Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering</p> / <p>The aim of this study is to examine which variable or variables that affect the division of alcoholic beverage selling in different types of alcoholic beverage, which variable that is the most important and if there have been any changes during the time between 1998 and 2007. We used regression analysis of statistics and used the Swedish municipalities as units. Furthermore we used Pierre Bourdieu’s concepts economic capital and cultural capital to analyse our data. We also used Anthony Gidden’s theory about the globalization and global cities. We used median income as an indicator for economic capital and level of education as an indicator for cultural capital. We also viewed how close the municipalities are located to Stockholm and Copenhagen as indicators for the importance of global cities. Our study shows that the proportion of sold wine increases and the proportion of sold spirits decreases the higher the mean education level in the municipalities is. The connection between the alcoholic beverage types and education level were stronger 1998 than 2007. We can also see a connection between how close to the global cites Stockholm and Copenhagen the municipalities are located. The wine selling is higher in the municipalities that are located close to the global cities than other municipalities. This shows the importance of the globalization as a factor that affects the alcoholic beverage selling. We also discovered a connection between median income and which alcoholic beverage type that is the most popular in a municipality. The importance of median income disappeared when we compared it to other variables.Keywords: Sociology, drinking pattern, alcoholic beverage selling, cultural capital, economic capital, globalization</p> / VG

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering / The aim of this study is to examine which variable or variables that affect the division of alcoholic beverage selling in different types of alcoholic beverage, which variable that is the most important and if there have been any changes during the time between 1998 and 2007. We used regression analysis of statistics and used the Swedish municipalities as units. Furthermore we used Pierre Bourdieu’s concepts economic capital and cultural capital to analyse our data. We also used Anthony Gidden’s theory about the globalization and global cities. We used median income as an indicator for economic capital and level of education as an indicator for cultural capital. We also viewed how close the municipalities are located to Stockholm and Copenhagen as indicators for the importance of global cities. Our study shows that the proportion of sold wine increases and the proportion of sold spirits decreases the higher the mean education level in the municipalities is. The connection between the alcoholic beverage types and education level were stronger 1998 than 2007. We can also see a connection between how close to the global cites Stockholm and Copenhagen the municipalities are located. The wine selling is higher in the municipalities that are located close to the global cities than other municipalities. This shows the importance of the globalization as a factor that affects the alcoholic beverage selling. We also discovered a connection between median income and which alcoholic beverage type that is the most popular in a municipality. The importance of median income disappeared when we compared it to other variables.Keywords: Sociology, drinking pattern, alcoholic beverage selling, cultural capital, economic capital, globalization / VG

This research study in applied mathematical statistics, and industrial engineering and management aims to determine the wine properties that drive the wine sales in Sweden, while also examining how the monopoly in Sweden affects the alcohol sales and demand. Data were collected from Systembolaget, which is the only alcohol retail store chain in Sweden. A multiple linear regression analysis was performed on 4 931 observations from Systembolaget’s sales statistics of 2019. The covariates were the type of wine, taste, price, size, country of origin, ecologically classified and ethically certified. The final model contained 18 variables where the taste parameters dominated the model. The results conclude that wines from Australia, Italy and Portugal have an advantage when it comes to the wine sales in Sweden, while wines from Sweden have a negative correleation with the volume sold. Other results suggest that wine producers should make ethically produced wines. From an economic perspective, the alcohol monopoly in Sweden is not a regular monopoly. Moreover, the monopoly is considered to has had a negative impact on the alcohol sales by lowering the demand through a strict alcohol law, among other things. The positive aspects of Sweden’s alcohol monopoly is the overall better health of the Swedish society and the in-store consultation that is offered. This study has contributed to previous research and also given the wine producers a better overview of the factors that drive the wine sales in Sweden. / Denna forskningsstudie i tillämpad matematisk statistik och industriell ekonomi syftar till att bestämma de vinegenskaper som driver vinförsäljningen i Sverige, samtidigt som man undersöker hur monopolet i Sverige påverkar alkoholförsäljningen och efterfrågan. Data samlades in från Systembolaget, som är den enda butikskedjan för alkohol i Sverige. En multipel linjär regressionsanalys utfördes på 4 931 observationer från Systembolagets försäljningsstatistik från 2019. Kovariaterna var typen av vin, smak, pris, storlek, ursprungsland, ekologiskt klassificerat och etiskt certifierat. Den slutliga modellen innehöll 18 variabler där smakparametrarna dominerade modellen. Resultaten visar på att viner från Australien, Italien och Portugal har en fördel när det gäller vinförsäljningen i Sverige, medan vin från Sverige har en negativ korrelation med den sålda volymen. Andra resultat tyder på att vinproducenter bör göra etiskt producerade viner. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är alkoholmonopolet i Sverige inte ett vanligt monopol. Dessutom anses monopolet ha haft en negativ inverkan på alkoholförsäljningen genom att bland annat sänka efterfrågan med hjälp av en strikt alkohollag. De positiva aspekterna av Sveriges alkoholmonopol är den övergripande bättre hälsan hos det svenska samhället och konsultationen som erbjuds i butikerna. Denna studie har bidragit till tidigare forskning och även givit vinproducenterna en bättre överblick över de faktorer som driver vinförsäljning i Sverige.