Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och personlighetsdimensionerna som beskrivits utifrån Femfaktorteorin samt mellan variablerna kön, ålder, civilstatus och antal barn. Vidare var studiens syfte att undersöka om dessa variabler kan predicera alkoholkonsumtion. Deltagarna (N=140) studerade vid ett medelstort universitet i södra Sverige.  Korrelationsanalysen          påvisade samband mellan alkoholkonsumtion, extraversion, agreeableness, kön, civilstatus och antal barn deltagarna hade. I en multipel regressionsanalys försvann sambandet med agreeableness och civilstatus. / The purpose of this study was to examine associations between alcohol consumption and the personality dimensions specified in the Five factor theory as well as between the variables sex, age, civil status and number of children. Furthermore was an aim to examine if these variables could predict alcohol consumption. The participants (N=140) were students from a midsized university in southern Sweden. Correlation analysis demonstrated a connection between alcohol consumption, extraversion, agreeableness, sex, civil status, and the number of children the participants had. The connection between agreeableness and alcohol consumption as well as between alcohol consumption and civil status disappeared in the follow up multiple regression analysis.

<p>Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar på hennes ohälsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv såsom besvärliga uppväxtförhållanden, en tidig alkoholdebut och dåliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt på hennes alkoholkonsumtion. Det fanns också ett klass- och genusperspektiv. Resultatet visade att kvinnor som hade en besvärlig uppväxt med våld och övergrepp konsumerade mer alkohol i det vuxna livet än de kvinnor som hade ”normal” uppväxt och vuxenliv. Ohälsosamma alkoholvanor var också relaterat till en tidig alkoholdebut och en tidig alkoholdebut var i sin tur relaterat till flickor som hade en låg självkänsla och ett aggressivt beteende. Kvinnor i relationer där partnern missbrukade, våldtog och misshandlade gjorde att kvinnans alkoholkonsumtion ökade. Klassperspektivet var tydligt sammanlänkat med en högre alkoholkonsumtion hos kvinnor som var skilda eller änkor, kvinnor som hade låg inkomst och låg utbildning, kvinnor som inte hade någon familj eller kvinnor som var deprimerade. Sammanfattningsvis visar resultatet att flera aspekter i en kvinnas liv såsom uppväxtförhållanden och socialsituation inverkar på hennes alkoholvanor. Detta är något som behöver uppmärksammas både i vården och i samhället.</p> / <p>The aim of this literature review was to describe if/how a woman´s social situation and background affects her unhealthy alcohol habits. A search in the Medline database found nine scientific articles. They were thoroughly processed and valued for quality. The results showed that different stages in a woman’s, life, upbringing, age of onset of drinking and relationships in adulthood had a negatively effect on her alcohol consumption. The results also highlighted a class and gender perspective. The results revealed that women, who went through childhood and adulthood with adverse experiences such as, sexually assaulted and abused physically or mentally were more likely to have hazardous high alcohol consumption rates in adulthood. Unhealthy alcohol habits were linked to the age of onset of drinking which also was linked to girls who had an aggressive behavior and a low self-esteem when they grew up. Women who lived in a relationship where the partner abused substance or assaulted her resulted in a more frequent alcohol drinking in more hazardous amounts. The class perspective was strongly associated with a woman’s unhealthy relations’ to alcohol for example; when the woman were widowed, divorced, women with a income around the poverty line, women with low or no education at all, women who had no family or women who were depressed, were more likely to have an high alcohol consumption then women who had a family, a good income and an education. In summary the result showed that several aspects in a woman’s life, upbringing and social situation do affect her alcohol habits. This is knowledge that needs attention both in the health care and in the society.</p>

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkät skickades till ett urval av anställda inom socialförvaltningen i Stockholms Län. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfälle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol. / The purpose of the study was to examine the relationship between the five personality dimensions; neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness, and if they can predict adults alcohol consumption and alcohol-related problems in a Swedish sample. A webbased-survey was sent to a sample of municipality employees in Stockholms county. The results indicate a negative association between openness and the frequency of binge drinking and alcohol-related problems. They further imply a positive association between extraversion and the quantity of alcohol consumption at a typical instance when alcohol is consumed and the frequency of binge drinking.

