Bakgrund Alkoholmissbruk är en av de främsta bestämningsfaktorerna för hälsa i världen. Globalt uppskattas 280 miljoner personer ha ett alkoholmissbruk och i Sverige antas antalet vara 350 000 personer. På grund av alkoholens negativa hälsoeffekter finns det en rad allvarliga följdsjukdomar, därmed är personer med alkoholmissbruk en grupp som personal inom hälso- och sjukvården kommer i kontakt med. Vid sjukdom påverkas anhöriga, ibland positivt men mestadels negativt. De negativa effekterna sammanfattas som anhörigbörda. Bördan påverkar de anhörigas hälsa vilket har konsekvenser för både dem och patienten. Syfte Syftet var att beskriva hur anhörigas hälsa påverkas av en närståendes alkoholmissbruk. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar, av kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed, CINAHL samt PsycInfo med hjälp av sökord. Artiklarna har därefter genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Sammanställning och analys skedde med integrerad dataanalys.   Resultat Studien fann en rad faktorer som påverkade hälsan negativt hos anhöriga till personer som missbrukar alkohol. Dessa påverkansfaktorer fanns på individnivå, social nivå och påverkade de anhörigas hälsomedvetenhet och hantering. Den anhörigbörda detta innebar hade påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa. Att växa upp i en familj drabbad av alkoholmissbruk ökade bland annat mortalitet och förekomst av psykisk sjukdom. Anhörigskapet hade för det mesta negativ inverkan på relationer. Stigmatisering och fördomar mot alkoholmissbruk isolerade generellt de anhöriga. Ett bifynd var att anhörigbörda hanterades på olika sätt. Vissa använde välanpassade copingstrategier, andra inte.   Slutsats Studien visar på vikten av att hälso- och sjukvården uppmärksammar och stödjer de anhöriga för att minska deras börda. De försämrade familjerelationerna som alkoholmissbruket skapar, kan även förklara och ge oss förståelse för anhörigas beteende och hur anhöriga kommunicerar med sina närstående. Stigmatiseringen av alkoholmissbruk ställer krav på ett fördomsfritt och öppet bemötande men också mod vid uppmärksammandet av dessa frågor. / Background Alcohol abuse is one of the main determinants of health in the world. Globally, it is estimated that 280 million people have an alcohol use disorder [AUD]. In Sweden the number is assumed to be 350,000. Due to the numerous negative health effects of alcohol, persons with AUD are encountered in healthcare contexts. Illness affects the family member's capacity for caring for the patient. In some cases, this is a positive experience. However most often it creates a caregiver burden. This burden has consequences in health for both caregivers and the patients. Aim The aim was to describe how alcohol abuse affects family members' health. Method  A non-systematic literature review based on 20 original scientific articles with qualitative or quantitative approach. The articles were obtained from PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles have subsequently undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis. Compilation and analysis took place with integrated data analysis.  Results The study found factors that influenced family members’ health negatively that were linked to alcohol abuse on both an individual and social level. This caregiver burden had an impact on physical, mental, and social health. Growing up in a family affected by alcohol abuse increased mortality and the incidence of mental illness, among other things. Alcohol abuse had a negative impact on family relationships. Stigmatization and prejudice against alcohol abuse generally caused isolation. An incidental finding was that caregiver burden was handled in different ways. Some used well-adapted coping strategies, others did not. Conclusions The study shows the need for the healthcare system to support families to reduce their burden. The deteriorating effect from alcohol abuse on family relationships can also explain family communication and behaviour. The stigmatization of alcohol abuse demands a non-prejudiced and open approach, but also the courage to raise these issues.