Inom ambulanssjukvård är en av ambulanssjuksköterskans uppgifter att kunna ge patienten adekvat smärtlindring. Tidigare har det krävts en intravenös infart för detta, men sedan några år finns möjligheten att kunna ge smärtlindring intranasalt. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att administrera intranasal smärtlindring i den prehospitala vårdmiljön. Studien är kvalitativ och baseras på åtta intervjuer med sjuksköterskor, vilka har erfarenhet av att ge smärtlindring intranasalt. Intervjuerna analyserades därefter enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012) för att kunna beskriva informanternas levda erfarenhet. Följande fem kategorier utkristalliserade sig: Förebyggande, Smidighet, Osäkerhet, Oerfarenhet och Biverkningar. Varje kategori hade även två till tre underkategorier. Resultatet belyser intranasal smärtlindring som ett bra alternativ till intravenös smärtlindring inom ambulanssjukvård. Det lyfts också fram att det känns skönt att kunna erbjuda smärtlindring utan att orsaka patienten mer smärta genom att behöva etablera en intravenös infart. Det framkommer även att den intranasala smärtlindringen hellre används på barn än på vuxna. Vid vård av vuxna patienter är tryggheten störst med intravenös smärtlindring. Det förefaller som att barn helst inte ska utsättas för nålstick. Det framkommer också att intranasal smärtlindring fungerar bättre på barn än på vuxna inom ambulanssjukvård.

Introduktion När barn och vuxna blir sjuka och behöver antibiotikabehandling finns det ett antal beredningsformer att välja mellan. Antibiotika kan ges i tablettform, flytande och injektioner. Det finns dock ingen suppositorieberedning för systemiskt bruk, som kan användas om barn skulle ha svårt att svälja tabletter eller inte vill få i sig medicinen flytande av olika skäl. Det finns ett antibiotikum som funnits i suppositorieform och det är ampicillin (läkemedelsnamn Doktacillin). Det är ett penicillin med utvidgat spektrum och används vid bland annat akut öroninflammation. Rektum är den sista delen av vår magtarmkanal och kan via den mellersta och nedre venen undgå första passagemetabolismen i levern. Men om suppositorien skulle lösas upp i den övre delen av rektum så tas läkemedlet med stor sannolikhet upp av den övre venen och genomgår då första passagemetabolismen i levern innan läkemedlet når systemkretsloppet. Syfte Syftet är att undersöka varför det inte finns antibiotika i suppositorier tillgängligt på läkemedelsmarknaden, när småbarns föräldrar efterfrågar det. Syftet med litteraturstudien är också att undersöka om rektal administrering av antibiotika kan ge ökad följsamhet hos barn vid till exempel öroninflammation. Metod Litteraturstudien består av sju originalartiklar och studier publicerade mellan 1988-2012 har inkluderats. Ingen begränsning är gjord till enbart människostudier, utan denna litteraturstudie innehåller in vivo studier på djur och människa, in vitro studier på tarmepitel och caco-2 studie. Sökningar efter artiklar har gjorts via PubMed och till introduktionen har både böcker och Fass använts. Resultat I studierna med ampicillin-suppositorier sågs en ökning av biotillgängligheten när absorptionsförbättraren natriumkaprat tillsattes och suppositorien hade en fettlösligbas. I studierna med azithromycin i suppositorieform sågs det att en vattenlösligbas var att föredra, då en fettlöslig bas smälter fortare i tropiskt klimat, vilket studien undersökte. I in vitro studien med amoxicillin och flera olika fettlösligabaser kom man fram till att Novata baser hade de bästa frisättningsegenskaperna. Caco-2 studien visar att natriumkaprat ökar biotillgängligheten hos läkemedel med en molekylvikt upptill 1200 G/mol. Diskussion Varför Doktacillin-suppositorier drogs tillbaka har jag inte fått svar på. Det kan ha varit tillverknings problem eller att biotillgängligheten varit otillräcklig. Utifrån studierna så har jag kommit framtill att antibiotika i suppositorieform kan vara ett alternativ om terapisvikt med oral administrering uppstår. Dock behövs fler studier på barn för att få fram optimala suppositorier. Slutsats Suppositorier kan användas som alternativ till flytande och oral administrering av antibiotika, men vidare studier på vilka antibiotika som är bäst lämpade krävs på människa.