Universitetsstudenter har ofta ett riskabelt alkoholbeteende ochupplever depressiva symtom under studietiden, vilket kan ha svårakonsekvenser. Förklaringarna till alkoholkonsumtion blanduniversitetsstudenter har ofta fokuserat på studenters motivation tillsocialisering med andra studenter. Litteraturen har också fokuserat påförstaårsstudenters övergångsfas i förklaringarna till depression.Denna studie involverade 117 universitetsstudenter i ett medelstortsvenskt universitet. Studiens huvudsyfte var att undersöka omstudenter som bytte ort för att studera dricker mer alkohol ochupplever flera depressiva symtom än studenter som studerar i sinhemort. Resultatet visar på en betydande skillnad i alkoholkonsumtionmellan de två grupperna, vilket tyder på ett samband mellan flyttenfrån hemorten och alkoholkonsumtion. / University students have often a risky alcohol behaviour andexperience depressive symptoms during their studies, which can haveserious consequences. Explanations to why college students drinkalcohol have often focused on the students’ social motivations. Theliterature has also focused on first-year university students’ being in atransitional phase in their lives when explaining their experience ofdepressive symptoms. This study involved 117 university students at amiddle-sized Swedish university. The main purpose of this study wasto investigate if students who moved from their home districts in orderto attend college drink more alcohol and experience more depressivesymptoms than university students who study in their home district.The result of this study shows a significant difference in alcoholconsumption between the two groups, which indicates a relationshipbetween moving from one’s home district and drinking alcohol.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar på hennes ohälsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv såsom besvärliga uppväxtförhållanden, en tidig alkoholdebut och dåliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt på hennes alkoholkonsumtion. Det fanns också ett klass- och genusperspektiv. Resultatet visade att kvinnor som hade en besvärlig uppväxt med våld och övergrepp konsumerade mer alkohol i det vuxna livet än de kvinnor som hade ”normal” uppväxt och vuxenliv. Ohälsosamma alkoholvanor var också relaterat till en tidig alkoholdebut och en tidig alkoholdebut var i sin tur relaterat till flickor som hade en låg självkänsla och ett aggressivt beteende. Kvinnor i relationer där partnern missbrukade, våldtog och misshandlade gjorde att kvinnans alkoholkonsumtion ökade. Klassperspektivet var tydligt sammanlänkat med en högre alkoholkonsumtion hos kvinnor som var skilda eller änkor, kvinnor som hade låg inkomst och låg utbildning, kvinnor som inte hade någon familj eller kvinnor som var deprimerade. Sammanfattningsvis visar resultatet att flera aspekter i en kvinnas liv såsom uppväxtförhållanden och socialsituation inverkar på hennes alkoholvanor. Detta är något som behöver uppmärksammas både i vården och i samhället. / The aim of this literature review was to describe if/how a woman´s social situation and background affects her unhealthy alcohol habits. A search in the Medline database found nine scientific articles. They were thoroughly processed and valued for quality. The results showed that different stages in a woman’s, life, upbringing, age of onset of drinking and relationships in adulthood had a negatively effect on her alcohol consumption. The results also highlighted a class and gender perspective. The results revealed that women, who went through childhood and adulthood with adverse experiences such as, sexually assaulted and abused physically or mentally were more likely to have hazardous high alcohol consumption rates in adulthood. Unhealthy alcohol habits were linked to the age of onset of drinking which also was linked to girls who had an aggressive behavior and a low self-esteem when they grew up. Women who lived in a relationship where the partner abused substance or assaulted her resulted in a more frequent alcohol drinking in more hazardous amounts. The class perspective was strongly associated with a woman’s unhealthy relations’ to alcohol for example; when the woman were widowed, divorced, women with a income around the poverty line, women with low or no education at all, women who had no family or women who were depressed, were more likely to have an high alcohol consumption then women who had a family, a good income and an education. In summary the result showed that several aspects in a woman’s life, upbringing and social situation do affect her alcohol habits. This is knowledge that needs attention both in the health care and in the society.

