Qu’est-ce que la liberté chez Spinoza ? Comment la démontre-t-il dans l’Ethique ? Le point de départ de la réflexion est d’examiner le rapport entre l’esprit et le corps chez Spinoza et de démontrer comment cette forme de relation rend possible le projet de libération de l’homme établi par Spinoza dans l’Ethique. Or, le projet de libération de l’homme chez Spinoza commence par une libération de l’homme de sa vie affective. Ainsi, il faut examiner le fondement ontologique des affects pour les expliquer dans le même ordre causal qui détermine le corps et l’esprit. Mais, Spinoza n’envisage pas seulement de répondre à la question du mystère existentiel qui concerne la réalisation de notre liberté dans l’existence, mais aussi de fonder une liberté d’ordre métaphysique, pour établir son fondement ontologique de la vie affective humaine. L’analyse consistera à démontrer que la conception du conatus est essentielle pour la conception nouvelle de la liberté que propose Spinoza. Car, le conatus est la manifestation dans l’existence de la détermination de chaque être de la nature par une cause nécessaire et immanente qui est Dieu. C’est donc à titre d’hypothèse qu’est travaillé le lien entre la conception spinoziste de la liberté et la réalisation de notre conatus dans l’existence. / What is liberation according to Spinoza? How does he demonstrate it in his work Ethics? A jumping off point for answering that question is to examine the relationship between mind and body in Spinoza, and demonstrate how the nature of that relationship makes the liberation of man possible as established by Spinoza in Ethics. Incidentally, the project of a man's liberation in Spinoza begins with the liberation of man from his affective life. Thus, we must examine the ontological basis of man's emotions in order to explain them in the same causal order that determines body and mind. But Spinoza does not only seek to answer the question of the existential mystery behind the realisation of our existential liberation, he also seeks to pave the way towards a metaphysical liberation, to lay the ontological foundation for the emotional life of man. This analysis will consist of demonstrating that the concept of conatus is essential to the new concept of liberation as espoused by Spinoza. Here, conatus is the manifestation of a necessary and immanent cause, which is God, in the existence of the determination of every being in nature. Thus, the hypothesis at work here is the link between Spinoza's concept of liberation and the realisation of our existential conatus.

Les affects sociaux (ou attitudes) exprimés lors des interactions orales sont intimement liées à ce que le locuteur veut exprimer et sont influencées par sa langue et sa culture. Aubergé (2002) défend un contrôle volontaire de ces expressions. À la suite des travaux sur les attitudes du français et de l'anglais britannique menées au GIPSAlab, cette thèse analyse 12 attitudes prosodique japonaises. Elle décrit leur réalisation et perception par des japonais. L'influence de l'information visuelle est mesurée au moyen d'un corpus multimodal. La localisation des informations acoustiques critiques est évaluée grâce à paradigme de gating. Pour certaines attitudes, les informations sont réparties entre le début et la fin de la phrase, tandis que d'autres sont reconnues immédiatement, et que certaines sont reconnues à un point clés au milieu ou à la fin des énoncés. La perception interculturelle des attitudes est analysée pour trois langues (japonais, français, anglais britannique) afin de mieux comprendre l'importance de la culture sur chacune des attitudes. Les résultats montrent que deux expressions (exclamation de surprise et déclaration) sont reconnues interculturellement, tandis que d'autres se comportent comme des faux amis - en particulier l'expression de politesse japonaise de « kyoshuku ». Finalement, l'effet d'apprentissage des langues est mesuré sur des apprenants français de japonais. Ils augmentent progressivement performances, malgré le problème récurrent de l'expression de « kyoshuku ».

Studiens syfte var att ta reda på socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den påverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta användes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjälp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stämmer överens med Rädda Barnens och att barn som lever med föräldrar med försörjningsstöd eller har låg inkomststandard lever i barnfattigdom. Påverkan för barnen är utanförskap på grund av att de inte har möjligheter att få moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar också att fritidsaktiviteter är viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan. Det förebyggande arbetet är mer riktat mot föräldrarna än barnen och därigenom arbetar de indirekt med barnen. Informanterna anser också att det är viktigt att föräldrarna börjar med någon sysselsättning för att stärka sig själva och därmed stärks också barnens självkänsla. En stressig arbetsmiljö visar sig och detta kan leda till att barnperspektivet lätt faller i skymundan vid handläggning av ekonomiskt bistånd. / The study´s purpose was to find out Social workers view on child poverty and how it affects children and prevention. For this, a qualitative methodology was used and six social workers were interviewed and a hermeneutic methodology was used in the interpretation. The results showed that social workers definition of child poverty was in line with Save the children and that children living with parents receiving income support or low income living in child poverty. According to the informants children ends up in exclusion because they do not have opportunities to get fashionable material things. They also mean that leisure activities are important not to fall outside the social arena. Prevention is more directed at the parents than the children and thereby they work indirectly with the children. The informants also believe that it is important that parents begin any employment to strength themselves, reinforcing the children´s self-esteem. A stressful work environment turns out and this can lead to that the child´s perspective easily falls in to the background when management of financial assistance.

