Det är inte alltid lätt att förstå varför ett företag presterat som de gjort genom att endast läsa igenom årsredovisningar. Utåt skryter oftast företag med strukturerade arbetsmodeller men sällan är det hela sanningen. För att bilda sig en komplett uppfattning om ett företags affärsmodell och framgångsfaktorer krävs det djupare analys. En affärsmodell är ett företags DNA som sätter fingret på exakt vad konceptet bakom företagets mål och vision är. Det är en karta på hur ett företag tänkt bedriva en verksamhet och på vilka grunder. Att ha utformat en affärsmodell på teoretisk nivå innebär dock inte alltid att man verkligen följer den. Kanske är det på grund av att det ser bättre ut mot aktieägare och andra externa intressenter eller att man inte har den kompetens och resurser som krävs för att eftersträva affärsmodellen. Därför krävs det en mer utförlig studie för att komma fram till verkligheten. Det tillvägagångssätt ett företag bedriver löpande verksamhet på kan vara påverkat av många faktorer såsom historia, styrelsen, VD, ägare, banker, etc. En affärsmodell kan bli ett verktyg för någon av dessa parter att styra företaget mot deras specifika mål och visioner. Därför kan det vara intressant att undersöka närmare vilken effekt en specifik part har i utformningen av det sättet ett företag arbetar på och till vilken grad av framgång eller nederlag hänger på vissa aktörer. Fastighets AB Balder är ett fastighetsbolag med inriktning på kommersiella fastigheter. De är verksamma inom de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö och med huvudkontoret i Göteborg. Balder grundades av Erik Selin år 2005. De hade för samma år ett fastighetsbestånd till ett verkligt värde om ca 2,7 Mdkr. År 2008 var fastighetsbeståndet värderat till ca 7,2 Mdkr och de hade ett förvaltningsresultat på ca 195 Mkr, vilket var en ökning med 9 procent från föregående år. Syftet med uppsatsen är att försöka redogöra för Fastighets AB Balders verkliga affärsmodell med fokus på fastighetsrelaterad verksamhetsteori. Målet är att förstå och undersöka vad deras framgång beror på och hur de ser på investeringsstrategi och fastighetslära. För att skapa ett vidare perspektiv har vi då valt att även granska GulinsFastigheter. Att Balder styrs av en karismatisk VD som samtidigt är huvudägare har lett till följande problemformuleringar:- Hur är Fastighets AB Balders affärsmodell uppbyggd?- Hur påverkas affärsmodellen av att Fastighets AB Balders VD även är huvudägare och grundare till bolaget?IVStudien utgår från teoretiska fastighetsaffärsteoretiska grunder som bygger på olika synsätt på investeringsstrategi, marknadsanalyser och finansieringsbehov. Empiriska studien baseras på tre intervjuer varav två respondenter har ledande positioner i Balder (VD och CFO) samt en intervju med GulinsFastigheters VD. Respondenterna har valts ut för att ge en god inblick i Balder samt en extern part som har god kännedom av företaget från ett utomstående perspektiv.

