En bemanningsanställd har sin dagliga arbetsplats ute hos ett klientföretag, och inte hos sin arbetsgivare. Detta kan göra att kontakten med arbetsgivaren försvagas, vilket kan skapa speciella förutsättningar för organisationsriktad commitment och socialt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur det upplevs att vara anställd i en vikariepool hos ett bemanningsföretag, med fokus på organisationsriktad commitment och socialt stöd. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av organisationsriktad commitment, samt hur respondenterna upplever, och vad som påverkar respondenternas upplevelser av socialt stöd. För att besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer med sju anställda i en vikariepool hos ett bemanningsföretag. Resultatet visar att affektiv commitment är en betydande del av förklaringen till varför de för tillfället stannar kvar i bemanningsföretaget. Visst socialt stöd erhålls från bemanningsföretaget, medan annat föredras från arbetsplatserna. Det upplevs vara brist på informativt stöd, i form av information kring vad som gäller på respektive arbetsplats. Vidare visar resultatet att kontakten med samordningsansvarige är avgörande för såväl organisationsriktad commitment som socialt stöd. Upplevelsen av socialt stöd främjar upplevelsen av organisationsriktad commitment. Upplevelsen av socialt stöd påverkas av hur lång erfarenhet de har från arbetet inom kommunens skola och barnomsorg. Det framkommer också att synen på anställningens funktion påverkar upplevelsen av organisationsriktad commitment. / The daily workplace for a temporary agency worker takes place at a client company, and not at the employer. This can weaken the contact with the employer, which can create special conditions for organizational commitment and social support. The purpose of the study is to examine the perception of being employed in a pool of substitutes at a temporary work agency, focusing on organizational commitment and social support. The issues underlying the study are how the respondents perceive, and what influence their perceptions of organizational commitment to the temporary work agency, and how the respondents perceive and what influence their perceptions of social support from the temporary work agency. To answer the questions, interviews were conducted with seven employees in a pool of substitutes at a temporary work agency. The results show that affective commitment is a considerable part of the reason why they currently remain in the agency. Some social support is received from the temporary work agency, while other is preferred from the workplaces. A lack of informational support is perceived, regarding information about the routines in each workplace. Furthermore the results show that the contact with the coordinator is essential for organizational commitment as well as for social support. The perception of social support promotes the perception of organizational commitment. The perception of social support is influenced by the length of experience they have from working in the municipal schools and childcare. It also emerges that the view of the function of the employment influences the perception of organizational commitment.

