Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

Är det offentliga rummet lika välkomnande för alla? De senaste åren har svensk dagspress uppmärksammat flera exempel där fysisk miljö agerar exkluderande— alltså bidrar till att utesluta vissa grupper av människor från offentliga platser. En trend som kan skönjas är bland annat att denna “exkluderande design” blir allt vanligare i städer, nationellt som internationellt. I denna uppsats ställer vi frågan hur denna exklusion tar sig form i en svensk kontext genom olika praktiker. Vi har tagit oss an denna fråga med hjälp av aktör-nätverksteori, ett vetenskapligt förhållningssätt som intresserar sig för att beskriva sociomateriella relationer, alltså förhållanden mellan människor och ting. En analys utifrån ett aktör- nätverksteoretiskt perspektiv har gjorts på tre större transportnoder i Malmö och Stockholm genom deltagande observationer. Fenomenet exklusion i offentliga rum är på många sätt en relativt ny företeelse i Sverige. Utifrån ett angloamerikanskt perspektiv är emellertid fenomenet ingen nyhet. Det denna studie visar på är att utformningen av offentliga rum i Sverige idag kanske ligger närmare den angloamerikanska än vad som beskrivits i tidigare forskning. På transportnoderna har vi upptäckt tillsynes målmedvetna strategier som möjliggör exklusion av oönskade grupper. I en nordamerikansk kontext har detta under era decennier beskrivits som ett demokratiproblem. Frågan vi avslutningsvis ställer oss är om detta problem kanske ska börja tas på allvar även i Sverige?

This is a study of how “birdwatching visions” are created through the relations between human and non-human actors in birdwatching, and what kind of representations of birds that are constituted within these visions. The aims have mainly been examined by participant observations of birdwatching in Sweden; participant observations of the work done by the NGO BirdLife Malta during the Spring hunting season of birds in Malta; and by interviewing birdwatchers in both contexts. The Actor-Network Theory serves as the theoretical perspective used to analyze how birdwatching visions are ordered and shaped in birdwatching, and how birds as “socio-material phenomenon” are constituted. The study shows how birdwatchers, through their relations to different devices, improve their abilities to determine species of birds, both by using equipment that extend their biological abilities, and equipment that offer a model of interpretation. The study also shows that the birdwatching visions are built upon a taxonomic and focused ways of thinking about birds, where the birds are given certain meanings depending on their occurrence in time and space and what kind of “species” they are identified as.

Den här studien undersöker hur samarbetet och samspelet mellan gymnasieskolans svensklärare i ett ämneslag kan bidra till utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen. För att genomföra detta har studien använt en kombination av semistrukturerade intervjuer med fem svensklärare och observationer av fem ämneslagsmöten, inom ramen för en etnografisk ansats. Med utgångspunkt i begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har lärarna besvarat frågor om vilka delar av ämneslagets arbete de upplever fungerar bra och vad övriga delar saknar, vilket tillsammans med observerande och antecknande av sådant som kan relateras till dessa fenomen vid mötena har försett studien med data relevant för syftet. Genom att analysera data i ett aktör-nätverksteoretiskt ramverk visar studien att ämneslaget upplevs ha potential att vara ett nätverk som på ett lyckat sätt förbinder aktörer för att främja utveckling av svenskämnet och svenskundervisningen, men även att ämneslaget i praktiken inte ges förutsättningar att upprätta dessa förbindelser. Förklaringar till detta spåras bland annat till otillräcklig tid och brist på tydliga direktiv från de aktörer som representerar ledningen i skolans styrkedja.

I föreliggande studie utforskas förskolegårdens platser och material ur ett posthumanistiskt perspektiv, genom att uppmärksamma yngre barns lek och utforskande i utomhusmiljöer, med avsikt att få en didaktisk relevant insikt i hur platser och material står i relation till var och hur planerad undervisning kan ske utomhus på förskolegården. Olika teorier vidgar vår förståelse om världen vilket kan innebära en central skillnad från vad vi är vana vid att tänka kring. Ett posthumanistiskt perspektiv intas där plats och material ställs hierarkiskt lika med människor. Frågor som besvaras är: Vilken inverkan har plats och material på barns utforskande och lek på förskolegården? Hur kan undervisning skapas i förhållande till de platser och material som barn erbjuds på förskolegården? På en förskola i södra Sverige genomfördes först en pilotstudie för att få en inblick i vilka platser och material som skulle läggas fokus på. Sedan genomfördes videoobservationer under två förmiddagar på samma förskola när barnen var på förskolegården. Videoobservationerna analyserades sedan med Aktör-nätverksteori (ANT). Resultatet visar att barns lek klart påverkas av material och plats. Materialet tillåter barnen att utforska vidare samtidigt som det får barnen att återkomma och upprepa sina lekar, vilket kan tolkas som att materialet och platsen fångar barns intresse och att undervisningssituationer kan planeras. Genom att undersöka alla olika beståndsdelar i utdragen och följa dess effekter har sammanflätningar mellan plats, material och barn synliggjort barns utforskande och var undervisning kan planeras.

