<p>Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen.</p><p>Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.</p>

Att i press skildra ett miljöproblem är svårt. Utrymmet i sig innebär en begränsning. Variationen i läsarens förförståelse och journalistens kunskaper är stor. Vi har genomfört en analys av hur svenskspråkig dagspress skildrat algblomningen i Östersjön somrarna 2005 och 2006. Studien omfattar vilket utrymme frågan har getts, vilka perspektiv som valts, vilka orsaker till problemet som har angetts och vilka aktörer som getts utrymme. Metoden har varit en kvantitativ textanalys med fokus på begrepp, vinkel och orsaksförklaringar. Analysen omfattade 139 artiklar från Dagens Nyheter, Gotlands Tidningar, Hufvudstadsbladet, Sydsvenska Dagbladet, Västerbottenskuriren och Ålandstidningen. Vår undersökning visar att artiklarna ofta har en ytlig ansats där problemet med cyanobakterierna antingen grovt förenklas eller inte förklaras alls. De aktörer som i hög grad förekommer är forskare och myndighetsanställda. Den genomsnittliga artikeln har 1950 tecken inklusive mellanslag. Vi har identifierat skillnader mellan tidningarna rörande publiceringsdatum. Hufvudstadsbladet publicerar artiklar kontinuerligt, de andra tidningarna enbart under akuta faserna. Hufvudstadsbladet särskiljer sig också genom att ha en livlig debatt.

Stora och Lilla Ullfjärden är två sjöar som tillhör den innersta delen av en vik i Mälaren. Här har den höga fosforbelastningen länge varit ett problem då den leder till kraftig algblomning varje år. Hittills har åtgärder mot fosforbelastningen riktats mot utsläppskällor av fosfor från omgivande mark, men dessa åtgärder har inte varit tillräckliga. Det beror på att fosfor har lagrats på sjöarnas bottnar under många år vilket orsakar intern fosforbelastning.  Restaureringsbehovet i sjöarna bestämdes genom att hitta den totalfosforhalt som krävs för att uppnå god ekologisk vattenstatus. Det är önskvärt att sjöarna uppnår god status med avseende på klorofyll, siktdjup och växtplankton. Dessa parametrar uppvisar starka samband till halten totalfosfor och på så sätt kunde målbilden för halten totalfosfor bestämmas till 9,4 µg/l i Stora Ullfjärden och 8,7 µg/l i Lilla Ullfjärden, med siktdjupet som den begränsande parametern.  En multikriterieanalys togs fram där det undersöktes vilken metod som är den lämpligaste sjörestaureringsåtgärden mot internbelastningen. Kostnader, effektivitet och livslängd för sex välstuderade åtgärdsmetoder fastställdes genom en metaanalys. Resultatet visar att aluminiumbehandling verkar vara det lämpligaste valet av åtgärdsmetod. Åtgärden innebär att en aluminiumlösning tillsätts sjöarnas sediment vilket binder fosforn och gör så att den inte frigörs.  Det undersöktes även om kostnaden för aluminiumbehandlingen kan motiveras genom att belysa sjöarnas ekonomiska värden. Under arbetet togs det fram olika typer av underlag för att bedöma sjöarnas värde. Genom att lista de tjänster som sjöarna bidrar med och tilldela tjänsterna ett uppskattat ekonomiskt värde konstaterades att sjöarna framför allt har ett högt naturvärde och bidrar med många kulturella ekosystemtjänster såsom bad, fiske och rekreation. Utifrån en tidigare studie uppskattades allmänhetens betalningsvilja för att uppnå god vattenstatus i Stora och Lilla Ullfjärden till 23 miljoner kronor. Det betyder att allmänhetens betalningsvilja täcker kostnaderna för aluminiumbehandlingen i Stora och Lilla Ullfjärden, vilket uppskattades till 22 miljoner kronor.  Med hjälp av bayesiansk beslutsanalys har det även kunnat konstateras att sjöarna bör aluminiumbehandlas om det minskade värdet för att god status inte uppnås (såsom minskat estetiskt värde, minskad biologisk mångfald, försämrad förmåga att rena vatten, med mera) anses kosta mer än 25 miljoner kronor på en 12 årsperiod. Eftersom beslutsmaterialet har en del osäkerheter finns det ett fortsatt behov av ytterligare undersökningar. / Stora Ullfjärden and Lilla Ullfjärden are two lakes that belong to the innermost part of a bay in Lake Mälaren. Phosphorus load has been a problem for a long time as it causes large algal bloom every summer. Attempt to decrease the phosphorus load in the lakes have so far been focused on measures to control the phosphorous emissions from the surrounding land. However, these measurers have not been sufficient. This is because phosphorus has been accumulated in the bottom sediment of the lakes for many years which cause internal phosphorus loading.  