This study examines how temporary agency workers experience the working climate in client firms, i.e. how their psychological climate is affected. The study has a qualitative approach based on semi-structured interviews with temporary agency workers. The purpose of the study is to contribute with knowledge about the triangular relationship between the temporary worker, the temporary employment agency and the client firm. Another purpose is to describe how the temporary workers experience the working climate and how this experience is influenced by a number of circumstances. The research question this study aims to answer is How do temporary agency workers experience the working climate in client organisations? And What factors influence this experience? The conclusion of this study shows that the volun- tariness of the psychological contract positively influence the psychological climate, and also whether the temporary workers’ expectations correspond to those of the client firm or not. The treatment of the temporary worker in the client firm as well as positive social relations with other employees, also have an impact on the psychological climate. Finally, a temporary employment agency that has a prominent role in the triangular relationship might intensify the role stress of the temporary agency worker, particularly if the psychological contracts between the temp and the two firms lack in congruence. / Bemanningsbranschen har sedan 1993, då det blev lagligt att hyra in arbetskraft, expanderat kraftigt, något som kommit att bli ett kontroversiellt ämne. Vissa menar att företag utnyttjar bemanningsanställda för att undvika lagen om anställningsskydd och att det innebär en otrygg tillvaro på arbetsmarknaden för bemanningsanställda. Andra menar att bemanningsbranschen behövs för att företag ska klara marknadens krav på flexibilitet.  Något som komplicerar saken är den triangulära relationen mellan bemanningsföretag, bemanningsanställd och kundföretag, då den bemanningsanställde har två chefer. En fråga som uppstår är hur den bemanningsanställde förhåller sig till denna triangulära relation, samt rollen som tillfällig resurs hos kundföretagen. Med bakgrund av detta avser uppsatsen besvara följande frågeställningar:  • Hur upplever bemanningsanställda arbetsklimatet hos kundföretag?  • Vilka faktorer påverkar denna upplevelse?  Syftet med uppsatsen är bidra till en större förståelse av den triangulära relationen mellan kundföretag, bemanningsföretag och bemanningsanställd som uppstår då en organisation hyr in personal. Uppsatsen syftar även till att bidra med kunskap om hur arbetsklimatet påverkas, utifrån den bemanningsanställdas perspektiv, samt vad som påverkar deras upplevelse. För att kunna svara på frågeställningen har kvalitativa intervjuer genomförts med tre personer som arbetar som bemanningsanställda.  Som teoretisk referensram har dels Eisenhardts (1989) agentteori använts för att förklara den triangulära relationen, där den bemanningsanställde är agent till två principaler; kundföretaget samt bemanningsföretaget. Fokus i uppsatsen är på relationen mellan bemanningsanställd och kundföretag, och det psykologiska kontrakt som gäller mellan parterna. Det psykologiska kontraktet handlar om den subjektiva tolkningen av ömsesidiga löften och åtaganden, och dess utformning har betydelse för den anställdes attityder och beteende (Isaksson & Bellaagh 2005). Arbetsklimatet har analyserats utifrån ett individperspektiv, och definieras då som psykologiskt klimat (Baltes et al. 2009). Locke (1976) menar att det finns fyra underliggande faktorer som påverkar det psykologiska klimatet, nämligen önskan om (1) klarhet, harmoni och rättvisa, (2) utmaning, självständighet och ansvar, (3) stöd, erkännande och underlättande i arbetet samt (4) varma och vänskapliga sociala relationer.  I studien framkommer det att ett psykologiskt kontrakt präglat av frivillighet ha en positiv inverkan på det psykologiska klimatet. Även hur väl en bemanningsanställds förväntningar i det psykologiska kontraktet överensstämmer med kundföretagets, är av betydelse. Ett positivt bemötande från ordinarie personal och chefer på kundföretaget samt goda sociala relationer till övrig personal, påverkar det psykologiska klimatet positivt. Slutligen kan det vara av betydelse huruvida bemanningsföretaget har en framträdande roll eller inte, dvs engagerar sig i den bemanningsanställdes situation, då detta kan leda till rollstress ifall den bemanningsanställdes psykologiska kontrakt till de två principalerna inte är kongruenta.

Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies. Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend. Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions. Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends. Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital. / Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå. Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser. Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.

