ABSTRACT Thorsson, E. 2015. Hitta ut – Ett svenskt folkhälsoprojekt. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.    Fysisk aktivitet i det svenska samhället spelar en betydande roll för landets folkhälsa. Folkhälsoprojektet Hitta ut drivs lokalt på 14 olika platser i Sverige och utgör således en del av vårt samhälles utbud av aktiviteter riktat mot folkhälsa. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för vad som är essentiellt för ett lyckat folkhälsoprojekt i Sveriges kommuner. Fokus ligger på att kartlägga vilka framgångsfaktorer och brister som är direkt avgörande för dess utgång och resultat.    För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomförs en intervjustudie vars resultat diskuteras utifrån Elisabeth VG Janssons och Per E Tillgrens resultat i sin artikel i BMC Public Health gällande hälsopromotion på lokal nivå samt Johan Faskungers, doktor inom fysisk aktivitet & hälsovetenskap vid University of Bristol, utvärdering av hur implementeringen av fysisk aktivitetsfrämjande insatser ser ut i samhället. Uppsatsens resultat visar att närvaron av en eldsjäl är en nödvändighet för en lyckad folkhälsopromotion, både på arrangörsnivå så väl som på kommunal nivå. Vidare är en förankring hos kommunen viktig i förhållande till drift av projektet då det är kommunen som ger ekonomiskt bidrag till projektets arrangörer. Marknadsföring upplevs också ha spelat av avgörande roll för folkhälsoprojektets resultat.

BakgrundFörskolan är med och lägger grunden för barns fysiska livsstil. Verksamheter idag uppfyller inte rekommendationer för hur mycket barn ska röra på sig. Vart femte barn i Sverige är överviktigt. Både förskolans inomhus- och utomhusmiljö har stor betydelse för barns aktivitetsmönster. Trånga inomhuslokaler leder till att de inte får utlopp för sitt rörelsebehov. Barns rörelsebehov stimuleras mest utomhus. Vid utebliven fysisk aktivitet riskerar barn att drabbas av olika välfärdssjukdomar. Forskning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars utövning av fysisk aktivitet i förskolan.SyfteFokus i undersökningen ligger på fysisk aktivitet i förskolan. Ämnet belyses genom att intervjua förskollärare och studien syftar till att ge en bild av barns förutsättningar och möjligheter att utöva fysisk aktivitet i förskolan.MetodStudien är gjord genom kvalitativ metod och redskapet är intervju. Datamaterialet samlades in genom intervjuer av nio förskollärare i tre olika kommuner.ResultatResultatet visar hur viktig fysisk aktivitet är för att barnen ska få en balanserad dag på förskolan. Förutsättningarna för fysisk aktivitet är begränsade. Inomhusmiljön visar på trånga lokaler vilket gör arbetet med rörelse svårt. Utomhusmiljön är den plats där barn har bäst förutsättningar att tillfredsställa sitt rörelsebehov. Något annat som visas i resultatet är att aktivitetsmönstret mellan flickor och pojkar anses som jämställt av en större andel av pedagogerna.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever.   Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa.   Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter. Lärarna belyser att deras arbeta är viktigt för att motivera sina elever och nämner bland annat social kompetens, respekt, förtroende, förståelse och kunskap som några kvalitéer som hjälper dem i deras arbete att motivera.

No description available.

Rörelse har alltid varit ett viktigt beteende för människan och det finns vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet främjar hälsa, förebygger sjukdom och förbättrar livskvaliteten. Fysisk aktivitet på recept är en arbetsmetod som kan användas av hälso- och sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Metoden riktar sig till personer som behöver öka eller ändra sin livsstil ur hälsosynpunkt och ett stort antal sjukdomstillstånd kan behandlas med träning.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att utifrån en enkätundersökning undersöka upplevda hälsoskillnader hos kvinnor och män i fysiskt ansträngande respektive stillasittande yrken. De frågeställningar som studien utgått från följer här nedan. 1. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna i rapporterad fysisk aktivitet och stillasittande? 2. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån upplevd hälsa? 3. Finns det någon skillnad mellan de två grupperna utifrån rapporterad medicinsk status? Metod. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkätundersökning. En jämförelse av skillnader har gjorts mellan två grupper, där grupp 1 hade ett fysiskt ansträngande arbete, medan grupp 2 hade ett övervägande stillasittande arbete. Totalt deltog 119 personer i denna undersökning varav 72 deltagare i grupp 1 och 47 deltagare i grupp 2. Den yngsta deltagaren var 21 medan den äldsta var 69 år gammal. Fördelningen mellan könen var 40 % män och 60 % kvinnor då man tittar på hela gruppen. Enkäten som använts i studien omfattar frågor inom områdena fysisk aktivitet och stillasittande, upplevd hälsa och medicinsk status. Denna studies enkät baseras på GIH:s Hälsoenkät. Resultat. Efter beräkning av studiens insamlade data kunde flera signifikanta resultat urskiljas. Dels fanns det en skillnad i hur mycket de olika grupperna var fysiskt aktiva, både av måttlig och hög intensitet, samt hur mycket de styrketränade. Grupp 1 var totalt sett, sammanlagd tid för arbetstid och fritid, mer fysiskt aktiv än grupp 2. Förutom skillnaden i hur mycket de två grupperna rörde på sig, fanns det även en skillnad i hur mycket tid de spenderade stillasittande, där grupp 2 satt mer under en arbetsdag, samt satt en större andel av dagen. Ytterligare en signifikant skillnad sågs i upplevd hälsa, där grupp 2 upplevde en större kontroll över sin vardag. Slutsats. Tidigare forskning har visat goda hälsoeffekter av fysisk aktivitet och mindre bra effekter av stillasittande. I vår studie var de med ett ansträngande arbete även mer fysiskt aktiva totalt över hela dagen. Med vetskapen om detta skulle man kunna anta att grupp 1 borde ha en bättre hälsa då det var en signifikant skillnad mellan grupperna i mängd fysisk aktivitet och stillasittande. Dock fanns det inga större skillnader mellan grupperna i upplevd hälsa och medicinsk status, vilket talar för att ett sådant påstående i detta fall dementeras.

