Intresset för e-tjänster och affärsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det råder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan härledas från de många olika definitioner som finns för både affärsmodeller och e-tjänster. I detta arbete ses e-tjänster som webbaserade tjänster som erbjuds genom användningen av Internet. För affärsmodeller finns två inriktningar: (traditionella) affärsmodeller och e-affärsmodeller. Många blandar ihop dessa och gör därmed ingen skillnad på begreppen. I detta arbete ses en e-affärsmodell som en affärsmodell som används för webbaserade organisationer, där Internet används som teknik. Det finns mycket litteratur om affärsmodeller. Dock behandlar den i mindre omfattning affärsmodeller för e-tjänster, och det finns följaktligen ingen riktlinje över hur en affärsmodell anpassad för e-tjänster ska se ut. Detta arbete granskar litteratur inom området e-tjänster och affärsmodeller för att analysera vilka konsekvenser e-tjänsters karaktäristik har för utformning av affärsmodeller anpassade för e-tjänster. Resultatet av arbetet är 12 komponenter som affärsmodeller anpassade för e-tjänster bör innehålla.

Big data är ett omtalad ämne, allt fler organisationer vill investera i och använda Big data som beslutsstöd. Därför har syftet med denna studie varit att få en djupare förståelse för begreppet Big data och mer konkret att undersöka hur Big data påverkar värdeskapande och värdefångst i affärsmodeller. För att undersöka syftet har följande forskningsfråga ställts: Hur påverkar Big data värdeskapande och värdefångst i affärsmodeller?  En multipel fallstudiedesign av en kvalitativ karaktär har tillämpats för att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågan. Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från tre olika organisationer. Den insamlade data har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att Big data analyser kan skapa stora affärsvärden. Big data är en kraftfull tillgång för organisationer som kan använda dataanalyser som underlag för att fatta väl underbyggda beslut vilket kan leda till utveckling och effektivisering av organisationen. Dock medför arbete med Big data utmaningar gällande kommunikation mellan datadrivna enheter och människor men även att hitta vilka källor som faktiskt levererar värde. Värdeskapande och värdefångst i affärsmodeller är en kontinuerlig process som organisationer strävar efter. Studien har visat att värdeskapande med stöd av Big data handlar om att tillfredsställa kunders behov och skapa långvariga kundrelationer genom att med hjälp av dataanalys identifiera kundbeteende, hitta nya trender och utveckla nya produkter. För att med stöd av Big data öka värdeskapande måste organisationer utföra olika typer av aktiviteter, bland annat hitta källor som levererar väsentlig information, investera i rätt verktyg och medarbetare som kan hantera och bearbeta de stora datavolymerna.   Hur mycket värde organisationer kan fånga, det vill säga hur mycket intäkter som genereras från försäljningen beror på organisationens tillgång till resurser, kunskap och om samtliga medarbetare i organisationen integreras i att använda Big data. Genom att integrera medarbetarna i dataanalys kan det bidra till att värdeskapande ökar då deras kunskap och erfarenhet ökar chansen till att finna dolda mönster, nya trender och möjligheten att förutspå saker som ännu inte skett vilket med tiden kommer tillfredsställa kunderna, skapa värde och generera intäkter.

Det finns behov av kunskap om hur hållbarhet kan integreras i e-handelns digitala affärsmodeller. Vi har därför valt att studera ett lyckat fall av hur hållbarhet integreras i ett e-handelsföretags digitala affärsmodell inom modebranschen. Fallet vann år 2018 Sustainable fashion award tack vare sitt hållbarhetsarbete och är hållbarhetscertifierade genom bland annat Fair Wear Foundation. För att få förståelse för fallets kontext har vi tolkat intervjuer, interna och externa dokument samt fallets e-handelsplattform. Vi har analyserat fallet utifrån ett affärsmodellsperspektiv för att tolka hur hållbarhet kan integreras i e-handelns digitala affärsmodell. Slutsatsen presenteras i form av en affärsmodell för hållbar e-handel och syftar till att inspirera andra företag till att utveckla och integrera sin affärsmodell till att bli mer hållbar.

This study investigates the multisided platform business model this implies that there is a requirement for several stakeholders to be active dependently on each other to obtain value from such a business model. The study uses qualitative interviews to investigate some of a company’s stakeholders and these interviews are coded and analyzed using Osterwalder’s Value Proposition Canvas. The company that is the basis for the interview is called Tillögur AB and the product evaluated was their application named Epic Eats. There is an underlying problem for fast expanding, start-up companies to properly evaluate their potential market and thereby they may try to focus on a market segment which sees no direct value in the offerings of the goods and services of the company and as such are unwilling to pay for such a product. Using the tool of Value Proposition Canvas, each stakeholders' pains, gains, and jobs are evaluated against the pain relievers, gain creators and products and services that Epic Eats hopes to deliver. The result of the study shows that the VPC helps analyze a stakeholder’s interests but yields no conclusive evidence for a company’s business model to be valid or not. Furthermore, the results show that we should recommend to Epic Eats to focus on their consumer market to be their paying customer for their specific business model as they derive most value from their product. This conclusion is done using deductive reasoning on the part of the analysts.

