant inverse relationship between PB ratio and distress risk, similar to the theory and our original expectation. It directly proved that the lower PB ratio brings higher distress risk in Taiwan market, but inconclusive to deduce that it also brings higher stock return. Meanwhile, this research tries to find out if there is a difference between distress companies and most distress companies. Besides of firm size, there is no significant difference between these two groups, and they are similar as it was closer to distress happened. Although there is not significant relationship between three factors and stock return, this study reveals the decreasing trend of financial performance among those distress firms before facing distress circumstances. It shows again that Z-Score is suitable for Taiwan market although our sample companies including manufacturing and non-manufacturing companies.

Research concerning covenants has at large not examined what quantifiable relationship covenants have with yield spreads. We shed light on this topic as we evaluate Swedish bond indentures. By examining the relationship between covenants and yield spread, our results indicate whether covenants effectively mitigate the bondholder-stockholder conflict. The results from our OLS-model indicate that the poison put option and covenants restricting dividends and mergers have a positive relationship with the yield spread, and that the negative pledge has a negative relationship with the yield spread. Furthermore, our results indicate that some covenants are too costly for companies issuing investment grade bonds. Those covenants are therefore only included in bonds with higher yield spreads, where a conflict between bondholders and stockholders could be greater. / Ett kvantifierbart förhållande mellan kovenanter och räntebasmarginalen har överlag i tidigare forskning inte undersökts. I denna uppsats åskådliggör vi detta förhållande genom att undersöka svenska företagsobligationer. Genom att studera relationen mellan kovenanter och räntebasmarginalen kan våra resultat visa på huruvida kovenanter motverkar konflikten mellan obligationsinnehavare och aktieägare. Resultaten från vår OLS-modell visar att poison put option och kovenanter som begränsar utdelningar och fusioner har ett positivt samband med räntebasmarginalen, medan negative pledge har ett negativt samband med räntebasmarginalen. Vidare visar våra resultat att vissa kovenanter är för dyra för företag som ger ut investment grade obligationer. Dessa kovenanter finns därför bara med i obligationer med högre räntebasmarginaler, där en konflikt mellan obligationsinnehavare och aktieägare kan vara större.

Bakgrund: Många företag går i konkurs varje år vilket leder till att olika intressenter drabbas hårt till följd av konkursen. Därmed har konkursprognostiseringsmodeller utvecklats för att ge en tidig varning till intressenterna om företags framtida finansiella kris.  I Sverige använder kreditinstituten sig av sina egna modeller för att förutspå konkurser, dessa modeller är inte publicerade för allmänheten. I och med detta är vi intresserade att tillämpa utländska modeller på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka fyra internationella prognostiseringsmodeller för att analysera hur tillämpbara de är på den svenska marknaden. Metod: Undersökningen har baserats på en kvantitativ forskningsstrategi och en deduktiv forskningsansats. Urvalet grundades på de företag som inlett konkurs år 2012 samt en kontrollgrupp bestående av friska företag. Slutligen bestod det slumpmässiga urvalet av 31 konkursföretag och 31 friska företag som tillhör tillverknings- och industribranschen. Teori: Under teoriavsnittet beskrivs de modeller som används i denna studieforskning. Vidare redogörs för nyckeltalens betydelse vid bedömning av företags finansiella förhållanden. Slutligen beskrivs tidigare forskning inom konkursprognostisering. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på den svenska tillverknings- och industribranschen då dessa inte har presenterat tillförlitliga resultat på vår studie. Vi anser att en vidare revidering av dessa modeller behövs för att dessa ska kunna tillämpas på den svenska marknaden.

The purpose of this work was to study the ability of the Slacks-Based Model of Data Envelopment Analysis in the prediction of corporate failure of non-manufacturing companies as compared to Altman’s Z’’ score model. This research looks at non-manufacturing firms specifically and attempts to classify companies without looking at the asset size of the firm. A DEA model based on the Altman’s Z’’ score financial ratios was created as well as a revised DEA model. The overall accuracy of the models showed the revised DEA model to be more accurate than the original DEA model as well as the Altman Z’’ score. This indicated that bankruptcy could be predicted without the use of total assets or liabilities as variables. This also showed the ability of an SBM DEA model to predict bankruptcy.

The purpose of this work was to study the ability of the Slacks-Based Model of Data Envelopment Analysis in the prediction of corporate failure of non-manufacturing companies as compared to Altman’s Z’’ score model. This research looks at non-manufacturing firms specifically and attempts to classify companies without looking at the asset size of the firm. A DEA model based on the Altman’s Z’’ score financial ratios was created as well as a revised DEA model. The overall accuracy of the models showed the revised DEA model to be more accurate than the original DEA model as well as the Altman Z’’ score. This indicated that bankruptcy could be predicted without the use of total assets or liabilities as variables. This also showed the ability of an SBM DEA model to predict bankruptcy.

