Spelling suggestions: "subject:"aktivitetsbaserade."" "subject:"aktivitetsbaserat.""
41 |
Aktivitetsmönster och upplevd aktivitetsbalans hos individer över 70 år efter införandet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om begränsad social kontakt / Patterns of daily occupations and perceived occupational balance in individuals over 70 years after the introduction of the Public Health Agency's recommendations on limited social contactSigfridsson, Sofia, Vidal, Johanna January 2021 (has links)
Syfte: Att beskriva aktivitetsmönster och upplevelse av aktivitetsbalans hos individer över 70 år efter införandet av Folkhälsomyndighetens rekommendationer om begränsad social kontakt i samband med covid-19-pandemin. Metod: Genom en kvalitativ induktiv ansats med ett strategiskt urval genomfördes 17 semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att upptäcka mönster och upplevelser av tillvaron i deltagarnas berättelser. Resultat: Deltagarna beskrev att det funnits både svårigheter och möjligheter för hur de kunde adaptera och hitta nya sätt att utföra aktiviteter på. Med färre aktiviteter och mer tid att förfoga över blev deltagarna angelägna om att komma till rätta och utföra aktiviteter som upplevdes meningsfulla för att finna balans i vardagen. Aktivitetsmönster tog ny form då aktiviteter förändrades och/eller försvann varpå deltagarna anpassade sig efter de nya förutsättningarna, och aktiviteterna med dem. Resultatet lyfte hur aktivitetsbalansen påverkades då aktiviteter förändrades eller försvann, att deltagarna utmanades att hitta strategier för att finna meningsfulla aktiviteter i den nya vardagen. Slutsats: Studien visade att engagemang i aktivitet hörde samman med välmående och vikten av tillgänglighet. Ökad kunskap behövs för att bidra med insikt i vad som bibehåller balans, hur tillgängligheten kan öka och vilket stöd arbetsterapeuter och samhället kan ge. / Aim: To describe patterns of daily occupations and experience of occupational balance in individuals over 70 years of age after the introduction of the Public Health Agency of Sweden's recommendations on limited social contact in connection with the covid-19-pandemic. Method: Through a qualitative inductive approach with a strategically planned selection, 17 semi-structured interviews were conducted. Data was analyzed through a qualitative content analysis to discover patterns and experiences of existence in the participants stories. Results: Participants described that there have been both difficulties and opportunities for how they could adapt and find new ways to perform activities. With fewer activities and more time at their disposal, the participants became eager to come to terms with and perform activities that felt meaningful in order to find balance in everyday life. Patterns of daily occupations have taken on new forms as activities have changed and/or disappeared, after which the participants adapted to the new conditions and the activities with them. The results highlight how the occupational balance has been affected when activities have changed or disappeared, that participants have been challenged to find strategies to find meaningful occupation in the new everyday life. Conclusion:The study showed that participation in occupation is related to well-being and the importance of accessibility. Increased knowledge can provide insight into what maintains balance, how accessibility can increase and what support occupational therapists and society can provide.
