Purpose: The purpose of this study is to examine how travel companies have adapted to a digital society and how they use the Internet as a marketing channel. Problem: How have current travel companies adapted to the development of the Internet and how do they use Internet as a marketing channel? Are there any differences in the marketing strategies of different types of travel companies and does the clientele have any impact on the selected marketing method? Method:  This study has been formed by a qualitative approach. Interviews have been conducted with employees at different travel companies across Sweden. The qualitative approach has been chosen to create a deeper understanding and give a broader knowledge to our study. Conclusion: Companies today use the Internet as one of their primary marketing channels, these are mainly websites and social media. The companies agree that aligning themselves after a digital society and new innovations is key to compete in the market. Depending on the clientele and target audience the companies’ marketing strategies may differ, the results show that there is a clear difference between niche and non-niche travel companies.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka strategier olika reseföretag använder sig av för sin marknadsföring på Facebook och hur de utnyttjar detta till sin fördel. Vi vill även ta reda på hur en sådan marknadsföring kan påverka konsumentens val av resmål. Vi undersöker både stora och mindre reseföretag för att ta reda på om strategierna för en sådan marknadsföring skiljer sig. Vi undersöker även kundens perspektiv för att ta reda på om reseföretagens strategier stämmer överens med hur kunden upplever företaget. Tre olika undersökningsmetoder har använts. Strukturerade och semi-strukturerade intervjuer med åtta olika reseföretag för att få en djup förståelse för hur de arbetar med marknadsföring på Facebook. Vi har även använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning för att få fram kundernas perspektiv på detta. De teorier som har använts är e-marketing pyramiden, teorier för hur ett företag ska gå tillväga för att marknadsföra sig på sociala medier, teorier om vilket innehåll som är mest attraktivt för användaren, teorier om vilket språkbruk som ska användas samt teorier för hur Facebook kan fungera som en klagomålskanal och hur detta kan undvikas. Efter att studerat detta fenomen kom vi fram till resultat som svarar på våra frågeställningar. Genom att arbeta strategiskt och organiserat med marknadsföring på Facebook har reseföretag möjligheten att locka både befintliga samt nya kunder. För att kunna göra detta är det viktigt att publicera inlägg som skapar engagemang och som anspelar på människors känslor. Dessa inlägg ska gärna varvas med informativa inlägg. Det är viktigt att reseföretag är medvetna om vad som ska till för att lyckas på kanalen och använda sig av de verktyg som Facebook erbjuder och även andra mätningsverktyg. På så sätt kan företag se hur väl deras marknadsföring fungerar. Undersökningen visar på att de personer som ser reseföretagens inlägg på Facebook i någon grad påverkas av dessa i sitt val av resmål. Den visar även på hur reseföretag kan arbeta för att undvika negativ återkoppling från sina kunder och hur denna återkoppling hanteras. / The purpose of this essay is to research which strategies different travel companies use to market themselves on Facebook and how they use this to their advantage. We are also researching how this kind of marketing can affect the consumer’s choice of destination. We are researching both large and small companies to see if the strategies for this kind of marketing differ. We are also researching the consumer’s perspective to see if the travel companies’ strategies are consistent with how customers perceive the company. Three different methods of research have been used for this study. We performed both structured and semi-structured interviews with eight different travel companies to gain a deep understanding of how they work with marketing on Facebook. We also used the quantitative method in the form of a survey to obtain the customer's perspective on this. The theories that have been used are the e-marketing pyramid, theories for how a company should proceed to market themselves on social media, theories about what content is most attractive for the user, theories about which language to use, and theories of how Facebook can function as a complaint channel and how this can be avoided. After studying this phenomenon, we were able to come to conclutions answering our questions at issue. By working strategically and organized with marketing on Facebook, travel companies have the ability to attract both existing and new customers. To do this it is important to publish posts that create engagement and posts that create emotional reactions. These posts may also vary with informative posts. It is important that travel companies are aware of what is needed for them to succeed on Facebook. It is also important that they use the tools that Facebook provide in addition to other measurement tools. In this way the companies have the possibility to see how well their marketing works. The study shows that the customers that sees the travel companies posts on Facebook is somewhat affected by this in their choice of destination. The study also shows how travel companies can work to avoid negative feedback from their customers and how this kind of feedback is handled

<p>Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra.</p><p>En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare.</p><p>De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av äventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda på vad det är för känslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förståelse kring de två undersökningsområden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien är en komparativ flerfallsstudie där vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vårt material. Det undersökta materialet består av marknadsföringstexter från reseföretags kataloger. Slutsatserna vi har kunnat fastställa är att samtliga företag berör de fem kriterier som berikar en upplevelse, men att de hade kunnat förtydligas. Vidare kan de strategier som används för att konkretisera tjänster på samma sätt användas på upplevelser. Slutligen kom vi även fram till att de retoriska reglerna till stor del har tillämpats i företagens marknadsföringstexter.</p>