No description available.

This paper covers a study of the Swedish charging market for electric vehicles from both the perspective of stakeholders and car owners. By interviewing representatives of four key stakeholders on the market; commercial parkings, malls, service stations and working places, data regarding their business models of today is examined. At present electricity is provided for free, but all stakeholder point out that this business model is not sustainable in the long run. The result of the interviews shows that electricity won’t be offered for free in the future – the question is which factors affect how long it will take for the different stakeholders to find a suitable business model. Furthermore, opinions from the owners of electric vehicles in Sweden are collected in a quantitative study. After connecting this input to a theoretical framework and adding input from the interviews, the result is that the geographical site of a stakeholder affects what type of charging customers demand. Consequently, the required charging equipment and the necessary financial investments are affected in different ways depending on the characteristics of a particular stakeholder. Lastly, the paper gives an action guideline regarding what part of the business model different stakeholders should focus on during the development of the charging market in Sweden. This development is to a great extent influenced by the growth rate in the number of electric vehicles. In addition, if the Swedish government wants to increase the number of electric cars it is of great importance to decrease the price of electric cars, as well as providing potential buyers with more information.

This study aims to investigate how companies’ definition and interpretation of the quality term can affect how the software development test phase is structured and organized. The quality definitions are derived through the analysis of data gathered through interviews in combination with Garvin’s (1984) quality definitions and Chesbruough’s (2010) business model definition. The interviews are made with two testers from two different companies. By applying Garvin’s and Chesbruough’s perspectives on the interview data we have concluded that the company’s unique interpretation of the quality term is affecting the configuration of their test phase. If the quality definition is value-based and user-based, the customer can get an influential role towards the company developing the system. This gives the customer power to control the test phase. If the quality definition is product-based and manufacturing-based, the testers get more power to design the test phase in the way that they find it most fitting for the project and desired quality level. In summary, it have been found that Garvin’s five quality definitions provide a valuable understanding regarding in what way a company’s view on the quality term can affect the design of the test phase.

Ökad globalisering påverkar Sveriges arbete för att vara ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt industriland. Digitaliseringen inriktar arbetet på att stödja industrins förnyelse, med möjlighet att öka konkurrenskraften. Arbetet påverkar hur produkter utvecklas, produceras och marknadsförs. För företag utmanas etablerade affärsmodeller. Små och stora företag ges nya fortsättningar att utvecklas och tillsammans öka innovationstakten. Samverkan mellan företag i tidiga skeden, startups, och storföretag, är ett exempel. Medan startups fokuserar på att utveckla idén, generera kapital och hitta en marknad, erbjuds industrin nya lösningar som ger möjlighet till ökad tillväxt, konkurrenskraft och export. Studiens syfte är att förstå betydelsen av samarbetet mellan storföretag och startups i industribranschen, med utgångspunkt i hur varumärket hos startups uppnått sitt värde. Informationen kan motivera behovet av ekosystem i gränssnittet mellan tjänste- och varubranscher, för att stödja startups väg till framgång. Resultatet visar faktorer som är av särskild vikt för startups arbete med varumärke och affärsmodell. Faktorerna påverkar varandra och visar en stegvis process för att uppnå spridning på marknaden.