<p>Background: Theoretical, it’s been questioned why dividends exists in companies based upon the fact that there is a separation between ownership and control. According to the agency theoretical perception, dividends is used as a manner to unify the interest of this separation, which in turn lower the agency cost, and increase the efficiency of companies.</p><p>Purpose: The aim of this master thesis is to scrutinize and analyse the association between Swedish firms’ owner structure and owner types and their inclination to dividend.</p><p>Method: We attack the problem with a hypothetical-deductive research method by using the existence of a universal theory, the agency theory. From our theoretical framework we propose a set of hypotheses. Through these hypotheses we intend to empirical investigate the agency theoretical explanations regarding ownership and dividend policy in Swedish public firms. The empirical material has been gathered from annual reports, Börsguide and Ägarna och Makten. The data has then been statistical processed and analyzed which consecutively resulted in our conclusions.</p><p>Conclusions: The findings from our study indicate that ownership affects companies dividend policy. The most striking findings in our study show that there is a significant positive relationship with owner concentration and dividends. Comparing to other studies in</p><p>the field this is a rather controversy conclusion. According to Schooley and Barney (1994) and Farinha (2003) our results confirm the proposal that there is a U-shaped relationship between internal ownership and dividends.</p><p>Suggestions for further research: Our suggestion for further research is to expand our study by investigate a time-serie of data and compare Swedish listed firms with firms in other European countries. Further suggestion is to proceed the identification of ownership as a</p><p>mechanism for corporate governance. Based on the fact that the market context in Sweden has developed, it would be of great interest to investigate ownership affection on the procurement of raising capital.</p> / <p>Bakgrund: Det har länge förts en kraftfull debatt om ägarstrukturens påverkan på företag. Viss teori har ifrågasatt varför utdelningar överhuvudtaget förekommer i företag där kontrollen är skild från ägarna. Enligt det agentteoretiska perspektivet är utdelning en metod</p><p>att föra samman företagsledningens och ägarnas intressen, vilket samtidigt ökar företagetseffektivitet.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera sambandet mellan svenska företags ägarstruktur samt ägartyper och företags utdelningsnivå. Vi vill således undersöka ägandets påverkan på företags utdelningsnivå.</p><p>Metod: Vi använder oss av ett hypotetiskt-deduktivt angreppssätt genom att vi utgår ifrån befintlig universell teori i form av agentteori. Utifrån vår teoretiska referensram har vi utformat hypoteser för att på så sätt empiriskt undersöka de agentteoretiska förklaringarna angående ägande och utdelningspolicy i svenska företag. Det empiriska materialet har vi samlat in från årsredovisningar, Börsguide samt Ägarna och Makten. Informationen har</p><p>sedan statistiskt bearbetats samt analyserats vilket har mynnat ut i våra slutsatser.</p><p>Slutsatser: Den generella slutsats vi kan dra genom vår studie är att ägarstruktur och ägartyper har en viss inverkan på företags utdelningspolicy. De mest utmärkande slutsatserna vår studie har visat är för det första ett signifikant positivt samband mellan ägarkoncentration och utdelningar. Jämfört med andra studier på området är detta en motsägande slutsats. För det andra, i enlighet med Schooley och Barney (1994) och Farinha (2003) bekräftar våra</p><p>resultat antagandet att det finns en U-formad relation mellan internt ägande och utdelningar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att utöka denna studie genom att undersöka en längre tidsperiod samt att jämföra svenska företag med företag i andra europeiska länder. Ytterligare förslag till vidare forskning är att fortsätta identifiera ägandet som en mekanism för hur företag styrs. Då det har skett en utveckling i Sverige beträffande själva marknadskontexten så anser vi det vara av intresse att utreda hur kapitalanskaffningen går till i svenska börsbolag.</p>

With the entrepreneurial milieu in Linnaeus University (Växjö), students are encouraged to get involved in entrepreneurial activities. The number of student entrepreneurs has been increasing recent years. However, there is a blank in the study of student entrepreneurs. The entrepreneurial education system and the features of student entrepreneurs are the focus of the research about student entrepreneurs. At the same time, no sufficient study has been done about student entrepreneurs’ usage of the business support that could be offered to them. By studying student entrepreneurs’ situation, their relationship with support agencies, their selection of business support and the way they use the support, the research question ”how do student entrepreneurs use support agencies” will be answered by the end of this thesis.

Univ., Habil.-Schr.--Hannover, 2001.

No description available.