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen.   Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd. Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare. Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet. Detta kan relateras till Sveriges inträde i EU 1995 samt förändringar i arbetsmiljölagen och tillkomsten av ett lagstadgat arbetstagaransvar angående rehabilitering. Numera kan onykterhet i tjänsten som enda faktor vara saklig grund för uppsägning om beteendet upprepats och det är ett uttalat krav i anställningsavtalet, kollektivavtalet eller arbetsplatsens drogpolicy att drogfrihet gäller på arbetsplatsen. Allvarliga förseelser som grovt åsidosätter arbetstagarens åliggande mot arbetsgivaren i samband med onykterhet bedöms numera inte som symtom på alkoholsjukdom, utan ger laga grund för avsked. En sammanfattande slutsats är att arbetsdomstolen har förändrat sin syn på den alkoholberoende arbetstagarens anställningsskydd. På 1970 och 1980-talet sågs denne som ett offer för sin alkoholsjukdom som behöver hjälp, medan man idag ställer krav på den alkoholsjukes eget ansvar för att bli fri från missbruket, samtidigt som denne har en lagstadgad rätt till rehabilitering som bekostas av arbetsgivaren eller socialförsäkringen. Nyckelord: alkoholsjukdom, alkoholberoende, alkoholstrategi, alkoholism, anställningsskydd arbetsgivaransvar, arbetstagaransvar, arbetsförmåga, avsked, bevisbörda, beroendevård drogpolicy, informationsskyldighet, missbruksbehandling, misskötsamhet, onykterhet, rattfylleri, rehabilitering, saklig grund, sjukintyg, säkerhetsrisk, uppsägning / The aim of this paper is to describe if and how Swedish law has changed due to employment protection of alcoholics over the last 40 years. Employees suffering from alcoholism mismanage their work. This negligence appears in actions that can be interpreted as symptoms of alcoholic disease. For healthy workers, such mismanagement would be deemed as unacceptable both by employers as well as the Labour Court. An important policy of Swedish law is that it is illegal to terminate an employee contract or dismiss someone because of illness or acts that can be related to illness. Legal dilemmas arise when the employer needs to dismiss an employee because of mismanagement related to his or her alcoholism. The paper concludes that the practice from the 1970s and 1980s that has been prejudicial to some extent may be obsolete. It is currently somewhat easier for employers to get a hearing for their claims in the Labour Court regarding problems caused by alcoholism at work. This may be related to Sweden's entry into the EU in 1995, changes in the "Occupational Safety and Health Act" and the creation of a statutory employee responsibility regarding rehabilitation. Misbehaviour related to drunkenness at work may nowadays be grounds for dismissal if the behavior is repeated, and if it is an explicit requirement of the employment contract, collective agreement or workplace drug policy that abstinence applies in the workplace. Concerning drunkenness related to serious offences that gravely infringe the worker's obligation to the employer, it is considered irrelevant that these acts are symptoms of alcohol disease. Nowadays, these acts provide the legal basis for dismissal. A conclusive summary is that the Labour Court in Sweden has to some extent changed its view of the employment protection of workers suffering from alcoholism. In the 1970s and 1980s, these workers were seen as victims of their illness, victims who needed help. Nowadays, Swedish Law requires the alcoholic employees’ own responsibility in order to be free from abuse, while they also have the legal right to rehabilitation funded by employers or social security.

No description available.