The amount of phosphorous needed to be removed was determined by identifying the maximum total phosphorus content the lake can handle while still demonstrating good ecological status. It is desirable that the lakes achieve good status regarding chlorophyll, secchi depth and phytoplankton. These three parameters show strong correlations to the total phosphorus content and in this way the desired future total phosphorus content could be calculated to 9,4 µg/l in Stora Ullfjärden and 8,7 µg/l in Lilla Ullfjärden, with the secchi depth as the limiting parameter. A multi-criteria decision analysis was developed to determine the most suitable lake restoration measure to reduce internal phosphorous loads. Costs, efficacy, and longevity of six well-known mitigation measures were determined by a meta-analysis. The results verify that aluminum treatment appears to be the most suitable choice. The method involves adding aluminum solution to the lakes' sediment, which binds phosphorus, so it is not released.  Additionally, it was examined whether the cost of aluminum treatment can be justified by highlighting the economic values ​​of the lakes. Different types of decision material are presented in the report to assess a value to the lakes. By listing services of the lakes and assign them an estimated economic value, it was determined that the lakes have a high nature value and contribute with many cultural ecosystem services such as swimming, fishing, and recreation. Based on a previous study, the public's willingness to pay to achieve good water status in Stora Ullfjärden and Lilla Ullfjärden was estimated to SEK 23 million. Hence, the public's willingness to pay covers the costs of the aluminum treatment in Stora and Lilla Ullfjärden, which was estimated to SEK 22 million.  Lastly, a Bayesian model for decision making was used. It was discovered that the lakes are recommended to undergo an aluminum treatment if the reduced value for not achieving good status in the lakes (e.g., decreased aesthetic value, reduced biodiversity, and impaired ability to purify water) is considered to cost more than SEK 25 million over a 12-year period. As the decision material has some uncertainties, there is a continuing need for further investigations.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet. Dålig skötsel av ett vattendrag kan leda till olika problem såsom syrefattigt vatten, övergödning, igensatta bottnar vilkettillåter alger växa i vattendraget. Tyngdpunkten i vårt arbete ligger på algtillväxt/algblomning i öppna dagvattenanläggningar, vilka är de vanligaste orsakerna till förekomst av alger i öppna dagvattenanläggningar, samt vilka åtgärder och lösningar man kan använda sig av för att förebygga eller lösa detta problem.Tanken med detta arbete är att analysera algtillväxtproblem i två olika ekologiska dagvattensystem i två olika områden i Malmö kommun. Det första är ett konstgjort vattendrag och det andra är naturligt vattendrag för att påvisa om det förekommer alger i de två systemen. Samt att analysera behovet av en skötselplan för dagvattenhantering och vilka åtgärder man ska vidta för att reducera algtillväxten i dessa två olika vattendrag. Det första är Västra hamnens öppna dagvattensystem som är ett helt konstgjort dagvattensystem. Det andra är Toftanäs öppna dagvattensystem, som är ett av de mest kända dagvattensystemen i Sverige som efterliknar naturliga ekosystem. Arbetet visar historiken kring hur de både systemen uppkom fram till hur de ser ut och fungerar idag. Med hjälp av litteraturstudier kunde det beskrivas olika viktiga begrepp som brukar samlas under huvudbegrppet öppna dagvattensystem. Vidare har det analyserats vattenkretslopp i naturen, och hur det samspelar med vegetationen för att utjämna nederbörden eller dagvatten i tätorter.Djupintervjuer med olika experter vad gäller de ritningar och handlingar som beskriver de båda systemen, i kombination med litteraturstudier, hjälpte oss att komma fram till följande resultatDe vanligaste orsakerna till algtillväxt i öppna dagvattenanläggningar är värme och solljus, lugnt vatten, näringsrikt vatten och olämpligt vattendjup i dammarna. För att få en optimal rensningseffekt i öppna dagvattenanläggningar, samt att öka det estetiska värdet i dammarna, bör det finnas en färdig skötselplan redan innan byggnationen påbörjas. Det är viktigt att anlita entreprenörer eller personer med goda kunskaper och med erfarenhet som vet exakt hur en skötselplan ska hanteras och justeras, efter områdets och dammarnas behov. Skötselplanen förklarar hur och när man ska utföra skötselåtgärder. Algtillväxt eller algblomning i öppna dagvattenanläggningar kan både förebyggas och reduceras, genom att utföra olika åtgärder liksom bland annat:5Dammarnas vattendjup ska vara tillräckligt stort, dammarnas längd