I vårt examensarbete ville vi ta reda på mer om barn till alkoholister och då framförallt flickor. Eftersom dessa barn ofta glöms bort av omgivningen och på så sätt själva får hantera sin svåra situation. Alkoholism är vanligare än man tror och barnen som lever i dessa familjer är många. Vår undersökning speglar situationen för barn till missbrukare ur följande tre perspektiv: - Vilka signaler ger flickor som lever i alkoholisthem till oss pedagoger ute på förskolan? - Hur kan vi som pedagoger hjälpa döttrar till alkoholister under deras tid på förskolan? - Kan vi som pedagoger påverka det sociala arvet? Vi har använt oss av litteratur och intervjuer för att få svar på våra frågor. Vi har intervjuat en förskollärare, en familjeterapeut och tre flickor till alkoholister. De resultat vi kunnat utläsa genom litteratur och djupintervjuer är just vikten av att vi som pedagoger och vuxna människor i dessa barns närhet reagerar på de symtom som finns och gör något åt saken. Vi kom fram till att kunskapen om dessa barn inte är så stor bland personalen på våra förskolor som man hade velat att den skulle vara. Signalerna som barnet sänder ut när de inte mår bra kan variera. Det är av betydelse att vi som pedagoger känner till barnet och dess normala utveckling samt hur de reagerar på händelser. Detta gör att vi kan se om det är något som fattas barnet i dess hemmiljö. De viktigaste slutsatserna vi kan utläsa av detta är att det för barnet är avgörande hur mycket vi som pedagoger uppmärksammar barnet och dess situation och gör vad vi kan för att hjälpa barnet. Det sociala arvet påverkar individen genom dess väg i livet. Om vi som pedagoger bryr oss på ett äkta sätt under barnets tid på förskolan kan detta för barnet vara ett steg i rätt riktning senare i livet. Sammanfattningsvis skulle vi önska att man uppmärksammade dessa barn mer och satte in större resurser för att hjälpa dem.

Syftet med denna studie är att undersöka varför många i Sverige betraktar missbruk avsubstanser såsom alkohol och narkotika men även sexmissbruk, spelmissbruk m.m.som en sjukdom, samt vad detta synsätt grundar sig i. Studien är inriktad på en kritiskgranskning av den litteratur, texter och forskning som finns i ämnet. Studiensempiriska material bygger främst på den litteratur som tillhandahålls av anonymaalkoholister och anonyma narkomaner, och ställer deras syn mot forskningsresultatinom medicin och socialvetenskap. Analysen av materialet har gjorts utifrånsocialkonstruktivism och diskursens makt, i enlighet med Foucault. Resultatet avlitteraturstudien är att majoriteten av tillgängliga behandlingar för missbrukare,speciellt inom tolvstegprogrammen tillskriver beteendet fel kausalitet, dvs isubstanserna. Därför missar de att se bortom symtomen, och den underliggandeförklaringen till beroendet går förlorad tillsammans med dess lösning. / The main objective of this study is to investigate why many view addiction to alcoholand narcotics as well as sex addiction, gambling etc. as a disease, and the origins ofthis explanation. This study aims to critically look at the texts and science produced bythose who claim that addiction is a disease. The empirical material for this study ismainly that which is provided by Alcoholics Anonymous and Narcotics Anonymous.This material is compared to updated science and our knowledge regarding addictiontoday. The analysis of this material has been made using theories based in socialconstructivism and discourse analysis, as presented by Foucault. The results from mystudy is that a majority of the available treatments for addicts, especially within thetwelve-step programs seem to treat the wrong thing, i.e. the substance, and thereforefailing to see beyond the symptoms and missing the bigger picture, that is theunderlying explanations of addiction and its solution.

<p> </p><p>We are aware of the fact that elderly people suffering from alcoholism doesn’t stop their be-haviour the day they turn 65. But when they do turn 65, they might become a case for social workers who only handle cases regarding people over 65, and we wanted to find out if they have any experience of working with elderly who have problems related to alcohol. We de-cided that a group interview, a focus group, would be the best method when our purpose was to try discovering their own experiences, so we interviewed seven social workers in the Stockholm area. The interview was based on four main questions: the social workers experi-ences, difficulties in the cases, how to handle the difficulties and how the social workers talk about these cases among themselves. These questions were analysed with the theory of social construction, Bourdieu´s theory of doxa and Goffman´s theory of stigma. The analyse showed that the social workers had experience but that they didn’t want more recourses, they wanted a cooperation with social workers who specializes on clients with alcohol related problems. They currently focus on the individual, not the alcohol issue which we believe might be a problem in the future.</p>

