Centrosome is the major microtubule organizing center in mammalian cells. The centrosome plays key roles in the formation of the mitotic spindle, cell polarity and cell locomotion. In a typical somatic cell, the centrosome is composed of a pair of centrioles that are surrounded by a mass of amorphous pericentriolar material(PCM). The centrosomal-associated protein, hNinein, has been identified as a microtubules minus end capping, centrioles position, centrosome maturation and anchoring protein. Recently data reveal ninein CCII domain is associated with centrosomal targeting signal, regulating signal and phosphorylation sites, suggesting that this protein could contribute to centrosomal targeting signal as well as regulate asymmetry centrosomes. In this report, we therefore examine whether four C-terminal of hNinein splicing isoforms, including isoform 1, isoform 2, isoform 5 and a newly finding isoform 6, represent differential characterization, expression and functional aspects. To investigate the expression level of hNinein isoform 6 in variant cancer cell lines and astrocytoma patients. Isoform 6 only exist in IMR32 cancer cell line ( neuroblastoma cell line) and 42¢Mastrocytoma patients. We speculate that isoform 6 might play a role and exist in nerve cell or neuron. Using immunofluorescence assay, we show that all three hNinein isoforms are concentrated at centrosomes in HeLa cells, but not isoform 6. Overexpression of isoform 6 in HeLa cell might influence the distribution of

AIK Hockey har under ett antal år haft problem med låga publiksiffror på hemmamatcherna. Det finns många olika anledningar till att publiken sviker, men syftet med denna uppsats har varit att genom en jämförande analys med Djurgården Hockey, beskriva och analysera hur AIK hockey kommunicerar via hemsidan och Instagram till publiker. Detta har granskats genom en kompositionsanalys av lagens hemsidor samt semiotisk och retorisk analys av enstaka bilder på lagens Instagramkonton. Teorier som berör kommunikation, PR samt organisationskultur har använts för att identifiera problem och möjligheter med lagens kommunikation. I diskussionen av resultatet framkom det att det finns möjlighet till att utveckla AIKs kommunikation till publiker då det finns utrymme att uttrycka mer känslor samt bjuda in publiken till att identifiera sig mer med laget på Instagram. Det går även att lyfta fram biljettförsäljningen mer på hemsidan och tona ned avtalet med CMOREs kanaler. De kan också skapa mer trovärdig kommunikation genom att anpassa texten mer till bilden och vise versa i publikationerna på Instagram. Hemsidan kan också framhäva lagets konton på sociala medier mer så att fler vill följa dem. Uppsatsens slutord handlade om att AIK Hockey på lång sikt, kan arbeta med att öka publiksnittet genom att uppdatera kunskaper om bland annat sociala medier och även ständigt sträva efter att utveckla samt vårda relationerna till publiken.

<p>Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.</p>

Problemen med våldsamheter kring Stockholmslagens allsvenska fotbollsmatcher ökar, och kostar både klubbarna och samhället miljoner varje år. Samtidigt har publikintresset för allsvenskan minskat under 2008, inte minst i huvudstaden. Vissa hävdar att det finns ett samband mellan ökade problem med fotbollsvåld och fallande publiksiffror. Andra menar att det rör sig om två skilda företeelser. Alla verkar dock överens om att det krävs ett nytänkande kring hur och när elitfotboll ska arrangeras.

Ämnet sponsring är ett stort och brett område som vuxit under senaste åren och som många företag tillämpar. Just sponsringen har i synnerhet blivit stor i och med sportevenemang och olika idrottsföreningar som bildar samarbete med företag och arbetar tillsammans. Idrotten har blivit världsledande när det kommer till uppmärksamhet och reklam på TV och nyheter och detta vet förstås företagen om och man ser en investering i att bilda sponsringssamarbete i dessa sammanhang.Som företagare kan man välja att sponsra ett stort fotbollslag som får mycket tid i media och TV och detta medverkar till att företaget också syns i en större utsträckning och får mer uppmärksamhet. Som företagare kan man också sponsra ett mindre fotbollslag som man har en relation till eller som man tycker gör ett vettigt arbete för ungdomar osv. I vår studie undersökte vi just denna typ av sponsring och vi har arbetat med två olika fotbollsföreningar som jobbar på helt olika villkor och nivåer. Vi har tittat till deras största sponsorer och har i vår studie kommit fram till om företagen sponsrar idrottsföreningar för relationernas skull?Vi har varit och studerat IF Elfsborg och Borås AIK och gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer med de högst uppsatta personerna inom föreningarna när det kommer till sponsring. Vi har även gjort personliga intervjuer med de två klubbarnas stora sponsorer och det är Swedbank Sjuhärad, AB Bostäder, NetonNet och V/S/B. Vi anser att de empiriska material vi har använt och fått ut av intervjuerna har varit tillräckligt för att besvara vårt syfte med denna studie och vi känner oss nöjda med det vi har lärt oss och kommit fram till.De slutsatser som vi har kommit fram till när det kommer till föreningarna vi har arbetat med är att de inte bara skiljer i storlek utan även i arbetssätt. IF Elfsborg är en av Sveriges största idrottsföreningar och det är naturligt att företagen sponsrar de för att förknippas med föreningen och stärka sitt varumärke. Där av kan man säga att det är en investeringsfråga ur företagens synvinkel vad gäller att sponsra IF Elfsborg.Borås AIK är en mindre förening än IF Elfsborg i alla avseenden och det enda man egentligen har tillsammans är att båda hör till fotbollen. Företagen ser ingen investering i att sponsra Borås AIK då klubben aldrig är på TV och väldigt sällan i tidningen. Här handlar det nästan enbart om relationsbaserad sponsring och att man vill klubben väl. Borås AIK arbetar i ett väldigt utsatt område med mycket invandring och kriminalitet och man utbildar många ungdomar på området vilket många företag tycker om och vill vara med och stötta. / Program: Dataekonomutbildningen