The aim of this study is to examine how active participants in Alcoholics Anonymous experience the importance of social support and motivation within the group to maintain sobriety, and how this was affected by the covid-19 pandemic. The purpose is answered based on two questions: What significance does social support and motivation have for individual participants in Alcoholics Anonymous for maintaining sobriety? What opportunities have existed to provide continued social support during the pandemic and has the pandemic affected the motivation of the individual participants? The study uses a qualitative method consisting of semi-structured interviews with two active participants in Alcoholics Anonymous and six active participants who hold a position of trust as group service representatives in Alcoholics Anonymous. Theories we have used in our analysis of the collected material are Randall Collins' theory of social support, Interaction Rituals and Richard Ryan and Edward L. Deci´'s motivation theory, Self-Determination Theory. The results depict varying experiences about the importance of social support and motivation and to what extent the covid-19 pandemic has affected the individuals and groups. All respondents describe how the community was experienced more strongly during the pandemic as cooperation between participants was required to a greater extent. The contact between participants outside of meetings is described as significant, to enable continued social support. Common to all respondents is the importance of community and participants during meetings to maintain motivation for sobriety. The respondents describe how the social support and motivation did not affect the community as a whole during the pandemic. Furthermore, a majority of the respondents feel that the pandemic had an impact on individual participants who for various reasons did not have the opportunity, or chose not to attend meetings as a result of the pandemic. / Syftet med studien är att undersöka hur aktiva deltagare inom Anonyma alkoholister upplever betydelsen av socialt stöd och motivation inom gruppen för att bibehålla nykterhet, samt hur detta påverkats av covid-19 pandemin. Syftet besvaras utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har socialt stöd och motivation för enskilda deltagare inom Anonyma alkoholister för bibehållen nykterhet? Vilka möjligheter har funnits att tillhandahålla ett fortsatt socialt stöd under pandemin och har pandemin påverkat motivationen hos de enskilda deltagarna? I studien anläggs en kvalitativ metod beståendes av semistrukturerade intervjuer med två aktiva deltagare inom Anonyma alkoholister och sex aktiva deltagare som innehar ett förtroendeuppdrag som gruppservicerepresentanter inom Anonyma alkoholister. Teorier vi har utgått från i vår analys av det insamlade materialet är Randall Collins teori kring socialt stöd, Interaktionsritualer samt Richard Ryan och Edward L. Deci´s motivationsteori, Self-Determination Theory. Resultatet skildrar varierande upplevelser kring betydelsen av socialt stöd och motivation samt till vilken mån covid-19 pandemin påverkat de enskilda individerna och grupperna. Samtliga respondenter beskriver hur gemenskapen upplevts starkare under pandemin då det till högre mån krävts ett samarbete mellan deltagare. Kontakten mellan deltagare utanför möten beskrivs som betydande, för att möjliggöra ett fortsatt socialt stöd. Gemensamt för samtliga respondenter är betydelsen av gemenskap och deltagande under möten för att bibehålla motivation till nykterhet. Respondenterna beskriver hur det sociala stödet och motivationen inte påverkat gemenskapen som helhet under pandemin. Vidare upplever en majoritet av respondenterna att pandemin haft en påverkan på enskilda deltagare som av skilda anledningar inte haft möjlighet, eller valt att inte delta på möten till följd av pandemin.

The purpose of this essay is to investigate what practical function religion or spirituality has for six members of Alcoholics Anonymous. Furthermore, the aim is to investigate and analyze the members' religious turning point and compare their views on religion and spirituality before and after sobriety. The methods used are qualitative semi-structured interviews where the collected material in the form of audio recordings will be transcribed to then carry out a narrative analysis on the transcribed material. The results show that religion or spirituality fulfills a practical function for all respondents and that their view of religion and spirituality has changed to a more positive approach. The respondents' turning point came in connection with the early steps in the twelve-step program where everyone created an individual religious or spiritual view.