The purpose of this thesis was to objectively appraise economical situation of company ABC spol. s r.o. and its´ financial performance for years 2003-2006 and to make conclusions about financial situation of the company. Matter of business activity of ABC spol. s r.o. is: goods purchase and its´ further sale and sale. Financial analysis and reliability and bankruptcy models were applied on a real existing company. Documents used as data source were: balance sheets and income statements from particular years. Theoretical part of the thesis characterizes financial performance and attitudes to its´ measuring, concrete methods for business performance measuring and usage of reliability and bankruptcy models. Practical part of the thesis includes calculation of financial analysis indicators (rentability, liquidity and indebtedness indicators) and application of chosen indexes of financial health (Z-Score, IN 95, Reliability index). The last part of the thesis includes interpretation of all calculations results and possible proposals for improving company financial performance and situation.

Fallet om Prosolvia ledde till det största skadeståndet som någonsin utfärdats i svensk domstol. Orsaken var att revisorn för bolaget inte hade rapporterat om väsentliga osäkerheter och felaktigheter i den finansiella rapporten trots att dessa förelåg. Detta ledde till att Prosolvia senare ansökte om konkurs. När ett bolag går i konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret och revisorn inte utfärdar en fortlevnadsvarning gör revisorn ett typ II-fel. Trots risken för skadestånd uppstår typ II-fel frekvent vilket visar på svårigheten och komplexiteten med fortsatt drift-bedömningen för revisorer. Tidigare studier har undersökt vad som kan tänkas påverka uppståndelsen av typ II-fel. Denna studie utökar forskningen genom att undersöka om revisorns kön, klientens bransch och ortens storlek påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt studerar sambandet mellan finansiell stress och typ II-fel från revisorers perspektiv. Studien har skett med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt och analys. Enbart svenska onoterade bolag har använts för undersökningen. De bolag som utgör studiens dataunderlag har vidare haft sin senaste årsredovisning 2018, konkursen har varit inledd inom 12 månader från senaste räkenskapsår och en årsredovisning med revisionsberättelse har funnits tillgänglig. Resultaten indikerar på att vissa branscher påverkar sannolikheten av att revisorn gör ett typ II-fel samt att det finns väsentliga skillnader vad gäller finansiellt stressade bolag i revisorns fortsatt drift-bedömning. För räkenskapsåret 2018 hade 76 procent av bolagen som inlett konkurs inom 12 månader från senaste räkenskapsåret en revisor som gjort ett typ II-fel, vilket tyder på låg revisionskvalité överlag. Detta är något som måste förbättras i hopp om att förhindra och undvika fall, så som Prosolvia, från att upprepas. Studien bidrar till nuvarande forskning genom en holistisk vy av fortsatt drift-problematiken i en svensk kontext för helåret 2018, samt möjliggör för ytterligare forskning inom typ II-fel genom jämförelse med fler år. Studiens resultat ger vidare en ökad insikt kring typ II-fel, vilket kan assistera revisorer och revisionsbyråer i praktiken, men även myn-digheter eller likvärdiga regelsättare att förbättra fortsatt drift-rapporteringen. Det kan på så vis förbättra revisionskvalité vilket i sin tur gynnar samhället och näringslivet.

Syfte: Syftet med denna studie är att observera ifall de små företag som valde att inkludera ett revisorsförbehåll i sin bolagsordning och att inte har en tillsatt revisor, efter revisionspliktens borttagande, har en större sannolikhet att gå i konkurs, än de företag som omfattades av revisionsplikten. Metod: Vi använder oss utav ett stickprov på 907 533 observationer. Observationerna delar vi sedan upp i två grupper, de företag som hade reviderade räkenskaper under år 2004-2010 och de företag som valt att avsätta sin revisor under år 2011-2017. De huvudsakliga testerna som vi använder är ett oparat t-test där vi ser ifall vi kan observera en skillnad mellan poängen från de konkurspredikterande modeller vi använder, Ohlson O-score och Altman Z’’-score, mellan populationen utan revisor med populationen som har en revisor tillsatt. Utöver dessa t-tester använder vi även revision som variabel i regressionsmodeller där vi använder de konkurspredikterande modellerna som responsvariabler och dessa responsvariabler ska förklaras av en revisionsvariabel och en BNP variabel. Vid valet av modeller använder vi argument och underlag från olika teoretiska utgångspunkter och teorier, såsom adverse selection, agentproblemet, pecking order theory, trade off-theory och dessa tillsammans med tidigare empiri från studier relaterade till revision och konkursprediktion. Resultat: I en jämförelse av de två grupperna av årsobservationer, företag med revisor (2004-2010) och företagen utan revisor (2011-2017) kom vi fram till att det fanns en signifikant skillnad mellan de två grupperna. Gruppen av årsobservationer med revisor hade en signifikant högre risk för konkurs enligt våra utvalda konkursmodeller Z”-score och O-score modellerna. Slutsats: Slutsatsen av uppsatsen är att företag som väljer att avsätta sin revisor har en lägre sannolikhet att gå i konkurs i jämförelse med de företag som hade en revisor tillsatt. Den jämförelse som Riksrevisionen och andra forskare inom samma område gjort mellan att tvingande ha revisor för alla företag och inte skulle kanske se annorlunda ut om det vägs in revisionens påverkan på konkurser. I nuläget anser Riksrevisionen att borttagandet av revisionsplikten är något som kommer med mer nackdelar än fördelar, vi anser att detta bör omvärderas. Vi föreslår dels att en ny granskningsrapport utförs där konkurs tas med som variabel i undersökningen sen lagändringen trädde i kraft.