Sammanfattning:              Att Upprätthålla en Relation   Datum:                               2016-05-27.   Nivå:                                  Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 HP.   Institution:                        Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola.   Författare:                        Alexander Olsson, Andreas Johanssen-Hagen, Niklas Hjorth                                             931125                      881108                                     870516                           Titel:                                  Att Upprätthålla en Relation - En studie om hur organisationer i konsultbranschen arbetar med Talent Management för att behålla sina talanger   Handledare:                      Kerstin Nilsson   Nyckelord:                        Talanghantering, talanghanteringssystem, talanghanteringsstrategi, talang, utbildning och utveckling, talangrekrytering och behålla talanger.   Syfte:                                  Syftet med studien är att skapa förståelse för hur konsultföretag genomför Talent Management för att hantera personalomsättning.   Frågeställningar:              -Hur arbetar ledare i konsultföretag strategiskt med Talent Management?             -Hur arbetar konsultföretagen för att påverka möjligheterna till att behålla talangerna?   Metod:                               Studien har genomförts med utgångspunkt från Bryman och Bells (2013) syn på kvalitativ forskningsmetodik och har haft en deduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer som därefter analyserats med stöd av teoretiskt material som sedan lett fram till slutsatserna.   Slutsats:                             Konsultföretagen arbetar strategiskt med Talent Management men de fokuserar till störst del på rekryteringsfunktionen och det finns en brist i resterande funktioner. Konsultföretagen arbetar med individualiserade mål, utveckling och utbildningsplaner för att öka möjligheterna till att behålla talangerna i företagen. Ledarskap och en uppmärksammande kultur är faktorer som företagen ser vara väsentliga för att talangerna ska stanna kvar i konsultföretagen.

Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus. Journaler som inkluderades var de där Fentanyl administrerat. Resultatet visar att en majoritet av patienterna i studien drabbats av muskeloskeletal smärta. Resultatet visade på dokumentationsbrister i granskade patientjournaler. Vidare forskning av Fentanyl i den prehospitala akutsjukvården samt översyn av följsamhet till dokumentationsrutiner är nödvändig. / Acute pain is the most common symptom in the prehospital emergency care. The treatment guideline presents Fentanyl as an alternative for treating acute pain. As there is a limited range of studies conducted in adults and in prehospital emergency care the purpose of the study was to illustrate the effects of intranasal administration of Fentanyl in the prehospital emergency care. The study was conducted by a quantitative method and with a retrospective, descriptive design. The study was based on a review of patient records from the Ambulance Service in the Region of Halland and their record system Paratus. Fifteen patient records were Fentanyl was administrated were included in the study. The result showed that a majority of the patients included in the study suffered from musculoskeletal pain. The result showed a lack of documentation in the reviewed records. Further studies and an overview of the compliance of the routines for documentation as well are necessary.