Alkohol har funnits sedan urminnes tider och är något som de flesta ungdomar och vuxna är bekanta med. Flertalet vet också att för mycket alkohol på lång sikt kan orsaka skador, framförallt på lever (fettlever) och njurar. Men inte alla vet att alkohol skadar hjärnan och kan ge kramper samt epilepsi. Alkohol har olika effekter på kroppen. Akut kan det öka den inhiberande och minska den excitatoriska signaleringen i hjärnan. Långvarigt kan det öka den excitatoriska signaleringen, minska den inhibitoriska samt öka alkoholtoleransen. I hjärnan är balansen mellan den inhibitoriska och excitatoriska signaleringen mycket betydelsefull och rubbningar kan orsaka skador som i sin tur kan orsaka krampanfall. Dessa krampanfall kan bli allvarliga och ibland dödliga. Studier kring sambandet mellan alkohol och epilepsi utförda av Samokhvalov et al. (2010), Devetag et al. (1983), Bråthen et al. (1999), Tartara et al. (1983), Bartolomei et al. (1997), Victor och Brausch (1967) och Hillbom (1980) har visat på olika resultat, men trots skillnaden i resultaten har korrelationen mellan alkohol och epilepsi varit tydlig. I studien av Devetag et al. (1983) hade 58 % av 153 alkoholister anfall icke relaterade till abstinens, alkoholinducering eller sjukdom/skada. Av 60 patienter med krampanfall var 30 stycken (50 %) icke relaterade till abstinens, alkoholinducering eller sjukdom/skada i studien utförd av Bartolomei et al. (1997). Bråthen et al. (1999)  utförde en studie på 142 alkoholister med krampanfall där 16 stycken (36 %) var icke-relaterade till abstinens, alkoholinducering eller sjukdom/skada. Vidare påvisade Tartara et al. (1983) i sin studie 30 patienter med krampanfall där 3 stycken (10 %) inte var relaterade till abstinens, alkohlinducering eller sjukdom/skada. Krampanfall som inte är relaterade till abstinens, akoholinducering eller sjukdom/skada är kluriga och svåra att utreda. Många forskare har försökt få insikt i och reda ut frågan om alkohols influens över utvecklingen av epilepsi och hur det skulle tänkas gå till. När kan alkoholrelaterade krampanfall klassificeras som epilepsi, vad innebär ett alkoholrelaterat krampanfall och vilka orsaker existerar som leder till att sådanan krampanfall uppstår. I den här litteraturstudien utreds kopplingen mellan alkoholism och epilepsi för att bättre förstå sambandet. Till studien har 20 vetenskapliga artiklar använts för att förstå vilka effekter alkohol har på kroppen, vad det innebär att ha epilepsi och hur de båda är kopplade. För att komma fram till ett svar på den framförda frågeställningen i studien, om långvarigt bruk av alkohol ger kramper och epilepsi, användes 7 studier vars undersökingar huvudsakligen fokuserat på alkoholister inlagda med krampanfall. Resultaten från de 7 studierna indikerar sammantaget att alkohol sannolikt kan orsaka epilepsi. Ingen av studierna har visat motsatsen. Långvarigt bruk av alkohol ger kramper och kan även ge epilepsi, men hur det går till är inte klarlagt. Samtidigt finns det många individer som missbrukar alkohol och som inte får epilepsi eller aldrig ens upplever ett enda krampanfall. / Alcohol has been used for drinking for many years and is a substance that is well known to most teenagers and adults. Most people also know that alcohol, when misused, can cause damage to both the liver and the kidneys but not as many people know about the damage alcohol can cause the brain. The damage that alcohol causes in the brain can lead to conditions where the patient can experience seizures, whitch can further devlop into epilepsy. Alcohol has different effects on the body. An immidiate response to alcohol is that the inhibitory signaling in the brain increases and the excitatory signaling decreases. When it comes to a prolonged misuse of alcohol the effects on the brain are the opposite and it can also increase the tolerance for alcohol. Inhibitory and excitatory signaling in the brain are essential and disturbance of those signals can be very damaging to the brain. The damages can develop and become permanent and it can also trigger different kinds of seizures. The seizures can in turn become very serious and fatal. Studies on the connection between alcohol and epilepsy has been conducted by Samokhvalov et al. (2010), Devetag et al. (1983), Bråthen et al. (1999), Tartara et al. (1983), Bartolomei et al. (1997), Victor och Brausch (1967) och Hillbom (1980) and have shown different results. The results however have shown a clear correlation between alcohol and epilepsi. In the study performed by Devetag et al. (1983) 58 % of 153 patients experienced seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol induction or injury/disease. Of 60 patients who presented seizures in the study conducted by Bartolomei et al. (1997), 30 (50 %) had seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol induction or injury/disease. A study performed by Bråthen et al. (1999) showed  16 patients (36 %) of 142 with seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol indiction or injury/disease. Furthermore, a study conducted by Tartara et al. (1983) showed 30 patients with seizures, where 3 (10 %) of them were not related to alcohol withdrawl, alcohol induction or injury/disease. Seizures not related to alcohol withdrawl, alcohol abuse or injury/disease are difficult to investigate. Many scientists have tried to get insight in as to how alcohol can influence the ethiopathogenesis of epilepsy. What is alcohol-related seizures, what is the cause behind the seizures and how does one decide if the seizures can be defines as epilepsy. This literature review investigates the link between alcoholism and epilepsy to better understand this connection. The question of issue was ”if prolonged misuse of alcohol can lead to epilepsy” and to unravel the question, 7 studies were used. The studies main focus was alcoholism and seizures. The results from the studies indicated in total that alcohol prabably can cause epilepsy since none of the studies showed the opposite. A prolonged misuse of alcohol can lead to seizures and even epilepsy, but how this comes to be is not clear and needs to be properly investigated. Not to forget, some people who misuse alcohol do not get epilepsy and some never experience even a single seizure.