ska vara dubbelt så lång som bredden (längd-bredd förhållanden 2:1), dammarna ska ansluta till en våtmark för att minska närsalter i vattnet innan det når dammarna, förstärkning av närvaron av naturligt vatten i dammarna, öka uppehållstiden i dammarna (hög vattenbelastning), dammarnas botten ska vara riklig med varierade växter, samt öka det biologiska ekosystemet i dammarna. / When the cities began to develop in the 1900s increased storm water flow. Sweden began to think about the future and they were trying to find the best solutions to make cities sustainable. Storm water management was one of the key elements of sustainable development and for that reason; people started thinking about the ability to manage storm water locally. Using open storm water system was one of the first elections in Malmö municipality to reduce flood risk and improve the city's image by increasing the aesthetic value. Poor maintenance of a water body can lead to various difficulties such as oxygen-poor water, eutrophication, clogged bottoms that allow algae to grow in the watercourse.The significance of this work is on algal growth / blooms in open storm water facilities, which are the most common causes of algae in open storm water facilities and the steps and solutions you can use to prevent or solve this problem. Based on interviews with various experts regarding the plans and documents that describe the two systems, in combination with literature studies, it helped us to reach the following result:Algae growth or algal blooms in the open storm water facilities can both be prevented and reduced by performing various actions such as including;Dam water should be sufficiently large, dust the length should be twice as long as the width (length-to-width ratios of 2:1), the dams will connect to a wetland to reduce nutrients in the water before it reaches the dams, reinforcing the presence of natural water in the ponds, increasing the residence time in the ponds (high water stress), dust the bottoms should be abundant with diverse flora, and increase the biological ecosystem. It is also important to hire contractor/ people with good knowledge and experience to know exactly how a management plan should be handled.

Many cyanobacteria are reported to produce the nonprotein amino acid β-N-methylamino-L-alanine (BMAA). Cyanobacteria are extensively distributed in terrestrial and aquatic environments and recently BMAA was detected in temperate aquatic ecosystems, e.g. the Baltic Sea. Little is known about developmental effects of the mixed glutamate receptor agonist BMAA. Brain development requires an optimal level of glutamate receptor activity as the glutamatergic system modulates many vital neurodevelopmental processes. The aim of this thesis was to investigate the developmental neurotoxicity of BMAA, and its interaction with the pigment melanin. Autoradiography was utilized to determine the tissue distribution of 3H-labelled BMAA in experimental animals. Behavioral studies and histological techniques were used to study short and long-term changes in the brain following neonatal exposure to BMAA. Long-term changes in protein expression in the brain was also investigated using matrix-assisted laser desorption ionization (MALDI) imaging mass spectrometry (IMS). A notable targeting of 3H-BMAA to discrete brain regions e.g. hippocampus and striatum in mouse fetuses and neonates was determined by autoradiography. BMAA treatment of neonatal rats on postnatal days 9–10 induced acute but transient ataxia and hyperactivity. Postnatal exposure to BMAA also gave rise to reduced spatial learning and memory abilities in adulthood. Neonatal rat pups treated with BMAA at 600 mg/kg showed early neuronal cell death in the hippocampus, retrosplenial and cingulate cortices. In adulthood the CA1 region of the hippocampus displayed neuronal loss and astrogliosis. Lower doses of BMAA (50 and 200 mg/kg) caused impairments in learning and memory function without any acute or long-term morphological changes in the brain. The MALDI IMS studies, however, revealed changes in protein expression in the hippocampus and striatum suggesting more subtle effects on neurodevelopmental processes. The studies also showed that BMAA was bound and incorporated in melanin and neuromelanin, suggesting that pigmented tissues such as in the substantia nigra and eye may be sequestering BMAA. In conclusion, the findings in this thesis show that BMAA is a developmental neurotoxin in rodents. The risks posed by BMAA as a potential human neurotoxin merits further consideration, particularly if the proposed biomagnifications in the food chain are confirmed.