Bakgrund: Ett vanligt symtom inom ambulanssjukvården är smärta, vilken ofta kan förvärra den smärta som redan upplevs av patienten, då de nödvändiga förflyttningarna genomförs av besättningen till bår och ambulans. Det är sjuksköterskorna i ambulansbesättningen som gör bedömningen huruvida smärtlindring krävs akut eller inte under transporten till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av intranasal (i.n) smärtlindring jämfört med intravenös (i.v) smärtlindring inom ambulanssjukvården i Stockholm. Metod: Studien är en empirisk studie med deskriptiv design. Huvudresultat: Studien visade endast signifikant skillnad i området där upplevelsen av oro och/eller rädsla mättes i samband med i.n kontra i.v smärtlindringsmetod. Det var fler som upplevde en negativ aspekt i form av oro och eller rädsla i den grupp som fått i.n smärtlindring. Inga andra signifikanta skillnader i upplevelsen av varken, nöjdhet av smärtlindringens effekt, själva sättet att erhålla läkemedlet eller upplevelse av biverkningar påvisades. En jämförelse mellan de rapporterade biverkningarna visade att illamående var den vanligaste biverkningen och den var vanligast i den grupp som erhållit i.n smärtlindring. Slutsats: Med bakgrund av detta resultat kan man ifrågasätta om administreringssättet är avgörande kring effekten och upplevelsen av positiva eller negativa aspekter av smärtbehandlingen. / Background: A common symptom of ambulance care is pain, which can often exacerbate the pain already experienced by the patient, as the necessary movements are carried out by the crew to the stern and ambulance. It is the nurses in the ambulance crew who assess whether pain relief is required urgently or not during transport to hospitals.   Objective: The purpose of this study was to study patient´s experiences of intranasal (i.n) pain relief compared to intravenous (i.v) pain relief within the ambulance service in Stockholm area.    Method: The study is an empirical study with a descriptive design.   Main results: The study showed that the only significant difference in the area where the experience of anxiety and/or fear was measured in connection with i. n versus i. v. pain relief method. It was more that experienced a negative aspect in the form of anxiety and or fear in the group that received in n pain relief. No other significant differences in the experience of pain relief, satisfaction of neither the ring's power, the way to obtain the medicine or experience side effects was demonstrated. A comparison of the reported showed that the most common side effect was nausea, and it was most common in the group that received in n pain relief.   Conclusion: Based on this result, one can question whether the mode of administration is crucial for the effect and experience of positive or negative aspects of pain management.

Gustaf Fröding hotell behöver en smidigare lösning för att uppdatera och visa information om konferensbokning. De använder sig idag papperskyltar för att informera och vägleda kunder till konferensrummen. Pappersskyltarna ska ersättas med surfplattor för att bland annat ge bättre intryck på deras kunder. Surfplattorna behöver en applikation för att ta emot och visa materialet. Vi utvecklade en prototyp för detta ändamål som sedan ska användas för vidareutveckling av systemet. Denna uppsats beskriver vår utveckling av denna applikation. Resultatet blev en webbapplikation skriven i ASP.NET MVC som är baserad på Gustaf Fröding hotells behov. Webbapplikationen har administrativa funktioner för sammansättning av media, vilket skapar presentationer. Surfplattor kopplar upp sig till webbapplikationen via en unik URL som visar tilldelad presentation. Applikationen levererades och beslutet om vidareutveckling är ännu inte bestämt. / Gustaf Fröding hotel needs a smother agile solution for updating and displaying the information on conference booking. They currently use paper signs to inform and guide customers to the conference rooms. These paper signs are going to be replaced by tablets to create a better impression for their customers. The tablets need an application for receiving and displaying material and we developed a prototype for this purpose. This prototype will be used for further development of the system. This dissertation describes our development of this application. The result of the project is a web application written in ASP.NET MVC based on Gustaf Fröding hotels requirements. The web application has administrative functions for the composition of media, creating presentations. Tablets connect to the web application via a unique URL that displays the assigned presentation. The application was delivered but the decision of further development has not yet been made.

