Denna studies syfte är att belysa hur schemat utformas för att tillgängliggöra utbildning och undervisning för elever inom anpassad grundskola och i elever i grundskolan i behov av särskilt stöd. Detta görs genom att undersöka vilka avvägningar, prioriteringar och hinder som uppstår i schemaläggningsprocessen. Tidigare forskning som presenteras i studien utgörs av faktorer som direkt eller indirekt kan ha betydelse i schemautformningen såsom dygnsrytm, tidspreferenser för lärande, undervisningstidens utformning, elevers behov, exkluderingsfaktorer och elevdelaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem rektorer och en biträdande rektor intervjuats. För studien har verksamhetsteorin använts vid utformandet av intervjuguide, i bearbetning av transkribering samt i resultatgenomgången. Därtill har aktör-nätverksteorin kopplats in i resultatets avslutande del. Resultatet påvisar att schemat tillgängliggör utbildning och undervisning genom att vara ett verktyg som garanterar undervisningstiden formellt, men som utformas utifrån skolans kontext. Där utgör främst lokaler, personal, ekonomi och skolskjutsar aktörer som både möjliggör utbildning och undervisning, men även exkluderar elever i behov av särskilt stöd eller inom anpassad grundskola schemamässigt. Studien slutsats är att det finns potential i schemat som aktör och verktyg. Avsaknaden av lärarnas och elevernas röst likväl som specialpedagogiken i schemaläggningsprocessen utgör grund för förslag till ytterligare studier. Detta då de behöver beaktas och utforskas vidare i relation till schemats potential specialpedagogiskt och skolutvecklingsmässigt för tillgängliggörandet av utbildning och undervisning. / The purpose of this study is to highlight how the schedule is designed to make education and teaching accessible for students in adapted elementary schools and for students in need of special support in regular schools. This is achieved by examining the trade-offs, priorities, and obstacles that arise in the scheduling process. The previous research presented in the study consist of factors that can directly or indirectly influence schedule design, such as circadian rhythms, time preferences for learning, the structure of instructional time, students’ needs, exclusion factors, and student participation. The study is a qualitative interview study in which five principals and one assistant principal were interviewed. For the study, activity theory has been used in the design of the interview guide, in the processing of transcription, and in the review of results. In addition, actor-network theory has been linked to the concluding part of the results. The results show that the schedule makes education and teaching available by being a tool that formally guarantees teaching time, but which is designed based on the school’s context. Here, primarily facilities, staff, finances, and school transport are actors that both enable education and teaching, but also exclude students in need of special support or within adapted primary education in terms of scheduling. The study concludes that there is potential in the schedule as an actor and tool. The absence of teachers and students’ voices as well as special education in the scheduling process forms the basis for suggestions for further studies, as they need to be considered and further explored in relation to the schedule’s potential in special education and school development for making education and teaching accessible.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.