Title: “We are everywhere” – an analysis of the discourse surrounding AIK football club on social media   The purpose of this study is to discern what the discourse surrounding Swedish football club Allmänna Idrottsklubben (AIK) and its fans look like on the social media platforms Facebook, Twitter, and Instagram. This is done by examining every post by AIK on these platforms and the fan response to each post. The opportunities for clubs such as AIK to communicate directly with its fans has increased greatly with the invention of social media, and this breakthrough in communication has also had the added effect of allowing fans to much easier voice their own opinions. Thus, we are presented with an area of communication that represents an interesting object of study.   The method used is based partly on Ernesto Laclau and Chantal Mouffes theory on discourse analysis and partly on Roland Barthes theory on myths. Both theories offers some tools for analysis and when combined provides the opportunity for in-depth study. The results show that the discourse is largely centred around nodal points such as “Love”, and “the Club Emblem”. Through these AIK communicate the importance of itself to its fans and gives them a reason to “be a part of something greater”. Some of the myths found such as the “Family myth” or the “Hero myth” adds to this notion. However, the supporters don’t always agree with AIK which is why another major theme in the discourse was their “Criticism”. The supporters could also be found arguing among themselves about what being an AIK-fan meant which exposed the “True-fan myth”. Through all of this the study found sign of an underlying importance of active participation within the fandom, which enhanced the experience of being a supporter.   Key words: AIK, discourse analysis, fandom, supporter, myth, nodal point, communication, football

I takt med fotbollens kommersialisering har det blivit vanligt att europeiska fotbollsklubbar flyttat från klassiska arenor till multiarenor. Det hela är ett nytt fenomen i svensk och nordisk fotboll, där endast ett fåtal arenor kan klassas som multiarenor. Studien har till syfte att ge ökad förståelse för hur en allsvensk fotbollsklubb påverkas av att flytta till en multiarena, utifrån klubbekonomi och viktiga intressenter som supportrar och sponsorer. Uppsatsen avgränsar sig till de svenska klubbarna AIK och Hammarby, då klubbarna har flyttat till vardera multiarena i Stockholmsregionen, Friends Arena och Tele2 Arena. En kvalitativ forskningsstrategi har applicerats i form av semistrukturerade intervjuer. En teoretisk referensram bestående av intressentmodellen, interaktionsritualer, A-ERIC-modellen och Economic Impact Analysis har valts ut för att analysera fenomenet. Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har flytten varit positiv för klubbarna, då faciliteterna på en multiarena har öppnat upp nya möjligheter gällande sponsring och affärsnätverk. Lyftet har visat sig i form av ökade intäkter från både sponsring och publik. Studien visar även att en flytt till en multiarena kan vara krävande för en allsvensk fotbollsklubb, då de traditionella arenorna var omtyckta av klubbarnas supportrar. För att kraftigt öka sitt publiksnitt vid en flytt till en multiarena visade det sig vara viktigt att tidigt engagera sig i flytten, för att skapa entusiasm och anpassa arenan efter klubbens behov. / In line with the development of profit-oriented football, it has become common for European football clubs to move from classic stadiums to modern multi arenas. The phenomena is new for Swedish and Nordic football, where only few stadiums can be classified as multi arenas. This study examines how a Swedish football club is affected by a move to a multi arena based on club finances and important stakeholders as supporters and sponsors. The study is limited to two of Sweden's largest clubs, AIK and Hammarby. AIK and Hammarby are chosen because of their moves to one of each multi arenas in Stockholm, Friends Arena and Tele2 Arena. A qualitative research strategy has been applied by semi-structured interviews to investigate it further. Following theories are applied: Stakeholder model, Interaction rituals, A-ERIC model and Economic Impact Analysis. Above mentioned theories have been applied to analyze the phenomena. According to the study the clubs have experienced an improvement from an economic point of view. The facilities at the multi arenas developed opportunities for the club sponsors and business networks with increased revenue from sponsorship and ticket sales. A move to a multi arena might be challenging to the clubs and their supporters because the old stadiums were popular among supporters. It was proven important for the clubs to engage in their move to the multi arenas at an early point to create enthusiasm and adjust the arena after the club’s needs.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.   Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories. The essay’s research questions are: How did media describe the crisis and AIK´s part in it? What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis? How did AIK communicate through the crisis? How was AIK´s image affected by the crisis? What did AIK do well/what could AIK have done better? To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper “Hockeyexpressen” has been analyzed as well as a text from AIK itself. The answers from the analysis has then been weighed against Hearit´s and Benoit´s theories on apologia as well as Coombs theory on the impact from previous crisis. An important conclusion is that AIK protects its image during the crisis by using the strategy “shifting the blame”. AIK also redefines the picture of a true supporter by questioning the acts of some of their so called “fans”. AIK´s redefinition also serve to correct the news papers misleading use of different epithets on the same category of people. However, although their image stays more or less intact AIK fail to communicate the need of a broader responsibility from the society when it comes to the problems caused by sports related hooliganism.