Relatively little is known regarding trait anxiety and its relationship with negative health risk behaviors such as alcohol consumption and physical inactivity in adults. This study aimed to examine whether negative health risk behaviors differ by sex and whether trait anxiety is associated with the negative health risk behaviors above and beyond sociodemographic factors and depression. Data used in the present study came from a published dataset from the Midlife in the United States 2 (MIDUS 2) study and include a sample of 1,054 adults whose age range from 34 to 84 years. There were significant sex differences in alcohol consumption, but not in physical inactivity. Age, sex, BMI, and depression were significantly associated with alcohol consumption or physical inactivity, whereas trait anxiety was not. These results suggest that sociodemographic variables and depression should be taken into consideration when studying negative health risk behaviors. / Det finns relativt lite kunskap om ångest och dess förhållande till negativa hälsobeteenden som alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet hos vuxna individer. Denna studie avsåg undersöka om negativa hälsobeteenden varierade beroende på kön och om ångest har en relation till negativa hälsobeteenden utöver sociodemografiska faktorer och depression. De data som användes i denna studie kommer från ett offentligt data-set från the Midlife in the United States 2-studien (MIDUS 2) som omfattar 1054 vuxna deltagare med en ålder mellan 34 och 84 år. Det påfanns signifikanta könsskillnader inom alkoholkonsumtion men inte inom fysisk inaktivitet. Variablerna ålder, kön, BMI och depression hade en signifikant koppling till alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet, men ett liknande samband kunde inte påfinnas mellan ångest och de två hälsobeteendena. Detta indikerar således att man bör studera sociodemografiska variabler och depression i relation till negativa hälsobeteenden då det verkar finnas en tydlig koppling.

To drink moderately can be hard for many people and there is a lot of norms that will amp up the temptation to drink more. In this essay the focus is to see what effect technology has when it comes to regulate alcohol consumption. The technology reviewed was the application Promillekoll, created by Systembolaget. This application gives the user an estimated value on what blood alcohol level the user had after consuming alcohol. By using different methods to collect data it helped to locate what kinds of norms there was when alcohol was being consumed and how they are playing a part in the regulation of alcohol. This essay also helped to figure out what kind of trust the user has for this type of application and what the application need so that the user will continue to use the application. The result indicate that the user can achieving a change in their behavior but they need the right attitude to achieve it. Many wanted an update of the features in the application to make it more appealing for them to use it, because the interaction in the application is not perfect. The main thing that hindering the application was the social norms that comes with drinking alcohol. / Att dricka lagom mycket kan vara svårt för många och det finns flera normer som ökar påfrestelsen att dricka mera. I denna studie ligger fokus på att ta reda på vilken effekt tekniken har när det kommer till att reglera alkoholkonsumtion. Den teknik som granskades är applikationen Promillekoll, som är en applikation framtagen av Systembolaget. Den ger  användaren ett uppskattat värde av ens promillehalt när de dricker. Men hjälp av olika metoder samlades data in för att ta reda på över vilka typer av normer som finns när det kommer till alkoholkonsumtion och hur de spelar in för regleringen av alkohol samt ta reda på hur stor tillit användarna hade till applikationen och vad som krävdes för att de skulle fortsätta användningen av applikationen. Resultatet tyder på att det går att uppnå en förändring med hjälp av applikationen men då krävs det att användaren har rätt attityd från början. Många respondenter ville däremot ha en uppdatering av applikationen då interaktionen inte var så effektiv som den skulle kunnat vara. Dock stod flera sociala normer i vägen för att tekniken skulle kunna vara effektiv.