Syftet med den här studien är att   bidra till en mer hållbar utveckling genom att få företag att utforma sin   affärsmodell med hänsyn till ekologiska, sociala och ekonomiska   hållbarhetsaspekter. För att det ska vara möjligt har Osterwalder och   Pigneurs affärsmodellkanvas kombinerats med olika hållbarhetsverktyg.   Hållbarhetsverktygen som valts ut är redan etablerade metoder för hållbar   utveckling inom företag som antingen är lätta att använda eller bidrar till stark   hållbar utveckling, eller bägge. Originalaffärsmodellkanvasens alla olika   delar har berikats med frågor som inspirerats av dessa verktyg. Dessutom har   kanvasen breddats till att också innehålla tidsperpektiv i form av   visionsarbete och arbete med mål/handlingsplaner, då långsiktighet är viktigt   för just hållbar utveckling och också ingår i många av de etablerade hållbarhetsverktygen. Den nya affärsmodellkanvasen har   presenterats i en form där de olika dimensionerna i hållbar utveckling -   ekologisk, social och ekonomisk - tydligare framträder. Ambitionen är att det   nya verktyget ska vara både lätt att arbeta med, bidra till stark hållbar   utveckling, och också stärka företags affärsmodeller. Den nya kanvasen och   resultaten från den här studien behöver testas, mätas och utvecklas vidare. Förhoppningsvis kan denna nya   affärsmodellkanvas för hållbart företagande medverka till att vi i en snarare   framtid får se en mer hållbar utveckling och ett mer hållbart företagande. / The purpose of   this study is to contribute to a more sustainable development by getting   companies to develop their   business model with regard to ecological, social and economic aspects of   sustainability. To make that possible, the Osterwalder and Pigneur business   model canvas has been merged with   various sustainability tools. The selected sustainability tools are already   well-established methods for sustainable development within companies that   are either easy to use or that contribute to strong sustainable development,   or both. All the different parts of the original business model canvas have   been enriched with questions inspired by these tools. In addition, the canvas   has been extended to include the perspective of time by adding work for a company   vision and goals/action plans, since time perspective is important for   sustainable development and is also included in many of the previously   mentioned sustainability tools. The new business   model canvas has been presented in a shape where the different dimensions of   sustainable development - ecological, social and economic - emerge more   clearly. The ambition was that the new tool would be both easy to work with,   contribute to strong sustainable development, and also strengthen corporate   business models. The new canvas and the results of this study need to be   tested, measured and further developed. Hopefully, this   new canvas for sustainable business models can enable both a more sustainable   development but also even more sustainable business and entrepreneurship. / <p>2019-02-06</p>

<p>Bakgrund: I telecom tillverkas slutna system som inte är kompatibla med olika tillverkares produkter. Telia mfl har tagit fram en öppen standard arkitektur men står samtidigt inför frågan hur detta påverkar affärsmodellerna i telecom. </p><p>Syfte: Hur förändras affärsmodellerna då en öppen standard arkitektur införs? Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på nätoperatörer. </p><p>Genomförande: En kvalitativ studie med empiriskt materialet från rapporter och forskningsartiklar samt från samtal med experter i branschen. </p><p>Resultat: Affärsmodellerna påverkas i olika faser. Först kan arkitekturen användas som en multigateway som kopplar ihop många aktörer. I ett senare skede kan aktörer som bandbreddsbörser utnyttja tekniken.</p>

<p>Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra.</p><p>En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare.</p><p>De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.</p>

Bakgrund: I telecom tillverkas slutna system som inte är kompatibla med olika tillverkares produkter. Telia mfl har tagit fram en öppen standard arkitektur men står samtidigt inför frågan hur detta påverkar affärsmodellerna i telecom. Syfte: Hur förändras affärsmodellerna då en öppen standard arkitektur införs? Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på nätoperatörer. Genomförande: En kvalitativ studie med empiriskt materialet från rapporter och forskningsartiklar samt från samtal med experter i branschen. Resultat: Affärsmodellerna påverkas i olika faser. Först kan arkitekturen användas som en multigateway som kopplar ihop många aktörer. I ett senare skede kan aktörer som bandbreddsbörser utnyttja tekniken.

The digitalization of the media industry has involved great changes for the Swedish daily press. Instead of subscribing on a daily newspaper, more people tend to read newspaper's free edition online.  The recent recession has contributed to strike hard against the newspaper's economy. This is the problem our research is based upon. How will the newspaper develop and which measures have to be done to get a well functioning business model that is suited for future conditions? We have made qualitative interviews with Swedish newspapers: Göteborgs-Posten, Norrköpingstidningen, Sydsvenskan and with the danish newspaper Politiken. To widening the view, we have also made several interviews with well-placed observers, both domestic and foreign. The results show, that in order to get the daily press financially stable, the content within the newspaper has to be even more target oriented in order to attract both readers and advertisers.  The results also show that it is important for the newspaper to separate the content of the paper-edition from the online-edition. That is, the free online-edition should not entirely replace the traditional paper-edition. We claim that successful daily press newspapers will in the future use a wider spectra of media-channels. The daily press will act more as a brand with the goal to produce high quality news in several different media-channels.

Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra. En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden. Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare. De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.

Denna studie behandlar teorin om disruption samt hur högskolan kan med hjälp av denna teori skapa nya utbildningar som är mera meningsfulla för studenterna. Fokus ligger på hur världen runt omkring högskolan förändras vilket gör att högskolan behöver förändras för att kunna erbjuda utbildningar som är relevanta för studenter i framtiden. För att klara av detta behövs en ny affärsmodell utvecklas som kan skräddarsy utbildningar till studenter efter deras unika behov. Orsaken till varför inte den traditionella högskolan kan erbjuda skräddarsydda utbildningar är för att affärsmodellen är standardiserad och ömsesidigt beroende. Även sättet att leverera kunskap på behöver förändras från traditionell undervisning till en datorbaserad undervisning. En av slutsatserna i denna studie är att en disruptive affärsmodell sannolikt inte kan implementeras inom högskolan, eftersom den då skulle bli omformad så att den liknar den gamla. Istället måste en separat affärsmodell bildas som kan verka oberoende från den traditionella högskolan.

Sammanfattning Affärsmodeller utgår från att företag ska vinstmaximera, vilket kan göra att affärsmodeller inte passar de företag som inte har vinstmaximering som utgångspunkt eller fokus. Vinsten i dessa företag ses “bara” som något sekundärt som måste finnas för att företaget ska finnas kvar. Detta synsätt på vinst är ofta kopplat till småföretagares sätt att driva företag. Småföretagare har ofta en nära koppling till sitt företag och det kan närmast beskrivas som deras identitet. Det är därför viktigt för dem att verksamheten finns kvar trots ett högt pris i form av att de arbetar mycket och hårt, för relativt liten ekonomisk vinst. Det viktigaste för dessa individer är inte pengar, utan det är livet som småföretagare de vill ha. De värderar ett liv där de är fria och självständiga att bestämma hur de vill ha det. Detta är även en orsak till att de inte vill att deras verksamhet ska växa eller utvecklas i storlek. De vill behålla verksamheten liten eftersom de vill ha kvar kontrollen samt att de vill fortsätta verka i det lokala området på grund av deras personliga anknytning dit. Affärsmodellen skulle kunna omformuleras eller breddas i sitt fokus för att fånga upp och beskriva fler verksamheter än de som vinstmaximerar. I modellen skulle det kunna tas hänsyn till hur en individ, alltså företagaren, lever sitt liv och det är därför olika livsformer används i denna studie. Kopplingen mellan individ och företag är ofta stark när det handlar om småföretag och därför vore det önskvärt att fokuset flyttas från företaget till individen i affärsmodellen. När fokuset är bytt, eller åtminstone mer nyanserat, skulle en affärsmodell kunna användas för att på ett meningsfullt sätt beskriva en småföretagares verksamhet. Det största bidraget i denna studie är att ett perspektiv som utgår från individen istället för företaget används för att försöka förstå att en affärsmodell skulle kunna utvecklas till att omfatta fler fokusområden än vinstmaximering. Individen och dennes sätt att leva sitt liv påverkar hur företaget drivs och utifrån det vore det lämpligt att affärsmodeller anpassas för att beskriva verksamheten på ett mer användbart och rättvisande sätt. Nyckelord: småföretag, affärsmodell, livsstil, individualistisk, / Abstract Business models are based on that the company will maximize its profits, which may make the business models fit bad with companies who do not focus on profit maximization. The profit in these companies is seen as something secondary that needs to exist to make the company survive. This view on profit is connected to small business owners’ way to run a business. Small business owners often have a close connection to their company and it can almost be described as their identity. It is important for them that the business exists even if they need to pay a high price because they work hard and only get a small economic profit in return. The most important thing for these individuals is not money, but the life as a small business owner that they want to have. They value a life where they are free and independent to decide how they want to live their life. This is also a reason to why they do not want their business to develop or grow in size. They want to keep the business small because they want to keep their control and at the same time stay in the local area because of their personal connection to that place. The business model therefore could be reformulated or widened in its focus to describe more businesses than they who maximizes its profits. In the model it could be taken into account to how an individual, in this case the business owner, lives his/her life and that is why different life shapes are used in this study. The connection between the individual and the company is often strong when it comes to small businesses and that is why the focus could be moved away from the business itself to the individual itself in the business model. When the focus has been changed, or at least are more nuanced, a business model could be used to describe a small business owners business in a meaningful way. The biggest contribution with this study is that a perspective that originates from the individual instead of the business is used to try to understand that a business model could be developed to include more areas than profit maximization. The individual and its way to live life affect how the company is being run, and by that the business models could be adjusted to describe the business in a more useful and correct way. Keywords: small businesses, business model, lifestyle, individualistic.