Studiens syfte är att undersöka hur posthumanistisk teori kan bidra till måluppfyllelse och kvalitet i förskolan genom att synliggöra relationer mellan aktörer i ett tematiskt arbetssätt. Forskningsfrågor som ämnar svara på detta är; hur samverkar pedagoger, barn samt icke-mänskliga ting i förskolans temaarbete? Samt vilka handlingar möjliggörs därigenom för det systematiska kvalitetsarbetet? Problemområdet beskrivs utifrån stora skillnader i kvalitet mellan förskolor samt att undervisning i samband med den reviderade läroplanen tar stöd i nya teorier. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserats med aktör-nätverksteori. Resultatet visar att icke-mänskliga aktörer som miljö, material samt läroplan kan vara utgångspunkt för ett utforskande arbetssätt. Med detta som utgångspunkt i arbetsprocesser för systematiskt kvalitetsarbete kan en samverkan med ett målinriktat arbetssätt skapas genom pedagogers stöttande förhållningssätt. Slutsatsen är att posthumanistiska teorier kan bidra till förskolans måluppfyllelse och kvalitet genom en rörelse mellan olika teorier.

Since the 1990’s Open Access has developed into an alternative model for scientific publication. Today an increasing political interest in promoting Open Access is commonly channeled through the implementation of policies by research funders. However, in the scientific community the uptake and acceptance of the model has been of notably different character.This Master’s thesis examines the understanding of and attitudes towards open access among eight senior Swedish researchers and how these have been affected by the implementation of the Swedish Research Council’s Open Access-policy as implemented in 2010. It further asks the question of how researchers’ publishing practices can be understood as shaped by and performed within actor-network configurations. The study is based on interviews with researchers from three academic disciplines. The empirical material has been analyzed through the perspective of actor-network theory.The study finds that the impact of the Swedish Research Council’s policy has been low. Yet, perceived as a floating object, the policy has forced the researchers to adhere to and position themselves in relation to the immanent powers of the policy and, thus, to Open Access both as movement and publishing model. The study also finds that both the traditional model for scientific publishing and the Open Access model can be understood as actor-networks, currently competing for the researchers’ loyalty and involvement in order to secure future dominance. The study finally concludes that in order to fully understand researchers’ practices and attitudes it is necessary to perceive these as shaped in and by extra-social contexts and forces. / Program: Masterutbildning: Digitala tjänster - kultur, information & kommunikation

<p>Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000’s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today’s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN’s strategy documents and policies. The empirical material has been analyzed from the theoretical and methodological traditions Actor-Network Theory and Discourse Theory. The study has shown that the cooperation have given an opportunity to establish contacts with other municipalities and organisations on a regional, national and international level, where members of the network can form European projects together. At the same time, emphasizes the importance of discussing each other’s work and approaches in the design of the network process. The network processes, the dimensions of cooperation and the motivations for cooperation are discussed in the analysis. </p>

Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000’s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today’s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN’s strategy documents and policies. The empirical material has been analyzed from the theoretical and methodological traditions Actor-Network Theory and Discourse Theory. The study has shown that the cooperation have given an opportunity to establish contacts with other municipalities and organisations on a regional, national and international level, where members of the network can form European projects together. At the same time, emphasizes the importance of discussing each other’s work and approaches in the design of the network process. The network processes, the dimensions of cooperation and the motivations for cooperation are discussed in the analysis.

This study focuses on the encounter between the academic librarian and the academic library user with a specific need for information. The aim of the study is to examine the process of mediation of information and to uncover any inherent problems or systemic inertia that may occur within that process. Special attention has been given to information-seeking behaviour in the digital age and the possibility of viewing information literacy as a meta-literacy. The difference between the surface web and the academic invis- ible web is also investigated. Empirical data was collected by the use of ethnographic fieldwork at the Karolin- ska Institutet University Library over a period of five weeks. The data is analysed using actor-network theory as a point of departure. Actors, networks, mediators and intermediaries involved in the process of mediation of information are identified and defined. By tracing techno-economic and socio-technic networks the actors’ in- centives are uncovered, as well as the various transactions in which they are engaged. The study sheds light upon a significant difference in participatory motivation between the face-to-face reference work and the information literacy course incorporated within curricula. The use of actor-network theory enables information to be seen as an actor among other actors and during the analysis of the empirical data the topic of the nature of information is discussed using the model of the DIKW-hierarchy. A shift in the academic library towards a hybrid institution engaged in both the dispersion of information and the production of information is uncovered and the possible consequences of this shift are also discussed. The further development of the academic librarian’s educational role might be a viable option in the develop- ment of information literacy education in higher education.