La loi du 3 décembre 2001 a, incontestablement, réalisé une avancée majeure dans la protection du conjoint survivant en lui reconnaissant une vocation ab intestat en propriété et en lui permettant, le restant de sa vie, de se maintenir dans le logement conjugal. Néanmoins, cette protection se révèle insuffisante pour celui auquel la loi ferme l’option pour l’usufruit légal : le survivant laissé en la présence d’au moins un enfant issu d’une précédente union. L’introduction de cette distinction à l’article 757du Code civil ne permet pas, en effet, de garantir aux veuves et veufs, issus en particulier de familles recomposées, le maintien de leurs conditions d’existence antérieures, ce, d’autant plus que le droit viager au logement ne peut passe cumuler avec le quart légal en propriété. D’où la nécessité pour le futur défunt d’anticiper les conséquences de sa disparition. Le droit patrimonial de la famille offre, à cet égard, toute une panoplie d’instruments juridiques que le législateur du 23 juin 2006 est venu étoffer, notamment par les nouvelles libéralités-partages et les libéralités graduelles et résiduelles. Toutefois, il sera fait appel aux outils les plus classiques issus, pour les uns, du droit des régimes matrimoniaux avec les avantages matrimoniaux, pour les autres, du droit des libéralités avec l’institution contractuelle entre époux. La voie matrimoniale devant, autant que faire se peut, constituer l’essentiel de la protection du conjoint survivant. Enfin, il sera de bonne pratique de compléter ces mesures de prévoyance conjugale par le recours à l’assurance-vie et à la société civile de gestion de portefeuille de valeurs mobilières. / The law dated December 3rd, 2001 realized, undoubtedly, a major step forward in the protection of the surviving spouse since it recognizes for him a legal vocation in property and it allows himself, the rest of his life, to remain in the matrimonial home. Nevertheless, this protection turns out to be insufficient for the one to which the law closes the option for the legal usufruct : the survivor left with at least one child stemming from a previous union. The introduction of this distinction in the article757 of the civil Code does not, indeed, allow to guarantee for the widows and widowers, stemming in particular from blended families, the preservation of their previous conditions of existence, it, especially as the right life annuity in the accommodation cannot accrue with the legal quarter in property. Where from thenecessity for the future deceased to anticipate the consequences of his disappearance. The property right of the family offers, in this respect, a whole outfit of legal instruments which the legislator of June 23rd, 2006 came to enrich, in particular by new liberalities-divisions and the gradual (and residual) liberalities. However, it will be called on to the most classic stemming tools, for some, of the right of the matrimonial systems with the marital advantages, for the others, the right of the liberalities with the contractual institution between spouses. The marital way in front of, as far as possible, to constitute the main part of the protection of the survivor. Finally, it will be considered as good practice to complete these measures of conjugal foresight by the life insurance and the civil society of management of portfolio of securities.

Throughout time, cities have been built in different ways and city structures can look different in different places in the world. The urban planning ideal has changed and small narrow alleys in the city have today been replaced by large roads adapted for cars. Streets can function as everything from transport routes to social meeting spaces depending on the design and experience. But the street, and the street space, which is the space that forms the surface between buildings, can today often be forgotten and experienced as tedious for many. In the work towards a more sustainable society, there is a lot that can be done in urban planning, and one of these is to design more attractive, safe and lively street spaces in order to meet the challenges that a growing city brings. Södertälje is a growing municipality in Stockholm County which will face these challenges while expanding. This study therefore aims to investigate Nygatan and Järnagatan in Södertälje's city centre based on their physical design, use and experiences of citizens and officials. This is to produce a basis for the design of a policy for sustainable improvement measures in the work to create a safe, lively and attractive street environment in Södertälje. To achieve the purpose of the study, a literature study was carried out together with the creation of a theoretical framework based on the various theories of Jan Gehl, Jane Jacobs and Warm in the Winter. In the theoretical framework, a model is developed with the five categories of urban form, mobility, environment, social and enjoyment, which were the basis for the various parts of the report. A spatial analysis was performed to obtain a physical description of Nygatan and Järnagatan. In addition, a document study was carried out to investigate which goals and strategies Södertälje municipality has. Furthermore, nine actors in Södertälje municipality were interviewed and a survey was carried out to investigate how the citizens experience and use the two streets in the city centre, whereas 188 citizens participated. The results from the spatial analysis showed that Nygatan had significantly more criteria that were considered poor than Järnagatan had. The interviews indicate that the officials and actors believe that Södertälje has good potential and that the two street spaces can be developed even more, especially Nygatan. The survey showed that citizens consider Nygatan to be a dull street with too much traffic and too little social activities, restaurants/shops and greenery. Järnagatan was experienced in a more positive way, but even there the range of