Stillasittande är något som ökar varje år samtidigt som livsstilsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare i samhället. Att möta personer som har behov av att bli mer fysisk aktiva i sin livsstil är en allt vanligare uppgift på vårdcentralerna i Sverige. För att kunna möta dessa patienter och hjälpa dem till en mer aktiv livsstil krävs kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att ha motiverande samtal till fysisk aktivitet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod för att analysera materialet från intervjuerna.   Resultatet visar skillnader i sjuksköterskornas upplevelse av att ge motiverade samtal till fysisk aktivitet. Skillnaderna är delvis kopplade till de olika förutsättningarna sjuksköterskorna har på sin arbetsplats. Resultatet visar även att sjuksköterskorna upplever motiverade samtal som en bra metod att använda sig av vid motivation till fysisk aktivitet. Flera sjuksköterskor önskar använda sig mer av motiverande samtal till fysisk aktivitet men bristen på tid och de få tillfällen till uppföljning minskade deras möjligheter. Detta bekräftas av tidigare forskning som även visar att högre kvalité i de motiverande samtalen uppnås om mer tid finns tillgänglig.

Fysisk aktivitet ger flertalet positiva fysiologiska hälsoeffekter och har vid ett antal studier även visat sig bidra till positiva hälsoeffekter avseende psykisk hälsa. Det finns dock studier som inte kunnat påvisa effekterna på psykisk hälsa. Syftet med uppsatsen var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och depression, stress, och välmående, med kontroll för eventuellt samvarierande demografiska faktorer. Urvalet bestod av 357 (ålder 25-80år, 49.3% kvinnor) deltagare från Betulastudien. Välmående undersöktes med två frågor som skattades 0-10. Depressiva symtom undersöktes med The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress undersöktes med Perceived Stress Questionnaire. Mängd fysisk aktivitet undersöktes genom tre frågor som efterfrågade mängd fysisk aktivitet: (1) de senaste 12 månaderna, (2) en vanlig vecka och (3) jämfört med andra. Samband undersöktes med hierarkisk regression, med kontroll för civilstånd, kön, utbildning och ålder. Fysisk aktivitet var svagt associerat med Välmående (ΔR² = .023) och endast aktivitet i jämfört med andra (β = .132) var signifikant. Fysisk aktivitet var positivt associerat med välmående men förklarade endast en liten del i variansen. Avsaknad av statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet, depression och stress skiljer sig från tidigare populationsbaserade studier. Dessa skillnader i resultat skulle kunna förklaras med kulturella och metodologiska skillnader. Ytterligare forskning på sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa behövs. / Physical activity contributes to several positive physiological health benefits and has also, in a number of studies, proven to contribute to psychological health. There are nonetheless studies which have not been able to prove the positive effects on psychological health. The goal of the paper was to investigate correlations between physical activity and depression, stress, and wellbeing, while controlling for the influence of demographical factors. The sample was from the Betula study and consisted of 357 participants aged 25-80, with 49.3% women. Wellbeing was assessed by ratings (0-10) in response to two questions. Depressive symptoms were measured by the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress was measured by Perceived Stress Questionnaire. Amount of physical activity was investigated through three questions which asked for the amount of physical activity: (1) in the last 12 months, (2) a normal week, and (3) compared to others. Relationships between activity level and aspects of psychological health were investigated through hierarchical regression analysis, controlling for civil status, gender, education, and age. Physical activity was weakly associated with Wellbeing (ΔR² = .023) and only activity compared to others (β = .132) was significant. Physical activity had a positive association with wellbeing, but only accounts for a small amount of the variance. The absence of statistical significant relationship between physical activity, depression and stress is not in line with previous population-based studies. These differences could possibly be explained by cultural and methodological difference between studies. Additional studies on the correlation between physical activity and mental health is needed.