Algblomningar är ett problem i många svenska sjöar, speciellt när cyanobakterier blommar och producerar cyanotoxiner. En förutsättning för algblomningar är en tillräckligt hög fosforhalt, då fosfor ofta är det begränsande näringsämnet för cyanobakterier. För att minska halten fosfor i en sjö och därmed förebygga algblomningar måste fosfordynamiken i sjön undersökas. Fosfordynamik beskriver hur fosfor flödar in och ut ur sjön, hur fosforn fastläggs kemiskt och biologiskt och hur det sedimenterar och resuspenderar. För att förstå fosfordynamiken i fjärdarna Stora och Lilla Ullfjärden, på gränsen mellan Uppsalas och Stockholms län, modellerades fjärdarna och deras avrinningsområden i HYPE. Först sammanställdes mätdata från fjärdarna, dels för att undersöka hur vattentemperatur, fosforhalt och mängd alger har ändrats över tid i fjärdarna, dels för att kunna kalibrera modellen så de beräknade variablerna blev så lika verkligheten som möjligt. Temperaturprofilerna visade att båda fjärdarna var skiktade under sommarhalvåret och att totalfosforhalterna i bottenvattnet periodvis var högre än resten av profilerna. Modellens temperaturstyrande parametrar kalibrerades för att den modellerade medeltemperaturen i fjärdarna skulle följa mätvärdena, vilket gav ett tillfredsställande resultat. Det fanns endast ett halvår med fosforprofilmätningar för vardera fjärden som kunde användas för kalibrering av totalfosforhalterna. Modellens totalfosforhalter kunde inte öka och minska på samma sätt som de uppmätta fosforhalterna, utan svängde mycket senare, oavsett hur parametrarna ändrades. En grafisk kalibrering användes för att modellen skulle ha lika stora toppar och dalar som mätdatan, även om de inte inträffade vid rätt tidpunkt. Utifrån modellerade vattenflöden och fosforhalter kunde inflödet av fosfor till fjärdarna beräknas. Ett platsbesök gjordes vid tre vattendrag och två sund i Stora Ullfjärdens avrinningsområde där vattenflöden uppskattades och vattenprover togs för att beräkna fosforflöden till och mellan fjärdarna. De uppmäta och modellerade värdena stämde inte så väl överens, men då endast ett mättillfälle fanns kunde inga slutsatser dras från detta. Uppskattade klorofyllkoncentrationer som baserades på satellitbilder erhölls och jämfördes med modellerade mängden alger. Satellitdatan visade två återkommande toppar för alger per år, en i april-maj och den andra i oktober. Modellen hade bara en topp per år under juli-augusti. Genom att ändra vissa faktorer i modellen kunde de styrande faktorerna för respektive fjärds fosforhalt bestämmas. Faktorerna som ändrades var temperatur, nederbörd, internbelastning och markanvändning. För Stora Ullfjärden gav alla faktorer en inverkan på fosforhalten, i synnerhet nederbörd. För Lilla Ullfjärden gav endast internbelastning en signifikant påverkan på fosforhalten. För att bättre förstå fosfordynamiken och algblomningar i Ullfjärdarna är det nödvändigt att fortsätta ta profilmätningar i fjärdarna, vilket SLU gör i Stora Ullfjärden under våren 2022. Fler mätningar i Lilla Ullfjärden på olika platser med olika djup vore också nödvändigt för att förstå hur internbelastningen ser ut i olika delar av fjärden. Med mer information kan ett informerat beslut tas för att välja eventuella åtgärder för att säkerställa en god vattenkvalitet framöver. / Algae blooms cause issues in many Swedish lakes, especially blooms of cyanobacteria that produce cyanotoxins. A high phosphorus concentration is a prerequisite for algal blooms, as phosphorus is often the limiting nutrient for cyanobacteria. To reduce the phosphorus concentration in a lake and thereby prevent algal blooms, there must be an understanding of its phosphorus dynamics. A lakes phosphorus dynamic describes how phosphorus flows in and out of the lake, how phosphorus is assimilated chemically and biologically and how it settles as sediments and resuspends. To understand the phosphorus dynamics in the lakes Stora Ullfjärden and Lilla Ullfjärden, on the border between Uppsala County and Stockholm County, the lakes and their catchment areas were modelled using HYPE. Firstly, data of measurements from the lakes were compiled to create an understanding of how water temperature and phosphorus and algae concentrations have changed in the lakes over time. The data was also used to calibrate the model so that the variable values would be like the measurements. The temperature profiles showed that both lakes were stratified during the summer and that the phosphorus concentrations at the bottom were periodically higher than the rest of the profiles. The model parameters that control water temperature were calibrated so that the modeled average temperature would be like the measured values, which gave a satisfactory result.  