restaurants/shops was poor and more greenery and social activities were desired. Even though a street can fulfil the theoretical criteria that exist, the street space may lack important aspects that can be vital and act as the last piece of the puzzle to make a street safe, lively and attractive. The conclusion is that it is the whole of the street space that makes it successful and that the interaction between different factors matters. A street should both look good, function well and feel good. Finally, different solutions and methods should be tried because no street space is the same. Södertälje is well on its way to exploring the various solutions to create better street space through the projects and events they initiate. / Genom alla tider har städer byggts på olika sätt och stadens strukturer kan se annorlunda ut på olika platser i världen. Stadsplaneidealet har förändrats och små trånga gränder i staden har idag ersatts av stora vägar anpassade för bilar. Gator kan fungera som allt från transportsträckor till sociala mötesrum beroende på utformning och upplevelse. Men gatan, och gaturummet, som är det rum som utgör ytan mellan byggnader, kan idag ofta glömmas bort och upplevas som trista för många. I arbetet mot ett mer hållbart samhälle finns det en hel del som kan göras inom stadsplaneringen, och ett av dessa är att utforma mer attraktiva, trygga och levande gaturum för att kunna möta de utmaningar som en växande stad för med sig. Södertälje är en växande kommun i Stockholms län som i och med expansionen kommer stå inför dessa utmaningar.  Denna studie syftar därför till att undersöka Nygatan och Järnagatan i Södertäljes stadskärna utifrån deras fysiska utformning, användning samt upplevelser av medborgare och tjänstepersoner. Detta för att ta fram ett underlag till utformningen av en policy för hållbara förbättringsåtgärder i arbetet med att skapa en trygg, levande och attraktiv gatumiljö i Södertälje. För att uppnå syftet med studien genomfördes en litteraturstudie i samband med skapandet av ett teoretiskt ramverk baserat på Jan Gehls, Jane Jacobs och Warm in the Winters olika teorier. I det teoretiska ramverket utvecklades en modell med de fem kategorierna stadsform, mobilitet, miljö, socialt och njutning som låg till grund för studiens olika delar. En rumslig analys utfördes för att få en fysisk beskrivning av Nygatan och Järnagatan. Dessutom genomfördes en dokumentstudie för att undersöka vilka mål och strategier Södertälje kommun har. Vidare intervjuades nio aktörer i Södertälje kommun och en enkätundersökning utfördes för att undersöka hur medborgarna upplever och använder de två gatorna i stadskärnan, där 188 medborgare deltog.  Resultatet från den rumsliga analysen visade att Nygatan hade betydligt fler undermåliga kriterier än vad Järnagatan hade. Intervjuerna tyder på att tjänstepersonerna och aktörerna anser att Södertälje har god potential och att de två gaturummen kan utvecklas ännu mer, i synnerhet Nygatan. Enkäten visade att medborgarna anser att Nygatan är en trist gata med för mycket trafik och för lite sociala aktiviteter, restauranger/butiker och grönska. Järnagatan upplevdes på ett positivare sätt men även där var utbudet av restauranger/butiker dåligt och mer grönska samt sociala aktiviteter önskades.  Trots att en gata och dess gaturum kan uppfylla de teoretiska kriterier som finns så kan gaturummet sakna viktiga aspekter som kan vara avgörande och den sista pusselbiten till att göra en gata trygg, levande och attraktiv. Slutsatsen dras om att det är helheten i gaturummet som gör det lyckat och att samspelet mellan olika faktorer spelar roll. En gata bör både se bra ut, fungera bra och kännas bra. Slutligen bör olika lösningar och metoder prövas eftersom inget gaturum är det andra likt. Södertälje är på god väg i att utforska de olika lösningarna för att skapa bättre gaturum genom de projekt och evenemang som de kontinuerligt arbetar med.

Rubens is known as a painter; he should also be defined as an art theorist. Following Robert Williams’ theory that Early Modern art became philosophical, I believe that style can connote art theoretical interests and philosophical models, and that in Rubens’s case, these included the classical Stoic. While it would be possible to trace Rubens’s commitment to Stoicism in his subject matter, I investigate it in his style, taking a Baxandalian approach to inferential criticism. I focus on Rubens’s formal choices, his varied brushwork, and his ability to create a vibrant picture plane. My study is divided into chapters on Ethics, Logic, and Physics. In Chapter One I treat Stoic moral philosophy as an influence in the design of Rubens’s paintings, consider similarities between classical and Early Modern interest in viewer/reader response, and argue that Baroque artists could use style to avoid dogma while targeting viewers’ personal transformation. In Chapter Two I focus on Rhetoric, a section of the Stoic philosophy of Logic. Stoic Logic privileged truth: that is, it centred on investigating existing reality. As such, Stoic rhetorical theory and the classical literature influenced by it promoted a style that is complex and nuanced. I relate this to the Early Modern interest in copia, arguing that this includes Rubens’s painterly style which, apropos copia, should be better termed the Abundant Style. In Chapter Three I explore similarities between Stoic Natural Philosophy and the Early Modern artistic interest in the unified visual field. The Stoics defined the natural world as eternally moving and mixing; with force fields, energy, and elements in constant relationships of cause/effect. The Stoic concept of natural sympathy was a notion of material/energetic interrelatedness in which the world was seen as a living body, and the divine inhered in matter. I consider ways that these classical Stoic concepts of transformation, realism, and vivified matter might be discerned in Rubens’s style. / Graduate / 2023-12-14