|
42 |
Bildterapigrupper inom primärvården : - Vad ger en utvärdering av deltagares erfarenheter av interventionen för svar?Alvlilja, Lena January 2021 (has links)
Sammanfattning: Bildterapi är en kreativ behandlingsmetod som kan användas både i förebyggande och rehabiliterande syfte, när psykologiska faktorer påverkar utveckling och upplevelse av ohälsa. Den här uppsatsen beskriver resultatet av en klinisk upplevelseutvärdering av bildterapigrupper genomförda på en vårdcentral 2010 - 2014. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att delta i bildterapigrupp i primärvården. Metod: Utvärdering av 44 bildterapideltagares erfarenheter av bildterapi via frågeformulär med öppna frågor. Frågorna handlade om lärdomar, mål, samt vad de saknat eller skulle vilja förändra i bildterapin och deras erfarenheter i förhållande till eventuella andra behandlingar. Svaren analyserades utifrån Grounded Theory, detta tydliggjorde deltagarnas erfarenheter av vad som var värdefullt för dem i deras deltagande i bildterapi. Resultatet visade att bildterapi i grupp hjälper deltagare att uttrycka och utforska känslor som ökar insikten samt ger katharsis. Bildterapi skapade medvetenhet och förståelse för hur individens egensituation påverkar upplevelse av hälsa. Genom kommunikationen med och om bilden förmedlades budskap om livssituationen, vilket underlättade förändring av aktivitetsmönster och förmågan att se sig själv som värdefull. Förändrade aktivitetsmönster möjliggjorde aktivitetsbalans. Gruppen bidrog till att deltagarna kunde förstå sin sjukdom och se att de inte var ”konstiga”, utan reagerade normalt på belastningar. Bildterapeuter med grundprofessionen arbetsterapeut kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans i bildterapi. Slutsats: Bildterapi kan med stöd av den här studien vara verkningsfull för patienter i primärvården, och bildterapeuten med arbetsterapeut som grundproffession, kan arbeta målinriktat med aktivitetsbalans. Bildterapin kan kombineras med arbetsterapiteori och ValMO modellens värdedimensioner konkret-, sociosymboliskt- och självbelönande värde. Bildterapi skulle därmed kunna fylla ett gap, och utgöra ett komplement till annan behandling i primärvården. Deltagarnas ökade förståelse för sin sjukdom skulle sekundärt kunna leda till minskad medikalisering. / Summary: Art therapy is a creative treatment method that can be used for both preventive and rehabilitative purposes when psychological factors affect the development and experience of ill health. This paper describes the results of a clinical experience evaluation of art therapy groups conducted at a health center during 2010 - 2014. Purpose: To describe patients' experiences of participating in group art therapy in primary care. Method: Evaluation of 44 art therapy participants' experiences with art therapy via open question questionnaires. The questions were about lessons learned, goals, and what they missed or would like to change in the art therapy and their experiences in relation to any other treatments. Grounded Theory was used to analyze the answers, which clarified participants' experiences of what was valuable to them in their participation in art therapy. The results showed that group art therapy helped participants express and explore emotions that increased insight and provided catharsis. Art therapy created awareness and understanding of how the individual's own situation affects the experience of health. Through communication with and about the image, messages about the life situation were conveyed, which facilitated change in activity patterns and the ability to see oneself as valuable. Changing activity patterns enabled activity balance. The group helped participants understand their illness and see that they were not "weird," but responded normally to heavy loads. Art therapists with a basic profession as occupational therapist can work purposefully with activity balance in art therapy. Conclusion: Art therapy can, based on this study, be effective for patients in primary care. The art therapist who also is an occupational therapist, can work purposefully with activity balance. The art therapy can be combined with occupational therapy theory and the value dimensions of the ValMO model: concrete, socio-symbolic and self-rewarding value. Art therapy could thus fill a gap and be complementary to other treatment in primary care. The participants' increased understanding of their disease could secondarily lead to reduced medicalization.
|
43 |
Arbetsterapeuters resonemang kring att stödja aktivitetsbalans hos personer som lider av emotionellt instabil personlighetsstörningLassenius, Tove January 2018 (has links)
Personer som lider av emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) upplever mångfacetterad aktivitetsobalans i sin vardag. Arbetsterapeuter strävar till att stödja aktivitetsbalans och öka upplevelsen av tillfredsställelse men kunskapen om hur man kan stödja dessa personers upplevelse av balans är bristfällig. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring att stödja aktivitetsbalans hos personer som lider av IPS. Sju arbetsterapeuter intervjuades för ändamålet. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet framhävde som resonemangets grunddrag att variera mellan teoribaser samt mellan att arbeta med synliga aktivitetsmönster och upplevd balans. Det reflekterar att arbetsterapeuters metoder och resonemang kan bidra till att skapa aktivitetsbalans. Nya insatser som mångsidigare inbegriper det sociala sammanhanget behövs Vidare forsnkning behövs om de arbetsterapeutiska insatsernas effekter för att stärka deras evidens. / People suffering from emotionally unstable personality disorder face various forms of occupational imbalance in their daily life. Occupational therapists strive to suppport occupational balance and thus increase the experience of satisfaction. Knowledge of how to support the experience of balance is yet insufficient. The aim of this study was to describe the reasoning of occupational therapists when working with people suffering from emotionally unstable personality disorder and supporting occupational balance. Seven occupational therapists were interviewed. Analyses were conducted using qualitative content analysis. Results emphasise that the reasoning is based upon combining different theoretical perspectives and varying between working with visible occupational patterns and individually experienced balance. This accentuates that the reasoning and methods of occupational therapists may contribute to create occupational balance. Broader methods considering also the social context are needed. Also, further studies evaluating the effects of already existing methods used in occupational therapy is needed to strengthen the evidence.