I det digitala samhället har reklamens utveckling och användning genomgått förändringar, där den visuella reklamen i sociala medier har blivit den mest framträdande formen av reklam. En särskilt kontroversiell typ av reklam är alkoholreklam, eftersom den kan påverka människor till ökad alkoholkonsumtion, vilket kan få negativa konsekvenser. För att reglera marknadsföringen av alkoholdrycker har Sverige infört restriktioner genom alkohollagen, vilket har skapat utmaningar för svenska företag. Som en följd av dessa restriktioner har företag börjat använda visuella resurser för att skicka implicita eller dolda meddelanden till sina målgrupper. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska alkoholföretag använder semiotiska resurser för att skapa och förmedla dessa dolda meddelanden i sin marknadsföring på sociala medier. En fallstudie av Hernö Gin genomförs, där fokus ligger på semiotisk analys för att belysa vilka strategier som används för att marknadsföra alkohol i en social kontext där marknadsföringen av alkohol är begränsad. Genom att besvara dessa frågor kommer uppsatsen att bidra till forskningsområdet inom reklam på sociala medier genom att belysa hur reklamen har utvecklats och skapat nya strategier för att väcka intresse hos mottagarna och samtidigt hantera de juridiska begränsningarna. Reklamens natur är ständigt föränderlig, och strategierna anpassas kontinuerligt i takt med framväxten av nya kanaler och trender. Den ökade digitaliseringen har gett företagen nya möjligheter att nå ut med sin reklam till olika målgrupper genom olika digitala kanaler. Sociala medier har blivit en dominerande plattform för reklam, och visuell reklam har blivit en viktig del av skapandet av intresseväckande och effektiv reklam. Genom att använda sociala medier kan företag samla in data och analysera exponeringen av sin reklam för att snabbt kunna anpassa sina marknadsföringsstrategier. Semiotiska resurser används genom både visuella och narrativa former såsom objekt, ordspråk och beskrivningar för att skapa indirekta meddelanden som riktas till mottagarna. Dessa resurser kan vara symboler eller tecken som har en inneboende betydelse eller associeras med specifika känslor eller värden. Genom att använda sådana resurser kan alkoholföretag kommunicera med sin målgrupp på ett subtilt sätt, trots de begränsningar som alkohollagen innebär. Genom att förstå dessa strategier kan forskningen inom reklam på sociala medier vidareutvecklas och ge insikt i hur reklambranschen anpassar sig till de juridiska restriktionerna och samtidigt skapar effektiva marknadsföringskampanjer. Det kan även vara värdefullt för beslutsfattare och reglerande myndigheter att få insikt i hur företagen försöker nå ut till konsumenterna trots de begränsningar som är på plats. Slutligen kan en ökad medvetenhet om dessa semiotiska strategier hjälpa konsumenter att vara mer kritiska mot marknadsföringsbudskap och fatta mer informerade val när det gäller alkoholkonsumtion. / In the digital society, the development and use of advertising have undergone changes, where visual advertising on social media has become the most prominent form of advertising. A particularly controversial type of advertising is alcohol advertising, as it can influence people to increase their alcohol consumption, which can have negative consequences. In order to regulate the marketing of alcoholic beverages, Sweden has introduced restrictions through the alcohol law, which has created challenges for Swedish companies. As a result of these restrictions, companies have started using visual resources to send implicit or hidden messages to their target audiences. The purpose of this essay is to examine how Swedish alcohol companies use semiotic resources to create and convey these hidden messages in their marketing on social media. A case study of Hernö Gin is conducted, with a focus on semiotic analysis to highlight the strategies used to market alcohol in a social context where alcohol marketing is limited. By addressing these questions, the essay will contribute to the research field of advertising on social media by illustrating how advertising has evolved and created new strategies to generate interest among recipients while also dealing with legal constraints. The nature of advertising is constantly changing, and strategies are continuously adapted with the emergence of new channels and trends. Increased digitalization has given companies new opportunities to reach different target groups through various digital channels. Social media has become a dominant platform for advertising, and visual advertising has become an important part of creating engaging and effective advertisements. By using social media, companies can gather data and analyse the exposure of their advertisements to quickly adapt their marketing strategies. Semiotic resources are used through both visual and narrative forms such as objects, proverbs, and descriptions to create indirect messages directed at recipients. These resources can be symbols or signs that have inherent meaning or are associated with specific emotions or values. By using such resources, alcohol companies can communicate with their target audience in a subtle way, despite the limitations imposed by the alcohol law. Understanding these strategies can advance research in advertising on social media and provide insight into how the advertising industry adapts to legal restrictions while creating effective marketing campaigns. It can also be valuable for decisionmakers and regulatory authorities to gain insight into how companies attempt to reach consumers despite the constraints in place. Lastly, increased awareness of these semiotic strategies can help consumers be more critical of marketing messages and make more informed choices regarding alcohol consumption.

