No description available.

Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur attityder till modersmål och modersmålsundervisning ser ut på högstadieskolor i en mindre stad i södra Sverige. Skolledare, modersmålslärare och svensklärare från fem olika skolenheter har deltagit. Frågorna i enkäten är öppet utformade, vilket ger möjlighet att finna personliga svar och individuella skillnader. Informanterna har svarat skriftligt via e-post. Denna metod gav möjlighet för deltagarna i studien att reflektera över sina attityder och åsikter. Min utgångspunkt är att attityder till modersmål och modersmålsundervisning är positiv om skolan har många elever i denna verksamhet. Resultatet pekar på ett sådant samband. Generellt uppvisar deltagarna en positiv inställning. Negativa uppfattningar finns men är i minoritet.

<p>Syftet med denna enkätstudie är att undersöka hur attityder till modersmål och modersmålsundervisning ser ut på högstadieskolor i en mindre stad i södra Sverige. Skolledare, modersmålslärare och svensklärare från fem olika skolenheter har deltagit. Frågorna i enkäten är öppet utformade, vilket ger möjlighet att finna personliga svar och individuella skillnader. Informanterna har svarat skriftligt via e-post. Denna metod gav möjlighet för deltagarna i studien att reflektera över sina attityder och åsikter. Min utgångspunkt är att attityder till modersmål och modersmålsundervisning är positiv om skolan har många elever i denna verksamhet. Resultatet pekar på ett sådant samband. Generellt uppvisar deltagarna en positiv inställning. Negativa uppfattningar finns men är i minoritet.</p>

I studien undersöks i vilken omfattning elever med arabiska som modersmål på en högstadieskola i Mellansverige har valt att läsa arabiska som modersmål, samt hur de motiverar sitt val att delta eller avstå från att delta i undervisningen i arabiska som modersmål. Studien är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten åskådliggör att majoriteten av informanterna deltar i modersmålsundervisningen men det är betydligt fler utrikesfödda än inrikesfödda som deltar och något fler flickor än pojkar. 3 Den vanligaste orsaken till att delta beskrivs som att föräldrarna vill att de ska delta och den vanligaste orsaken till att avstå från modersmålsundervisningen är att eleverna inte tror att de har någon nytta av det arabiska språket i Sverige. Resultaten visar tydliga skillnader mellan urvalsgrupperna. Det vanligaste svaret bland de utrikesfödda flickorna är att de valt att läsa sitt modersmål eftersom de vill få betyg i ämnet medan de inrikesfödda flickorna samt de inrikesfödda och de utrikesfödda pojkarna uppger att föräldrarna vill att de ska delta. Bland de inrikesfödda flickorna uppger de flesta som valt att avstå från modersmålsundervisningen att de gjort det eftersom de inte anser att det är viktigt att de utvecklar sitt modersmål. De utrikesfödda flickorna och pojkarna menar att de inte har någon nytta av sitt modersmål i Sverige och de inrikesfödda pojkarna har valt att avstå då de inte tror att de kan få betyg i ämnet. Resultaten från intervjuerna stämmer väl överens med resultaten från enkäterna. Informant 1 som har valt att läsa arabiska beskriver att han valt det eftersom han vill få ett betyg i ämnet. Han beskriver också att han har ett högt betyg i arabiska och att det höjer hans meritvärde. Informant 2 som valt att avstå från att läsa sitt modersmål, menaratt han inte skulle nå ett betyg i ämnet och att modersmålsläraren till och med avrått honom från att delta på grund av att han är så pass svag i språket. Studiens slutsatser är att forskning om modersmålsundervisningens positiva effekter måste nå fram till elever och föräldrar om vi eftersträvar ett högre deltagande i modersmålsundervisningen.

The purpose of this study is to compare the conditions for teaching and learning Sami at primary level in three different types of schools. The study focuses on teachers' views on multilingualism and characteristics of good mother tongue education as well as factors inside and outside school affecting teaching. The classroom environment is also discussed. Six qualitative interviews with practicing teachers in the three school forms were carried out: Sami school, integrated teaching and mother-tongue education. The results showed that the teachers are in favour of multilingualism and feel a responsibility to help more children develop their ability to speak Sami. Due to differing conditions between types of schools it is problematic to achieve an equivalent education in Sami. The results also describe the factors inside and outside school affecting teachers' activities and the learning environment.