Since the beginning of the 21st century the Swedish Government has orchestrated a massive drive for in-service training of teachers working at all stages in primary and secondary school. To focus on teachers’ professional development is high priority as there is empirical evidence that well-trained teachers result in well-educated pupils. Lärarlyftet is the umbrella-term for one of these major initiatives, and the aim of the continuing drive, Lärarlyftet II, which will continue until year 2019, is that teachers should earn qualifications for all types of schools, and all subjects and grades where they teach. The Teacher Certification introduced in 2012, also requires competence for grading. Evaluations of Lärarlyftet has only been made of the first part, and there is nothing published regarding the English subject specifically. This study has its focus on primary school teachers taking an in-service course in English at university level. Based on both quantitative and qualitative methods, data for this study was collected over four years and from three sources: course evaluations, surveys and interviews. This study aims at finding answers to what experiences these teachers were left with after the completion of the in-service training regarding the gains from the course, how they feel they have been able to implement their newly acquired knowledge, and how they feel about the effect on their teacher identity, more specifically their language teacher identity. The results from all data sets is unanimous and reveals that the participating teachers experience great gains for their classroom practices, which in many cases have been heavily modified or completely overturned as a result of the course. These narratives can be linked to the theoretical concepts of teacher-efficacy, agency and teacher identity, as they give witness to gained self confidence in teaching situations (teacher-efficacy), a feeling of higher levels of independence regarding choices of both teaching materials and teaching methods (agency), as well as a more defined language teacher identity. These results also seem to hold over time. The current project also confirms previous evaluations of Lärarlyftet I regarding the spill-over effects of the teachers’ newly acquired knowledge. These are neither asked for nor taken advantage of on an organisation level, why this knowledge stays with the teacher on a classroom level.

This essay is focusing on the connection between insecure employment within temporary agency work and the psychological health in young adults and immigrants. Groups who are overrepresented as employees at the agencies. The employers responsibility for a safe work environment have also been analysed regarding the psychological health for the employees within temporary work agencies. Two questions have been answered to be able to investigate this; how the employers responsibility for a good organizational and psychological work environment meets the special needs of employees within temporary work agencies and how the psychological health in young adults and immigrants is affected by insecure employment. In this essay I used the jurisprudence method with focus on the doctrinal method since the written material is the main source of material which I connected to the sources of law. I have used both international and national law together with literature, reports, articles and electronic sources to give the essay an extensive ground to stand on. Finally, I reach the conclusion that the employers’ responsibility for a well-functioning organizational and psychological work environment for employees within temporary work agencies are inadequate. The explanation is that the general design of the contracts to which the employers and the customer companies enter into, usually makes the employers absent from the workplace which limit their ability to implement proper work adjustments for the employees.  Neither can the employer control which type of work that is available which makes it hard for the agency to make sure the employee can evolve within the job. The mutual responsibilities between the temporary work agency and the client company risk to put the employee in danger since some responsibilities easily can be neglected by both parties. When it comes to what kind of factors that have a negative effect on the young adults and immigrant’s psychological health because of insecure work I found that the main factors were; high expectations, few social relations to other employees and to not be able to control their own work. The factor of an insecure future was also found to have a negative effect.

This research project sought to find out more about how clergy experience preparing to move jobs in the Church of England. This is important and timely for several reasons. First, there has been limited theoretical and empirical attention paid to the process and tasks of preparing for a career transition. Second, clergy are contemplating job moves in a dynamic institutional context which is affecting how they perceive and construct their future career trajectory. Third, I set out to investigate clergy as members of a workforce facing some of the same issues and concerns as those in other occupations rather than viewing them as being in any way special by virtue of their ordained status. The study is framed by career theories which attend to transition, turnover and the determinants and antecedents of career and job mobility. A total of 31 clergy from three Church of England dioceses were interviewed as part of a qualitative study. A social constructivist method was adopted and thematic analysis applied to the data with attention being paid to the reflexive research process. The findings indicate that a religious context is an important site for enhancing our understanding of the complex relationship between individual agency, structural constraints and the antecedents to preparing to move jobs. Following structural changes to how clergy are recruited, selected and appointed to posts participants are found to be experiencing cognitive dissonance as they anticipate a move. This is explained by a shift in the delegation of authority to individual clergy and the erosion of strategic ambiguity as a mode of communication between different parties. These are changes which undermine value systems rooted in history, tradition, custom and practice and calling which clergy rate highly. The study identifies facets of calling and vocation which clergy correlate with preparing to move jobs rather than an original call to ministry.