A busca de sintomáticos respiratórios (BSR) é uma ação programática para detecção precoce de casos de tuberculose. O Agente Comunitário de Saúde (ACS) favorece a ação na atenção básica (AB) pelas peculiaridades de seu trabalho na família e comunidade. O objetivo foi avaliar a BSR desempenhada pelo ACS nos serviços de AB, João Pessoa/PB. Estudo epidemiológico descritivo tipo inquérito, realizado nas 53 unidades de saúde da família que compõem o DSIII com uma população de 635 ACS. O cálculo amostral considerou uma variância (Sd2=1); diferença entre a média amostral simples e a média da população (B = 0,2); e probabilidade do erro tipo I igual a (Z? = 1,96) resultando em 108 ACS. Utilizou-se 3 fontes de coleta de dados: Check list (material, insumos e logística para a BSR); entrevista estruturada para os ACS e dados secundários (resultados das baciloscopias). O estudo obedeceu aos preceitos éticos envolvendo seres humanos. Os resultados do desempenho do ACS, relacionado aos componentes da avaliação dos serviços de saúde, revelaram Estrutura quantitativa de recursos humanos (ACS) e materiais suficientes; O Desempenho limitado e deficiente dos ACS que realizaram capacitação em TB foi atribuído à falta de envolvimento da gestão, supervisão e organização do serviço para BSR como trabalho em equipe e formação profissional; e no Resultado: laboratório, baixa cobertura de SR examinados e inexpressivo número de casos de TB identificados pela AB, 3(2009 ) e 1(2010). Ressalta-se que os resultados não são homogêneos, quando se analisam as unidades isoladamente. Sugere-se estudos individualizados considerando a micro-gestão das unidades e maiores investimentos na reorientação das práticas da AB para o controle da tuberculose aliado a um forte processo de educação permanente em saúde, que envolva profissionais e gestores. / The search for respiratory symptomatic people (RSS) is a programmatic action to detect early tuberculosis cases. The community health aid (CHA) promotes action in primary health care (PHC) through the peculiarities of his/her work with families and communities. The goal was to assess RSS performed by CHAs in PHC services in J Pessoa/Pb. Descriptive epidemiologic study, inquest-type, accomplished in the 53 family health units that make up Sanitary District (SD III) with a population of 635 CHAs. The sampling calculus considered a variance (Sd2=1); a difference between the simple sampling mean and population mean (B=0,2); and error probability I equal to (Z?= 1,96) totaling 108 CHAs. Three sources of data collecting were used: checklist (material, input and logistic to RSS); structured interview for CHAs as well as secondary data (bacilloscopy results). The study followed ethic principles involving human beings. The results of CHAs\' performance, related to health services evaluation components showed quantitative structure of human resources (CHA) as well as sufficient materials. Limited and defective performance, by CHAs qualified in TB, due to the lack of involvement in management, supervision and organization of RSS services as a teamwork and professional qualification; and the results: laboratory, poor cover of examined RS and inexpressive number of TB cases, identified by Primary care, 3 (2009) and 1 (2010). We point out that results are not homogeneous as units are individually analyzed. We suggest separate studies when considering units micro-management, as well as more investment in reorienting Primary care practices, with a view to control TB, associated to a major process of permanent Health education which should involve both professionals and managers.

Les catastrophes naturelles et industrielles sont des risques majeurs qui ont pour particularité commune d'avoir une forte empreinte géographique. Leur principale différence est que l'indemnisation des risques naturels repose sur la solidarité, alors que les risques industriels relèvent de la responsabilité privée de l'industriel. Cette thèse apporte des éléments d'évaluation des politiques publiques de prévention et de couverture des risques naturels et technologiques. Chacun des chapitres propose des éléments d'évaluation de ces politiques en analysant notamment les liens entre politiques d'assurance et d'urbanisme (chapitre 2), entre politiques d'assurance et de prévention collective (chapitre 3), entre politiques d'assurance et d'aides publiques (chapitre 4), entre politiques de prévention et immobilier (chapitre 5). Les différents chapitres prennent en compte les liens entre les politiques publiques nationales et locales.