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsföring av upplevelser. Detta genom att undersöka hur turismupplevelser av äventyrligt inslag marknadsförs av reseföretag och ta reda på vad det är för känslor man vill förmedla. I den teoretiska referensramen har vi tagit upp tidigare forskning som ska ge en djupare förståelse kring de två undersökningsområden, upplevelser och marknadsföring, som omfattar denna uppsats. Studien är en komparativ flerfallsstudie där vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys samt en retorisk analys i analyserandet av vårt material. Det undersökta materialet består av marknadsföringstexter från reseföretags kataloger. Slutsatserna vi har kunnat fastställa är att samtliga företag berör de fem kriterier som berikar en upplevelse, men att de hade kunnat förtydligas. Vidare kan de strategier som används för att konkretisera tjänster på samma sätt användas på upplevelser. Slutligen kom vi även fram till att de retoriska reglerna till stor del har tillämpats i företagens marknadsföringstexter.

Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra. En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden. Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare. De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.

<p>Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making.</p> / <p>Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna.</p><p>Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer.</p><p>Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer?</p><p>För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer.</p><p>Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.</p>

Tourism has been an expanding market since the first travel agency started in the middle of the 18’Th century, and today it is a global industry, with intensified competition and high demands from the customers. Product development is therefore one of the most important aspects for successful companies, and scientists also agree that the first stages in product development are the most critical. This essay is focusing on those stages, regarding product development on travel agencies, and the research question is as follows: How are new tourism destinations developed and what is the difference in working process between small and big travel agencies? The empirical research consists of qualitative semi-structured interviews with two big and two small travel agencies. The results show that none of the travel agencies are working in a strategic way with product development, even though the theoretical research recommends a structured and planned process. The major differences between big and small travel agencies are within the areas target groups, research, product concept and decision making. / Den första resebyrån startades på 1850-talet och sedan dess har resandet ökat för varje år. Även idag är turism en expansiv bransch och det kommer ständigt nya resmål. Globaliseringen har dock lett till att konkurrensen intensifierats, och det är flera resebyråer som har fått gå i konkurs. Ett sätt att uppnå en bestående konkurrensfördel är genom produktutveckling. Att ta fram nya produkter är en av de viktigaste aspekterna för ett företags framgång, och spelar en central roll i kampen om kunderna. Forskare är överens om att produktutvecklingens första fas är den mest kritiska, i och med att den är problematisk, har störst möjlighet till påverkan samt är avgörande för företagets fortsatta aktiviteter med produktutvecklingen. Samband visar att effektivisering av denna fas bidrar till framgång av den nya produkten. Uppsatsen behandlar därför hur resebyråer arbetar med produktutveckling i detta kritiska skede. Eftersom forskare även påvisar att det förekommer skillnader mellan små och stora företag vad gäller produktutveckling görs även en jämförelse mellan mindre och större resebyråer. Forskningsfrågan uppsatsen ämnar besvara är: Hur sker utvecklingen av nya resmål och vilken är skillnaden i denna arbetsprocess mellan små och stora resebyråer? För att ta reda på hur utvecklingen av resmål sker i praktiken genomfördes fyra intervjuer, två med stora resebyråer och två med små. Företagen som representerar de stora resebyråerna är Ving samt Apollo och företagen som representerar de små är Travelnet Gotland samt Läs och Res. Eftersom uppsatsen vill studera företagen på djupet är den kvalitativa forskningstekniken mest lämpad, i och med att den ger större insikt vid komplexa forskningsområden. Den intervjuteknik som används är semistrukturerade besöksintervjuer och telefonintervjuer. Analysen visar att utvecklingen av nya resmål i teorin i många fall inte överensstämmer med praktiken. Exempelvis förespråkar forskare att produktutveckling bör vara en strukturerad process med stark planering och uttänkta strategier, vilket ingen av resebyråerna följer. Samtliga arbetar mer spontant och förespråkar istället ett öppet arbetsklimat där alla medarbetare är delaktiga i produktutvecklingsprocessen och det inte finns några låsta strategier. Skillnaderna mellan de större och de mindre resebyråerna gäller bland annat målgruppsfokusering, research, resekoncept och beslutsfattande. Enligt forskare är det av vikt för resebyråer att bestämma vilken målgrupp de ska vända sig mot och utefter dem ta fram lämpliga produkter. Vad gäller de större och mindre resebyråerna är det enbart de mindre som arbetar med detta. De större fokuserar å andra sidan mer på research. De större resebyråerna har även främst charter som koncept, medan de mindre erbjuder mer nischade resor. Skillnaden i beslutsfattande består i att besluten på de större resebyråerna fattas av koncernledning och säljbolag, medan det på de mindre resebyråerna sker inom företaget. Dock kan vi konstatera att det finns lika många likheter som skillnader mellan de större och mindre resebyråerna.