Titel: The sustainability-work of the major banks in Sweden Authors: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Keywords: Corporate social responsibility, Sustainability, Sustainability report, Business model. Background: In recent decades, societal development has been faster than ever, and joint work towards sustainable development is therefore necessary (FN, 2016). The banking sector is seen as an important driving force in the transition to a more sustainable and inclusive society (FI, 2020), therefore the banks' purpose should include responsibility for the society and its development (FI, 2016). For this reason, it is important that banks, like other companies, take their responsibility and integrate sustainability aspects into the business model and day-to-day operations. Research question: In what way do major Swedish banks present their business model in their sustainability report and is it in accordance with how they work with sustainability in day-today operations? Purpose: The purpose of this study is to investigate how major Swedish banks integrate sustainability into their business model by analyzing their sustainability reports, and to compare whether this is consistent with how they work with sustainability in day-to-day operations. Theoretical framework: The theory chapter presents theories on sustainability, sustainability reporting and business models. Based on the theory, an analysis model was developed to facilitate the analysis of the empirical material. Method: A qualitative research has been used with an abductive approach in this study. Data has been collected in two ways; through six semi-structured interviews and review of sustainability reports. The choice of major Swedish banks is based on the banks' unique position in society and their opportunity to influence sustainable development. Conclusion: The study shows how banks actually work to follow the overall positions of sustainability reports. Furthermore, some differences have been demonstrated between how the banks work. What has been established is that how the banks present their business model in the sustainability report largely mimics the sustainability work in day-to-day operations. / Titel: Svenska storbankers hållbarhetsarbeteFörfattare: Jonna Gunnarsson & Emilia Josefsson Nyckelord: Corporate social responsibility, Hållbarhet, Hållbarhetsrapport, Affärsmodell.Bakgrund: De senaste årtiondena har samhällsutvecklingen gått snabbare än någonsin, ett gemensamt arbete mot en hållbar utveckling är därför nödvändigt (FN, 2016). Banksektorn ses som en viktig drivkraft i omställningen mot ett mer hållbart och inkluderande samhälle (FI, 2020), därför bör det i bankernas syfte ingå ett ansvar för samhället och dess utveckling (FI, 2016). Det är av den orsaken betydelsefullt att banker likt andra företag tar sitt ansvar och integrerar hållbarhetsaspekter i affärsmodellen och den dagliga verksamheten.Frågeställning: På vilket sätt presenterar svenska storbanker sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten och är det i enlighet med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker inkluderar hållbarhet i sin affärsmodell genom att analysera deras hållbarhetsrapporter, samt jämföra om detta stämmer överens med hur de arbetar med hållbarhet i den dagliga verksamheten.Teoretisk referensram: I teorikapitlet presenteras teorier om hållbarhet, hållbarhetsrapportering och affärsmodeller. Utifrån teorin utformades sedan en analysmodell som var till hjälp vid analysen av det empiriska materialet.Metod: Det är en kvalitativ studie som är genomförd med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett på två sätt; genom sex semistrukturerade intervjuer samt granskning av hållbarhetsrapporter. Valet av svenska storbanker baseras på bankernas unika position i samhället och möjlighet att påverka hållbar utveckling.Slutsats: Studien visar hur banker faktiskt arbetar för att följa hållbarhetsrapporternas övergripande ståndpunkter. Vidare har det påvisats vissa skillnader mellan hur bankerna arbetar. Vad som har konstaterats är att hur bankerna presenterar sin affärsmodell i hållbarhetsrapporten till stor del efterliknar hållbarhetsarbetet i den dagliga verksamheten.

Tjänstefiering har revolutionerat tillverkningsindustrin under de senaste decennierna och innefattar den omvandlingsprocess där ett tillverkande företag skiftar från en produktcentrisk till en tjänstecentrisk affärsmodell och logik. Tjänstefieringen har, på grund av sina flertalet fördelaktiga implikationer, fått stor spridning inom västvärlden men implementeringen av konceptet innebär i praktiken flera stora utmaningar inte minst genom en anpassning av företagens affärsmodell. Trots tydliga motivationer att generera affärsmodeller för tjänsteförsäljning har tillverkande företag kämpat för att anta rätt affärsmodell för att stödja produkt-tjänstesystem. Syftet med denna uppsats är att bidra till förståelsen för hur ett högteknologiskt, tillverkande företag aktivt på en reglerad marknad kan integrera tjänster i sin befintliga affärsmodell och därmed anpassa den för att bättre lämpas mot en pågående tjänstefiering av företaget. Uppsatsen är förankrad i en kvalitativ fallstudie där empiriska data samlats in från semistrukturerade intervjuer samt observationer. Studien syftar till att bidra till förståelsen av begreppen affärsmodell samt affärsmodellinnovation i samband med tjänstefiering och har utförts som en kontextspecifik studie inom en reglerad marknad för en industri med en hög teknisk utveckling, vilket ger ett särskiljande akademiskt bidrag i förhållande till tidigare studier inom dessa områden. Resultatet av den genomförda studien indikerade att tjänstefiering kan påverka ett företags affärsmodell på flera olika sätt. En faktor med stor påverkan visades vara företagets förmåga att visualisera optimeringen av produktanvändandet som tjänsterna kan ge kunden genom värdepropositionen. Det råder även svårigheter i utformandet av värdeerbjudandet på grund av de starka kontextuella förutsättningarna som råder på marknaden fallstudieföretaget är aktivt inom. Detta fenomen påvisades även i resultatet av resterande undersökta delar där även komponenterna intäktsmodell, kunder och organisatoriska arrangemang av företagets affärsmodell analyserades. Resultatet visade även att affärsmodellinnovation kan understödjas inom organisationen då det finns tydligt satta mål och strategier som kommuniceras effektivt internt samt vid närvaro av en stödjande kultur för innovationen.