The relationship between employer and employee is, from a judicial point of view, governed primarily by economic and employment contracts. However, a significant part of the dynamic is also dictated by tacit expectations and promises (so called psychological contracts). The aim of this study was to investigate the relationship between perceived organizational support (POS) and psychological contract violation. Primary hypothesis assumed that there was a correlation between higher perceived organizational support and a reduction of feelings of violation from psychological contract breach. It was also assumed that employment time, sex and past breach experiences correlated with feelings of violation. Surveys were used to gather empirical data. Respondents consisted of 62 municipal employees, mainly in the education sector. Results showed a moderate relationship between POS and feelings of violation. No other significant correlations were found. This paper therefore argues for the importance of promoting good organizational support to its employees, which ultimately also improves organizational well-being and efficiency. Keywords: Work, organizational, psychology, human resource management, HR, psychological contract, organizational support, emotions, affects.

The aim of this study was to examine differences between happy and unhappy people, with respect to individuals interpretations, their attributonal style and in what way the priming effect is related to their attributional style and well-being. The participants were 74 senior high school and 21 undergraduate college students. Participants were asked to read a short story, some words were in bold type, and thereafter for their subjective perception of the words in bold type loading and memory of them in a recognition list. Attributional style was operationalized with an own constructed instrument. The results show that happy individuals interpreted more words as positive than negative in comparission with unhappy individuals. No correlation between participants well-being and global or attributional style for negative events were found. Both groups showed a tendency to be more optimistic than pessimstic for positive events. No differences were found for either memory or priming of loaded words. In sum the results suggest that happy individuals tend to conceive the world more positive.

Grieving is a normal reaction to the loss of a loved one. According to the attachment theory, individual&rsquo / s attachment style plays an important role in determining individual differences following loss. Firstly, in the present study, it was aimed to examine the psychometric properties of the Two Track Model of Bereavement Questionnaire (TTBQ). With this aim, the data was collected from 206 individuals who lost a significant one. It was found that Turkish version of the TTBQ(TTBQ-T) had a Cronbach Alpha of .91, which indicates that TTBQ-T has a good internal consistency. Also, factor analysis yieded a 5 factor solution. Secondly, in the main study the mediation role of coping styles and affect regulation strategies were examined. The sample consisted of 200 bereaved individuals who lost a significant loved one. In this study,the role of attachment style on bereavement was supported. However, only anxious attachment style significantly predicted poor social functioning. Also, fatalistic coping style was found to lead to more intense grief, whereas helplessness coping style was found to be related to poor social functioning.Moreover, it was shown that difficulties in affect regulation mediated the relationship between anxious attachment style and poor social functioning.

<p>The aim of this study was to examine differences between happy and unhappy people, with respect to individuals interpretations, their attributonal style and in what way the priming effect is related to their attributional style and well-being. The participants were 74 senior high school and 21 undergraduate college students. Participants were asked to read a short story, some words were in bold type, and thereafter for their subjective perception of the words in bold type loading and memory of them in a recognition list. Attributional style was operationalized with an own constructed instrument. The results show that happy individuals interpreted more words as positive than negative in comparission with unhappy individuals. No correlation between participants well-being and global or attributional style for negative events were found. Both groups showed a tendency to be more optimistic than pessimstic for positive events. No differences were found for either memory or priming of loaded words. In sum the results suggest that happy individuals tend to conceive the world more positive.</p>