There was only half a year of monthly phosphorus profiles for each lake to use for the calibration. The modelled phosphorus concentration could not sync up with the measured phosphorus, it increased and decreased much later, regardless of how the parameters were changed. A graphical calibration was used so that the modeled phosphorus would have the same peaks and lows as measured values, even if model was out of sync. The influx of phosphorus to the lakes was calculated using the modelled discharge and phosphorus concentrations. Measurements of waterflow and water samples were taken in field at three streams and two passes in the catchment area of lake Stora Ullfjärden. This was used to calculate the flow of phosphorus into and between the lakes. The measured and modeled values did not coincide well, but since only one measurement was made nothing was concluded from this.  Chlorophyl concentrations in the lakes based on satellite images were obtained and compared with modeled algae contents. The satellite images showed two recurring peaks in for algaes, in April-May and in October. The model on the other hand only had one peak per year, in July-August.   By changing some selected factors in the model, the controlling factors for the phosphorus concentrations could be determined. These factors where air temperature, precipitation, internal loading, and land use. For lake Stora Ullfjärden all the factors hade significant effect on the phosphorus concentration, especially precipitation. For lake Lilla Ullfjärden, only the internal loading hade a significant effect.  To better understand the phosphorus dynamics and algae blooms of these lakes it is necessary to continue the measurements of phosphorus profiles, which is what SLU is doing in lake Stora Ullfjärden during the spring of 2022. To understand the internal loading in lake Lilla Ullfjärden it would be necessary to perform more sampling at different locations with different depths in the lake. More information would be useful to make an informed decision regarding any restoration measures to secure a good water quality in the future. / DiCyano

Over the last decades, the effects of climate change have become increasingly evident across natural environments. Apart from other areas, climate change poses a serious threat on water quality. More specifically, it is expected that the effects of global warming around the world will severely limit our ability to control the spread and occurrence of Harmful Algal Blooms (HABs) in the future. A HAB episode is characterised by rapid proliferation of algal biomass which can cause major implications on the environment, the ecosystems, on human health, the economy, and societies overall. One way of detecting the presence of algae is to determine the chlorophyll-a concentration levels in water. This project proposes an embedded system for early algae detection in water samples by means of chl-a fluorometry. The system makes use of a constructed sensor to detect chl-a fluorescence emission. Two versions of the sensor were designed and implemented, both of which were calibrated and then tested. Afterwards, the results were presented, and the system’s performance was evaluated and discussed. Lastly, it was concluded that the performance of the system was adequate for detecting a 50 μg/L limit of chl-a concentration, however, careful testing of the site is required for field applications in samples of natural water. / ­Under de senaste decennierna har effekterna av klimatförändringar blivit allt tydligare i naturliga miljöer. Förutom andra områden utgör klimatförändringarna ett allvarligt hot mot vattenkvaliteten.  I synnerhet förväntas effekterna av global uppvärmning över hela världen begränsa vår förmåga att kontrollera spridningen och förekomsten av skadliga algblomningar (HAB) i framtiden. En HAB-episod kännetecknas av snabb spridning av algbiomassa som kan orsaka stora konsekvenser för miljön, ekosystemen, människors hälsa, ekonomin och samhället i stort. Ett sätt att upptäcka förekomsten av alger är att bestämma klorofyll-a-koncentrationsnivåerna i vatten.  Detta projekt föreslår ett inbyggt system för tidig algedetektering i vattenprover med hjälp av chl-a fluorometri. Systemet använder en konstruerad sensor för att detektera chl-a-fluorescensemission. Två versioner av sensorn designades och implementerades, båda kalibrerades och testades sedan. Därefter presenterades resultaten och systemets prestanda utvärderades och diskuterades.  Slutligen drogs slutsatsen att systemets prestanda var tillräcklig för att detektera 50 μg/L-gräns för chl-a-koncentration, men noggrann testning av platsen krävs för fältapplikationer i prover av naturligt vatten.