The aim of this diploma thesis is to depict the uniqueness of a person suffering from alcoholism, including a self-reflection of his own life before joining the AA group and after. Moreover, the thesis focuses on the perception of a person's addiction and especially his search for sobriety. The next objective is the identification of specific kinds and sources of social support for each individual in the context of AA group. The theoretical part concerns the concept of social support, the topic of self-help and self-helping groups, focusing on a self-help AA group. This part of the thesis also includes the characteristics of addictive behavior with the specifications of alcohol addiction. A qualitative research and a method of semi-structured interview have been chosen for the purposes of the empirical study. The analysis and interpretation of the data was inspired by the principles of the grounded theory. This empirical study is based on primary research areas: a description of active alcoholic's life perception, a strategy of the struggle with addiction, a way to abstinence through the self-help groups of AA and a reflection of the alcoholics' lives in sobriety.

Detta är en studie som undersöker hur yrkesverksamma behandlare i Västerbottens län ser på återfall och få deras uppfattning om hur det kommer sig att en del alkoholmissbrukare inte återfaller. Hur en före detta missbrukare motiveras till att inte ta ett återfall är ett komplext område som inbegriper många delområden. Dessa områden kan bestå av såväl interna och, eller, externa faktorer. För att få en inblick i problematiken har semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med professionella behandlare. Den empiri intervjuerna har försett arbetet med har kopplats samman och kritiserats utifrån vetenskaplig litteratur. Studien har fokus på tre delområden. Dessa är huruvida det går att digitalisera behandlingsvård alternativt eftervård, om det finns några skillnader mellan behandling och återfall mellan män och kvinnor och ifall det skiljer sig mellan behandlares syn på återfall och den vetenskapliga litteraturens syn på återfall. Slutsatserna i studien belyser bland annat att digitalisering av vård kan ha positiva effekter när det kommer till tillgängligheten och medverkande på distans, men att det finns situationer då behandling kräver fysisk närvaro för att uppnå bästa resultat. Vidare visar den vetenskapliga litteraturen och de aktuella intervjupersonerna på olika upplevelser vad gäller könets betydelse i relation till återfallsprevention. En slutsats som tagits fram är att det skiljer lika mycket mellan de individer som har samma kön som det skiljer mellan individer som har olika kön, vilket betyder att behandlingen bör vara individanpassad. Samtlig datainsamling, såväl från intervjupersoner och vetenskaplig litteratur, är överens om att det är individen som med sitt självbestämmande väljer att ta ett återfall. Det betyder att individen tar ett återfall och får därmed inte ett återfall utan att själv ha agerat.

<p>Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.</p>

Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.

We are aware of the fact that elderly people suffering from alcoholism doesn’t stop their be-haviour the day they turn 65. But when they do turn 65, they might become a case for social workers who only handle cases regarding people over 65, and we wanted to find out if they have any experience of working with elderly who have problems related to alcohol. We de-cided that a group interview, a focus group, would be the best method when our purpose was to try discovering their own experiences, so we interviewed seven social workers in the Stockholm area. The interview was based on four main questions: the social workers experi-ences, difficulties in the cases, how to handle the difficulties and how the social workers talk about these cases among themselves. These questions were analysed with the theory of social construction, Bourdieu´s theory of doxa and Goffman´s theory of stigma. The analyse showed that the social workers had experience but that they didn’t want more recourses, they wanted a cooperation with social workers who specializes on clients with alcohol related problems. They currently focus on the individual, not the alcohol issue which we believe might be a problem in the future.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research. Various researchers’ views and explanations concerning stigma are from Erving Goffman and Howard Becker, and concerning shame the views and explanations are from Tomas J. Scheff and Suzanne M. Retzinger. However, the theoretical standpoint of this study is Brené Brown’s Shame Resilience Theory.The results that can be drawn from this study are that shame is experienced as deep and difficult during the time when the alcoholic is active, but shame can decrease considerably with recovery. Interactions with other people were shown to be essential in affecting shame. The response of other people decided whether shame decreased or increased.

The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent. The empirical material has been analyzed according to the theories of Stigma and Us and them, both of which occur in the field of symbolic interactionism.