|
44 |
Balans i vardagens aktiviteter, hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar : En Scoping ReviewEngkvist, Amanda, Göth, Maja January 2022 (has links)
Introduktion: Obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär. Föräldrastress finns hos både mödrar och fäder vilket i sin tur kan leda till sämre mental hälsa. Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande. Det finns olika balansbegrepp inom arbetsterapin. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work-life balance. Syfte: Beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Metod: Designen för examensarbetet var Scoping Review. Databaserna som användes var CINAHL, ERIC och PubMed. Materialet granskades och skrevs in i en artikelöversikt och totalt inkluderades 21 artiklar i resultatet. Resultat: Det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för att uppleva balans i vardagens aktiviteter. Aktivitetsbalans, meningsfullhet i aktiviteter, aktivitetsvärde och tillfredsställelse med aktiviteter har ett samband med tillfredsställelse i livet hos föräldrar. Slutsats: Flera föräldrar skattade sin aktivitetsbalans lågt vilket tyder på att barn kan påverka föräldrars aktivitetsbalans negativt. Mödrar skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäder. De faktorer som var viktigast att ha balans mellan var hemliv, familjeliv, arbete och fritid.
|
45 |
Aktivitetsbalans bland manliga och kvinnliga gymnasieelever vid undervisning på distans. : Utvalda aspekter av aktivitetsbalans. / Perceived activity balance among male and female high school students who study distance learning.Eek, Hampus, Ingvarsson, Oskar January 2021 (has links)
Aktivitetsbalans är viktigt för att individen ska uppnå meningsfullhet och välbefinnande. Förändringar i vardagen kan påverka aktivitetsbalansen på varierande sätt. Syftet med studien var att kartlägga fem utvalda aspekter av aktivitetsbalans hos manliga och kvinnliga gymnasieelever i årskurs tre, som studerar på distans. De utvalda aspekterna var engagemang, variation av aktiviteter, tid, rutiner och roller. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en egengjord enkät baserad på teorier inom arbetsterapi. Enkäten skickades ut till 44 elever på 3 olika gymnasieskolor. Resultat: Visar på en måttlig upplevelse av aktivitetsbalans inom alla utvalda aspekter. Svaren varierade genom hela enkäten och ingen statistikskillnad mellan kvinnor och män upptäcktes. Diskussion: Studien visar att eleverna upplever en neutral upplevelse av de fem aspekterna inom aktivitetsbalans. Eleverna svarade med en stor variation av svarsalternativen, det visar att aktivitetsbalans är subjektiv och att alla upplever den på varierande sätt. Vissa studenter kan behöva mer stöd och resurser från elevhälsan än andra för att upprätthålla god hälsa. Studiegruppen är för liten för att utföra slutsatser av resultaten. Slutsats: Ytterligare forskning om aktivitetsbalans hos studenter som deltar i undervisning på distans behövs för att lärare och arbetsterapeuter kan upptäcka elever som är i behov av hjälp. / Occupational balance is important to achieve well-being. In case of changes in the individual's everyday life, it can affect the occupational balance. The aim of the study was to survey five selected aspects of occupational balance among male and female high school students in year three, who study distance learning. The selected aspects: Engagement, variety of activities, time, routines and roles Method: A quantitative cross-sectional study was conducted using a self-made questionnaire. The survey was sent out to 44 students at 3 different schools. Result: The average score was a moderate level of occupational balance across all selected aspects. In general, responses were distributed evenly over the response alternatives, and no statistical difference were found between women and men. Discussion: Students reported their experience of the different aspect to be average. The student's wide variety of response indicate that occupational balance is subjective, and everyone experiences it in different ways. Some students may need more support and resources from student health than others to maintain good health. The study group is too small to carry out conclusions of the results. Conclusion: Further research about the occupational balance of students participating in distance learning is needed to understand how teachers and therapist may find student in need of help.
|
Page generated in 0.046 seconds