Innovationer har betydelse för att både driva samhället framåt, men även för organisationers överlevnad. Det är en nyckelfaktor för att organisationer kan förändra och förbättra vad de erbjuder marknaden och möta kundernas behov. Förändringen påverkar även hur organisationen arbetar och därmed berörs även affärsmodellen. Vid benämning av organisationer framkommer det även att de består av både privata företag och statliga myndigheter. Respektive arbetar med olika syften, men innovation är fortfarande en nyckelfaktor för att de ska kunna leverera bästa möjliga värde till marknaden. Tidigare forskning visar däremot att statliga myndigheter står inför barriärer för att driva innovation som privata företag inte har. Vidare framkommer det även att traditionella teorier för affärsmodeller och innovation fokuserar på privata företag. Det finns därför ett behov av att undersöka hur traditionella affärsmodeller kan appliceras på statliga myndigheter och hur de anpassas genom innovation som drivs. Studien syftar således till att öka förståelsen för statliga myndigheters affärsmodeller, med målet att undersöka hur affärsmodellens delar anpassas genom innovationer och innovationsprocesser. Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod där fyra utvalda statliga myndigheter som driver en innovation i en innovationsprocess undersöktes: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Försäkringskassan. Intervjuer har genomförts med representanter från respektive myndighet för att öka förståelsen för den innovation som de driver. Slutsatserna som studien visar är att samtliga undersökta myndigheter driver inkrementella och teknologiska innovationer för att förbättra antingen processer eller produkter. Vidare befinner sig även myndigheterna i en innovationsprocess och har inte genomfört en implementation ännu. För affärsmodellen ser vi att samtliga byggstenar anpassas, men inte signifikant. Effektivitetsdelen av affärsmodellen är den enda som det går att dra slutsatser om att den anpassas då interna resurser och aktiviteter måste läggas till för att kunna driva innovationen framåt. Det går inte att dra slutsatser om anpassningen av värdedelen av affärsmodellen, då detta först kan mätas när en implementation är genomförd. / Innovations are important for driving society forward, but also for the survival of organizations. It is a key factor for organizations to change and improve what they offer to the market and meet customer needs. The change also affects how the organization works and therefore the business model is also affected. When it comes to organizations, it also appears that they consist of both private companies and government authorities.Both work for different purposes, but innovation is still a key factor for them to deliver the best value to the market. Previous research shows, however, that government authorities face barriers to drive innovation that private companies do not have. Furthermore, it appears that traditional theories for business models and innovation focus on private companies. There is therefore a need to investigate how traditional business models can be applied to government authorities and how they are adapted to the innovation. The study thus aims at increasing the understanding of government authorities’ business models, with the aim of exploring how the parts of the business model are adapted to innovations and innovation processes. The study has an abductive approach and a qualitative method in which four governmental authorities that engage in innovation in an innovation process were investigated: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket and Försäkringskassan. Interviews have been conducted with representatives from the respective authorities in order to increase understanding of the innovation they operate. The conclusions shown by the study are that all investigated authorities are pursuing incremental and technological innovations to improve either processes or products. Furthermore, the authorities are also in an innovation process and have not yet implemented the innovation. For the business model, we see that all building blocks are adapted, but not significantly. The efficiency part of the business model is the only one to conclude that it is adapted as internal resources and activities need to be added to drive innovation forward. We cannot draw conclusions about adjusting the value of the business model, as this can first be measured when an implementation is completed.