Ce travail traite des aides optroniques aux déplacements des non-voyants. Préalablement à ce travail, deux " détecteurs de passage " ont été développés au Laboratoire Aimé Cotton le " Tom Pouce " et le " Télétact ". Le " Tom Pouce " est simple d'utilisation mais présente des limitations pour détecter les passages étroits à des distances supérieures à trois mètres ainsi que pour éviter les poteaux fins. Le " Télétact " permet de gérer l'ensemble des situations mais le nombre d'utilisateurs est limité par l'effort cognitif important que demande son utilisation ainsi que sa fragilité.Le but principal de cette thèse est d'améliorer les capteurs ainsi que leur façon de représenter l'espace afin d'avoir un dispositif facile d'utilisation détectant tous les passages.Dans un premier temps, l'hypothèse que la forme de la zone de protection idéale devrait être d'aspect cylindrique est émise. La réalisation approchée de cette forme à partir de capteurs infrarouges est analysée théoriquement et validée expérimentalement. Deux dispositifs le " Tom Pouce II " et le " Minitact " utilisant ce concept ont été proposés à des non-voyants et ont reçu un accueil favorable. Dans un second temps, les capteurs laser télémétriques du " Télétact " ont été revus afin d'améliorer leurs performances permettant entre autres une moindre sensibilité aux contraintes mécaniques. Une nouvelle forme d'association des capteurs infrarouges et laser permet de gérer l'ensemble des configurations de passages, y compris en chicane, avec une interface tactile ayant seulement trois niveaux d'alerte correspondant à trois zones de protection (moins de 2 mètres de profondeur sur 10 cm de large, entre 2 et 6 mètres sur plus de 50 cm de large, plus de 6m de profondeur et 1m de large ) avec un effort cognitif très réduit par rapport au " Télétact " initial utilisant 32 sons différents. Des outils pour pouvoir analyser objectivement les performances des dispositifs dans des environnements contrôlés ont été mis au point afin de pouvoir ajuster finement les formes des zones de protection. Un dernier point concerne les possibilités d'identification des obstacles, l'imagerie est explorée mais s'avère immature, actuellement seules les " astuces d'utilisation " des capteurs sont opérationnelles.

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om. Valet av tillvägagångssätt och hur många som man träffar inom gruppen beror mycket på vad ärendet handlar om och vilken kompetensnivå som de personliga assistenterna har. Att nå fram till alla i gruppen med information är svårt, eftersom de personliga assistenterna oftast jobbar på olika tider. Det är också svårt att veta vilka som tar eller får del av informationen då det inom vissa grupper ofta byts personal. Det är nästan uteslutande arbetsterapeuten som tar initiativ till uppföljning genom att ringa och fråga hur det har gått. Författarna kan konstatera att arbetsterapeuterna är flexibla, arbetar med både offensiv och defensiv informationsöverföring beroende på de personliga assistenternas kunskapsnivå. I sitt informationsgivande förhållande till de personliga assistenterna använder sig de flesta arbetsterapeuterna av den induktiva principen (Christensen och Jensen 2004) genom att utgå ifrån det enskilda ärendet i informationsöverföringsstillfället. Vid framtida studier av ämnet bör även de personliga assistenternas bild av informationsöverföringsprocessen delges för att ge en bredare bild av processen.</p>