With a grant from Sida I went to Odisha, to learn about women’s local conditions and try to find out how a building could somehow ameliorate it. Through Architects Sans Frontières I got in touch with Urban and Development Resource Centre, working with upgrading slum areas. They had a budget for a new Community Centre in Nayapalli in Bhubaneswar, but no architect. The Community Centre includes a playschool, a medical centre and community meeting spaces. The building permit for this is currently with the municipality of Bhubaneswar. Today alcoholism is a major problem among the Nayapalli men. Most of them are unemployed and the young men lack alternatives. The women are the main providers for their families, working as house maids. My second proposal is a merely theoretical addition – a Launderette. It will not cure alcoholism, but it will employ a few people and give them possibility to support their families. It will relief some women from time-consuming hand wash and give them time to do something they find more interesting.  And maybe it can give some repute to the area, and make its community proud of it. / Med ett stipendium från Sida åkte jag till Odisha för att studera kvinnors situation och försöka komma på hur den kunde förbättras genom en byggnad. Genom Arkitekter utan gränser kom jag i kontakt med Urban and Development Resource Centre som arbetar med uppgradering av slumområden. De hade en budget för ett nytt Community center i Nayapalli i Bhubaneswar, men ingen arkitekt. Community centret innehåller förskola, medicinsk mottagning och möteslokaler, och bygglovet behandlas nu av kommunen. Idag är alkoholism utbrett bland männen i Nayapalli. De flesta är dessutom arbetslösa och de unga saknar alternativ. Kvinnorna försörjer familjerna. Mitt andra förslag är ett rent teoretiskt tillägg – ett tvätteri. Det kommer inte att bota alkoholism, men det kommer att kunna anställa några personer och ge dem möjlighet att försörja sina familjer. Det kommer att befria åtminstone några kvinnor från mödosam och tidskrävande handtvätt och ge dem tid att göra något de hellre vill. Och kanske kan det göra området mer känt och dess invånare stolta över det.

This diploma work named Socio-Pathological Phenomena at Secondary Vocational School and Their Possible Solution deals, in its theoretical part, with the basic terminology related with this topic. It also focuses on the risk behaviour among today's young people, and briefly introduces socio-pathological phenomena which occured at the surveyed secondary school in the last two years. It also describes other kinds of contemporary risk behaviour among young generation. At the end of theoretical part, there are introduced some of the current trends in school prevention and solution of socio-pathological phenomena. Period of adolescence is of course closely associated with this topic. It's called critical stage, and all the students pass this period during their secondary school attendance. That's why the chapter devoted to adolescence is elaborated in full details. Gender differences concerning appearance and intensity of socio-pathological phenomena are also mentioned here. Next, there is explained the system of primary prevention in The Czech Republic, the importace of family and school background, the impact of peers on personality development. In empirical part of this diploma work, there is introduced Secondary Vocational School, Ltd., 844 Schulhoffova, in Prague 4. The research probe was realized...