Alcohol and drug use can damage health and cause different problems in the individual's life. To avoid these problems, it is important to investigate which factors are associated with alcohol and drug use. This study aims to shed light on which risk and protective factors can affect young people`s alcohol and drug use in Sweden. The authors of this study have chosen to do a literature study that includes 14 scientific articles from four different databases. Results show that individual factors such as mental illness and attitudes and social factors such as parents, friends and the school can significantly impact young people`s alcohol consumption and drug use. / Alkohol- och narkotikaanvändning kan skada hälsan och orsaka olika problem i individens liv. För att förebygga dessa problem är det viktigt att undersöka vilka faktorer som är förknippade med alkohol- och narkotikaanvändning. Syftet med denna studie är att belysa vilka risk- och skyddsfaktorer som kan inverka på ungdomars alkohol och narkotikaanvändning i Sverige. Författarna i denna studie har valt att göra en litteraturstudie som omfattar 14 vetenskapliga artiklar från fyra olika databaser. Resultatet visar på att individuella faktorer såsom psykisk ohälsa och attityder samt sociala faktorer såsom föräldrar, vänner och skolan kan ha en stor inverkan på ungdomars alkoholkonsumtion och narkotikabruk.

Syftet med detta examensarbete är att genom en litteraturstudie vidare utforska området kontrollerat drickande. Olika behandlingsmetoder för alkoholberoende kräver olika behandlingsmål. Ett vanligt behandlingsmål är helnykterhet. Ett antagande bland många är att helnykterhet är det enda tänkbara målet för alkoholberoende personer. Ett antagande som är utbrett än idag. Bakgrunden till detta resonemang är att alkoholberoende ses som en livslång och kronisk sjukdom. Kontrollerat drickande har varit och är ett kontroversiellt ämne. Tidigare forskning har identifierat faktorer eller prediktorer kopplade till utfallet av kontrollerat drickande. En framträdande prediktor har exempelvis varit alkoholberoendets svårighetsgrad. Senare forskning verkar också ge stöd till att beroendegraden har betydelse för möjligheten att uppnå ett kontrollerat drickande. Dock så har två presenterade studier med uppföljningsperioder under ett år inte hittat detta samband. Andra prediktorer är en hög alkoholkonsumtion innan behandling och alkoholism inom familjen. Det verkar dock som att vissa alkoholberoende personer kan reducera sin alkoholkonsumtion och uppnå ett kontrollerat drickande. Dessutom kan en kontrollerad konsumtion upprätthållas vid uppföljningsperioder på ett år eller mer. Dessa resulta diskuteras vidare i detta examensarbete. / The aim of this thesis is to research and explore the subject of controlled drinking further through a literature review. Different treatments for alcohol use disorders require different treatment goals. Some dictate that abstinence is the only feasible goal among people suffering from alcohol use disorders. This assumption appears to be prevalent still today. Behind this reasoning is the assumption that alcoholism is a lifelong and chronic disease. Controlled drinking sparked a lot of controversy during early research on the subject. Past research has identified factors, or predictors, associated with controlled drinking outcome. One emerging predictor has been the severity of dependence. According to subsequent research, the severity of dependence appears to be a predictor of success with controlled drinking. On the other hand, two studies obtained, with shorter follow up periods during one year, did not find this association. Other predictors that have been identified are past alcohol use and a family history of alcoholism. It still appears that some individuals suffering from alcohol use disorders can reduce their drinking to moderate drinking and maintain it through follow up through one year and more. These findings are further discussed in this thesis.