Hälsosamma ekosystem försörjer oss med livsviktiga resurser och tjänster – ekosystemtjänster så som skydd mot översvämning. I Norra Östersjöns vattendistrikt, som Mälaren tillhör, är statusen på den ekosystemtjänsten dålig. Detta beror till stor del på en omfattande dikning och brist på svämplan i området. Under perioder med skyfall riskerar därför området runt Mälaren och dess tillrinnande vattendrag att drabbas av översvämningar som skadar matproduktion, infrastruktur och miljö. Övergödning är redan ett problem i området och stora tillskott av fosfor till följd av översvämmade jordbruksmarker kan orsaka stora algblomningar och försämrad livsmiljö för vattenlevande organismer. Under augusti och september 2023 föll ovanligt stora mängder regn över mellersta Sverige vilket ökade vattenföringen i vattendragen runt Mälaren och översvämmade vissa av dem. Högfrekventa turbiditetsmätningar från in-situ sensorer installerade i Sagån, Hågaån och Fyrisån, tre vattendrag i Mälarens avrinningsområde, har använts för att undersöka skyfallens effekter på deras vattenföring och beräknad fosfortransport. Resultaten visade en signifikant korrelation mellan ökad vattenföring och ökad fosfortransport, en signifikant ökning under 2023 jämfört med 2018–2022 och signifikanta skillnader mellan vattendragen. Översvämmade Sagån hade extremt höga toppar i beräknad fosfortransport. Resultaten indikerar att övergödningsproblemen i Mälaren kan förvärras i ett framtida klimat med mer intensiva skyfall om inte åtgärder tas för att stärka avrinningsområdets förmåga att hantera stora mängder nederbörd. / Healthy ecosystems provide us with vital resources and services – ecosystem services such as flood protection. In the North Baltic Sea Water District, to which Lake Mälaren belongs, the status of that ecosystem service is poor, largely as a result of extensive draining in the area leading to a lack of floodplains. During periods of torrential rain, the area around Lake Mälaren and its tributaries is therefore at risk to be affected by floods that cause damage to food production, infrastructure and the environment. Eutrophication is already a problem in the area and large additions of phosphorus as a result of flooded agricultural land can cause large algal blooms and degraded habitat for aquatic organisms. During August and September 2023, unusually large amounts of rain fell over central Sweden, which increased the flow of water in Lake Mälarens tributaries and flooded some of them. High frequency turbidity data from in-situ sensors installed in Sagån, Hågaån and Fyrisån, three tributaries to Lake Mälaren, was used to study the effects of the heavy rains on their waterflow and estimated phosphorus transport. The results showed a significant correlation between increased water flow and increased phosphorus transport, a significant increase in 2023 compared to 2018-2022 and significant differences between the tributaries. Flooded Sagån had extremely high peaks in estimated phosphorus transport. The results indicate that the eutrophication problems in Lake Mälaren may worsen in a future climate with more intense downpours unless measures are taken to strengthen the catchment's ability to handle large amounts of rainfall.