<p>I studien redovisas resultat utifrån intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska språket. Tendenser som kommer fram i undersökningen är att pedagogerna har positiva attityder till modersmålsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser är att eleverna ofta är utelämnade till texter de inte förstår och att kunskapsinhämtningen för andraspråkselever är för omfattande och detta resulterar ofta i sämre betyg</p>

I studien redovisas resultat utifrån intervjuer med fyra pedagoger som alla undervisar i det svenska språket. Tendenser som kommer fram i undersökningen är att pedagogerna har positiva attityder till modersmålsundervisningen och att de betonar vikten av att vara tydlig i kommunikationen med eleverna. Andra slutsatser är att eleverna ofta är utelämnade till texter de inte förstår och att kunskapsinhämtningen för andraspråkselever är för omfattande och detta resulterar ofta i sämre betyg

Syftet med denna uppsats är att belysa hur lärare resonerar om flerspråkighet och hjälp och stöd för de elever som är flerspråkiga i en skola där nästan alla andra elever är enspråkiga. Detta har genomförts genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där alla intervjuer genomförts enskilt. Studien omfattar sex stycken informanter var av fyra av dessa arbetar på en icke mångkulturell skola. Av de två övriga informanterna, arbetar den ena på en mångkulturell skola och den andra som modersmålslärare på både mångkulturella och icke mångkulturella skolor. De slutsatser som kan dras av denna studie är att de lärare som arbetar på en icke mångkulturell skola, inte är så insatta i vad begreppet flerspråkighet, enligt forskningen, innebär. På den skola där dessa lärare arbetar finns dock en lärare som arbetar som speciallärare och även har kompetens i svenska som andraspråk, vilket leder till att de fåtal elever som behöver extra stöd får detta.

Abstract   Studiens syfte är att undersöka vad lärare i skolämnet svenska som andraspråk (SVA) och modersmålslärare anser sig ha för roll inom modersmålsundervisningen. Modersmålsundervisningens betydelse för elevers språkutveckling och hur förstärkta språkkunskaper leder till möjlighet att tillägna sig andra skolämnen är något som flitigt studeras inom nyare pedagogisk och didaktisk forskning. Vidare undersöks, analyseras och problematiseras elevers och föräldrars syn på modersmålsundervisning. Undersökningen genomförs med hjälp av enkäter för att få svar på hur modersmålsundervisningen uppfattas av både föräldrar och elever. Vidare så har en fundering uppstått gällande arbetet kring modersmålsundervisningen och de lokala samordnarnas roll i detta. En fundering jag har efter att ha studerat vad de lokala samordnarna har för roll i modersmålsundervisningen?   Forskning inom fältet visar att modersmål och SVA har en viktig och betydelsefull funktion för att få till en gynnsam språkutveckling samt att eleverna ska klara sig bättre även i andra skolämnen. Som en konsekvens av detta blir lärarnas kompetens och val av arbetsmetoder av stor betydelse för elevernas möjligheter att utveckla språket och kunna bedriva framtida studier.   Enligt ett flertal studier är modersmålseleverna mer eller mindre beroende av grundläggande grammatiska regler i svenska språket, speciellt de elever som inte har svenska som sitt första språk Att förmedla dessa grammatiska regler ses därför som själva kärnan i modersmålsundervisningen, vilket också framkommer i min studie.     Studiens empiri bygger på enkäter som distribuerats till och besvarats av SVA – lärare, modersmålslärare och samordnare som har ansvaret för grupperingar av eleverna i olika modersmålsgrupper. Enkäter har också insamlats och besvarats av elever och vårdnadshavare vilka är inbegripna i modersmålsundervisningen.   En av undersökningens slutsatser är att grundskolor har behov av mer kunniga lärare inom olika områden som kan påverka elever med annat modersmål negativt. Vidare visar studien.       att det finns en brist på förståelse och acceptans vad det gäller de specifika svårigheter som elever med annat modersmål möter. Studien visar vidare på att kommunikationen mellan modersmålslärarna och klasslärare är en kommunikation som idag uppvisar en hel del brister. Enligt resultatet behövs det mer samarbete mellan skolans olika lärarkategorier för att de tillsammans ska kunna ge den adekvata hjälpen och stödet till eleverna i sin språkutveckling.

No description available.