Sammanfattning Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS). Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ? Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats. Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på. Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas. Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring / Introduction: Mental illness and suicide in young people from 15-24 years has increased in Sweden. To examine methods which can help in the fight against mental illness feels crucial, when traditional methods not always is sufficient for the target audience and for treatment of mental illness in youths. Attachment-based family therapy, ABFT is used for young people with mental health problems such as depression, anxiety and suicidality problems. ABFT is used today in child and youth psychiatry (BUP), in social services treatment for youth and in some state institutions for youth (SIS) in Sweden. Research questions: The study's purpose is to investigate psychotherapists, patients and parents different experiences of ABFT treatment. Interviews were conducted with four psychotherapists, two patients and two parents. Qualitative method was used and data collected have been analysed using thematic analysis of inductive approach. Results: The results are tied to five themes ; Attachment , relationships, communication, affects and change. Psychotherapists view re-attachment as necessary in order to re-establish dialogue and communication between parents and youth. This improves in the long run the relationship and affiliation, but also the mental state of youth according to psychotherapists. Young people's experience is that they became better understood and heard by their parents. The dialogue resumed and feelings could be expressed to the terms. When needs and feelings were received by the parent reliance grew on parents, the relationship improved and parents could be seen as a resource. Parents experience is that they got other ways to communicate, support and face his youth on. Discussion : Shows that reconnection and relational reformulation of the problems are made in the ABFT. The relational problems are consequences of the previous attachment injuries. Restored dialogue allows for reconnection, which improves the relationship. Extension of the fountain of youth and parent's capacity for emotional processing is the prerequisite for change. The expression of feelings associated with related injuries seems healing for young people as well as improves relationship and connection to the parent. Change occurs when youth put into words and share feelings with parents. To be received in their emotions creates a change in the internal working models of youth and parents. Changes occurs in the interaction between parents and youth which does that the internal working models of self and others can be reconsidered.

Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT. Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut? Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner. Familjen består av en ungdom och dennes föräldrar. Ett antal episoder har valts ut där psykoterapeutens interventioner och vad som hänt i respektive episod har studerats med tematisk analys. Resultat: Att rikta familjemedlemmar till varandra är det som väcker mest känslor i familjen. Möten uppstår som tolkas vara helande och ha långsiktiga effekter på familjemedlemmarnas relationer. Diskussion: Uppsatsens resultat kopplas till Daniel Sterns teori om ”mötesögonblick” (moments of meeting), intersubjektivitet inom familjen och familjeterapins unika möjlighet att arbeta med känslor i närvaro av de objekt som det faktiskt gäller. / Introduction: Depression is one of the most common psychiatric symptoms among Swedish adolescents and young adults. Attachment Based Family Therapy ( ABFT ) focuses specifically on depression and suicidal young people. This paper will focus on the work with emotions in family therapy/ABFT. Question: In order to explore how psychotherapists that follow ABFT manual can work to deepen the emotional level of the family members. Is it possible to see conections between therapist’s interventions and the emotional deepening in the family? Method: Qualitative case study on a filmed psychotherapy, a total of 18 sessions. The family consists of a youth and his or her parents. A number of episodes have been selected where the psychotherapist's interventions and what happened in each episode have been studied with thematic analysis. Result: To connect familymembers to each other awokes most emotions within the family. Meetings occur that are interpreted to be healing and to have long term effects at the family members' relationships. Discussion: The studys result are linked to Daniel Stern's theory of "moments of meeting", intersubjectivity in the family and family therapy unique opportunity to work with emotions in the presence of the objects that it actually applies to.

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck. Resultaten bekräftar många föregående studiers resultat på området. Resultaten belyser även en viktig bit som tidigare forskning missat, nämligen utvärderingen av servicearbetarens personkaraktäristiska och dess inverkan i servicemötet.Därigenom markerar studien ett behov av utökad kunskap inom området. Slutsatsen är att ett leende påverkar kunder positivt ur många aspekter. En ökad förståelse och kunskap för området kan i ett längre perspektiv ge en praktisk nytta för många parter; för serviceföretagen, men även för servicearbetare och kunder. / The present study aimed to extend the understanding of the important role that feelings have in service encounters. An experimental design was used where participants were randomly allocated to one of two text-based  scenarios. Two different facial expressions were used in an experiment to investigate their influence on customers. The results showed that a smiling service worker affected the customers’ feelings positive, and increased the customers’ satisfaction as well as their reciprocity, compared to a service worker with a neutral facial expression. Furthermore, the customers evaluated the smiling service workers personal qualities more positive compared to the service worker with a neutral facial expression. The results confirm many earlier studies results in the same research area. The results also highlight an important part that earlier research have missed, namely the personal evaluation of the service worker and its influence in the service encounter. Thereby, this study marks a need of extended knowledge in the area. The conclusion is that a smile affects customers positively in many aspects. An increased understanding and knowledge can give a practical use for many parts; for service companies but also for service workers and customers.