Vi har i denna uppsats analyserat hur marknaden ser ut för Thnx Innovations nya produkt DEMA som har som syfte att förenkla ÄTA-hanteringen. Vi har gjort detta genom en kvalitativ marknadsundersökning där vi formulerat och utfört djupintervjuer med personer inom byggindustrin. Fokus i vår undersökning har legat på kunduppfattning kring Marknad, Behov, Värde samt Konkurrenter och Substitut. Syftet med denna uppsats är att använda och bygga vidare på befintlig teori inom området av marknadsanalys i R&D-fasen av ny teknologi inom B2B i industri. Vi har under uppsatsens gång använt oss utav utvald befintlig teori inom området för att kunna besvara vår centrala frågeställning ”Hur ser marknaden ut för DEMA?” på bästa sätt. Den snabba teknologiska utvecklingen har lett till att en stor mängd system och applikationer har ersatt och effektiviserat gamla arbetssätt i många branscher. Byggbranschen har länge legat efter andra branscher i denna utveckling men branschen har på senare år börjat integrera mer och mer teknologi. Vi har i uppsatsen analyserat bland annat: synsätt kring teknologisk utveckling både generellt och inom byggbranschen, åsikter och erfarenheter kring hantering och administrering av ÄTA-arbeten, kostnader och förbättringsområden kring ÄTA-arbeten samt inköps- och implementeringsprocessen av produkter/system inom byggindustrin. Vi har från våra djupintervjuer funnit att en försiktigt positiv inställning till teknologisk utveckling finns, men en bakgrund av tidigare misslyckande innovationer inom branschen har lett till krav om kvalitetsförsäkran innan implementering av innovationer. Vi identifierar i uppsatsen en underliggande konflikt mellan entreprenörsleden rörande ÄTA-hantering. Grundorsaken till denna konflikt härstammar från en avsaknad av tillit följt av otillräcklig kommunikation och dokumentation. De övre entreprenörerna här anser sig betala för mycket för ÄTA-arbeten medan underentreprenörerna ofta känner sig underkompenserade. Konkurrensverket (2014) benämner 80/20-regeln när det kommer till ÄTA-hantering; att 20% av den slutgiltiga entreprenadsumman består av ÄTA-arbeten. Detta visar på kostnaderna relaterade till ÄTA-arbeten och vidare även varför dess korrekta hantering är viktig. Via våra djupintervjuer kan vi konstatera att administreringen av ÄTA:or sker via allt från inköpta system, eget uppbyggda system, och inuti ekonomisystem till manuellt via exempelvis mejl/Excel. I uppsatsen identifieras vidare en efterfrågan på teknologiska hjälpmedel inom byggbranschen. Flera förbättringsområden kring ÄTA-hantering samt de viktigaste egenskaperna kring ÄTA-hantering identifieras från våra djupintervjuer och presenteras i uppsatsen. Dessa inkluderar en önskan om snabbhet, enkelhet, tydlighet, spårbarhet, korrekthet, och kontinuitet.

Centrala venösa infarter används inom vården för att administrera läkemedel, ge parenteral nutrition och för blodprovstagning. Indikationer på att en patient behöver en central venös infart är att patienten behöver akut vård eller långvarig intravenös administrering av läkemedel. Många av dessa patienter behöver dessutom genomgå undersökningar via datortomografen (DT), där kontrastmedel kan krävas för att undersökningen ska kunna utföras. Syfte: Syftet med litteraturöversiktet var att sammanställa kunskap om centrala venösa infarters användbarhet vid administrering av kontrastmedel i samband med DT undersökningar. Metod: En allmän litteraturöversikt som baseras på tolv kvantitativa artiklar. Resultat: I de tolv artiklarna så uppmärksammades fyra kategorier som syftar till användbarheten: Tryck och Flödeshastigheter, Kateterspetsläge, Efterspolning och Diagnostisk bildkvalitet. Flera av studierna visade på kateterspetsförskjutning i samband med en kontrastmedelsinjektion med tryckspruta på DT. Tre av de fyra studier som kontrollerade bildkvalitet visade på bra diagnostisk bildkvalitet. Slutsats: Centrala venösa infarter är användbara vid administrering av kontrastmedel under datortomografiundersökningar under förutsättning att röntgensjuksköterskan har rätt kunskap om användandet av dem. Nationella riktlinjer behövs för att underlätta röntgensjuksköterskans arbete med dem så att hanteringen av dem utförs patientsäkert. / Central venous access is used in healthcare for drug administration, blood sampling, and providing parenteral nutrition. Indications for a patient needing a central venous access are either that a patient needs urgent care or prolonged intravenous administration of drugs. Many of these patients also need to undergo examinations via computed tomography (CT), where contrast agents may be required for the examination to be performed. Purpose: The purpose of the literature review was to compile knowledge about the usability of central venous access during the administration of contrast agents in connection with CT examinations. Method: A general literature review based on twelve quantitative articles was performed. Result: In the twelve articles, four categories were observed with the aim being usefulness: Pressure and Flow Rates, Catheter Tip position, Flushing and also Diagnostic Image Quality. Several of the studies showed catheter tip displacement being in connection with a contrast injection of a syringe during the CT examinations. Three of the four studies that controlled image quality showed good diagnostic image quality. Conclusions: Central venous access is useful in the administration of contrast agents during computed tomography examinations, provided that the radiographer has the correct knowledge of their use. National guidelines are needed to facilitate the radiographers work with them so that their usability is carried out with patient safety in mind.