Thesis (M.A.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 125-142.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter går till väga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhämtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvården i Västmanlands och Gävleborgs län. Resultatet visar att: det är få av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det är lättare att nå fram och få en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de är intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrån varje enskilt fall och hur många som är närvarande beror på vad som arbetsterapeuten vill informera om. Valet av tillvägagångssätt och hur många som man träffar inom gruppen beror mycket på vad ärendet handlar om och vilken kompetensnivå som de personliga assistenterna har. Att nå fram till alla i gruppen med information är svårt, eftersom de personliga assistenterna oftast jobbar på olika tider. Det är också svårt att veta vilka som tar eller får del av informationen då det inom vissa grupper ofta byts personal. Det är nästan uteslutande arbetsterapeuten som tar initiativ till uppföljning genom att ringa och fråga hur det har gått. Författarna kan konstatera att arbetsterapeuterna är flexibla, arbetar med både offensiv och defensiv informationsöverföring beroende på de personliga assistenternas kunskapsnivå. I sitt informationsgivande förhållande till de personliga assistenterna använder sig de flesta arbetsterapeuterna av den induktiva principen (Christensen och Jensen 2004) genom att utgå ifrån det enskilda ärendet i informationsöverföringsstillfället. Vid framtida studier av ämnet bör även de personliga assistenternas bild av informationsöverföringsprocessen delges för att ge en bredare bild av processen.

Cette thèse étudie la problématique de la coexistence d'activités régulées et concurrentielles au sein d'une même entreprise.<br />Dans un premier chapitre, nous étudions le calcul du cout d'une mission de service public. nous montrons que l'existence d'une mission de service public va exercer des externalités sur la demande et les couts des activités concurrentielles de l'entreprise, ainsi que sur les entreprises concurrentes. ces externalités sont alors susceptibles de modifier le cout de la mission. nous appliquons nos resultats a l'exemple de la mission d'aménagement du territoire imposée a La Poste.<br />Dans un second chapitre, nous étudions les prix de transfert utilisés pour valoriser les transactions entre une maison mere régulée et une filiale concurrentielle. nous présentons dans le détail l'affaire chronopost qui a donne naissance a la jurisprudence européenne en matiere de prix de transfert.<br />Dans un troisième et dernier chapitre, nous reprenons les thématiques des chapitres précédents et ajoutons la possibilité pour un operateur d'adopter des stratégies anticoncurrentielles. nous présentons l'exemple de la poste allemande condamnée pour avoir adopté une strategie prédatrice sur un segment de son marché colis. nous tentons alors de verifier la conjecture selon laquelle les entreprises régulées seraient plus susceptibles d'adopter des comportements prédateurs.

No description available.

No description available.

Restructuring of health care has become widespread in hospitals across the United States. The emphasis on reducing healthcare costs has forced many organizations to redesign the roles and responsibilities of care givers. The American Hospital Association (1990) reported that 97% of hospitals were using unlicensed assistive personnel for care.The purpose of the study was to determine if registered nurses in central Indiana were utilizing delegation in the workplace and to determine if the use of unlicensed personnel affected nurse satisfaction with work. The theoretical framework was General Systems Theory.The population (N=292) was registered nurses working with unlicensed assistive personnel in a four-hospital network. The number of participants was 66 (23%). The questionnaire, who Helps You with Your Work?, was utilized. Participation was strictly voluntary and the identity of the participants was kept confidential.Data revealed that 95% of nurses who responded were utilizing unlicensed assistive personnel in the workplace. Delegation of certain tasks, such as bed making, weighing of delegation and the personnel should be broadened patients, and measuring and recording intake and output, was occurring. Nurses were not delegating more complex tasks, such as monitoring IV infusions or assisting physicians with examinations.Nurses, overall, were only slightly satisfied with work, as evidenced by a mean of 3.3 (3=neither satisfied or dissatisfied). Job satisfaction was not significantly related to utilization of unlicensed assistive personnel.Unlicensed assistive personnel were being utilized in hospitals in Central Indiana. Nurses were responsible for work delegated to unlicensed assistive personnel. Nurses should realize the importance of determining capabilities and limitations of unlicensed assistive personnel. Job satisfaction was not significantly related to utilization of unlicensed assistive personnel.Future research on the subject utilization of unlicensed assistive to include more than four hospitals. Job satisfaction needs to be measured using different staffing patterns and workload as well as the utilization of unlicensed assistive personnel. The data supported the need for further research on delegation, job satisfaction and the utilization of unlicensed assistive personnel. / School of Nursing