Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande. Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C. För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.

Bakgrund: Konsumtionen av alkohol har i stort minskat i hela västvärlden, denna nedåtgående trend är extra tydlig bland ungdomar. Fler och fler ungdomar konsumerar mindre och många väljer att helt avstå från att konsumera alkohol. Denna trend är förstås positiv på många sätt men väcker även frågor om hur och varför denna trend uppkommit. Samtidigt som konsumtionen av alkohol har minskat har studier visats att vissa former av narkotika blir vanligare och har därmed skapat teorin om ett eventuellt samband. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera ungdomars minskade alkoholkonsumtion och koppla detta till eventuell ökning eller minskning i brukandet av narkotika bland de som inte konsumerar, konsumerar måttligt samt de som konsumerar mycket alkohol. Metod: Studiepopulationen består av 71 852 ungdomar i åldern 15-16 år från hela Sverige. Studien är en upprepad tvärsnittsstudie med data från åren 2001 till 2014. Den insamlade data analyseras med hjälp av flera logistiska regressioner. Resultat: Resultatet visar att de ungdomar som inte konsumerar alkohol inte använder narkotika eller cannabis i större utsträckning, de som konsumerar måttligt och konsumerar mycket använder dock narkotika och cannabis i större utsträckning. Slutsats: Sambandet mellan narkotika- och cannabisanvändandet och de ungdomar som konsumerar måttligt och mycket kan stärkas. Normalitetsprincipens hypotes att vid tider med låg totalkonsumtion av alkohol är det de som konsumerar mycket som använder narkotika och cannabis stärks av resultatet. / Background: Consumption of alcohol has declined substantially throughout the western world, this downward trend is extra clear among adolescents. More and more adolescents drink less and many choose to completely refrain from consuming alcohol. This trend is of course positive in many ways but also raises questions about how and why this trend has arisen. While alcohol consumption has decreased, studies have shown that certain forms of drugs are common and have thus created the theory of a possible connection. Aims: The purpose of this study is to analyze adolescents reduced alcohol consumption and link this to any increase or decrease in the use of narcotics among those who do not drink, drink moderately, and those who drink a lot. Methods: The study population consists of 71 852 adolescents aged 15-16 years from all over Sweden. The study is a repeated cross-sectional study with data from 2001 to 2014. The collected data is analyzed using multiple logistic regressions as well as an interaction regression. Results: The results show that the non-drinking adolescents do not use drugs or cannabis to a greater extent, but those who drink moderately and drink a lot, use narcotics as well as cannabis in greater extent. Conclusions: The relationship between narcotics/cannabis use and the adolescents who drink moderately and heavy can be strengthened. The results are consistent with the principle of normality which shows that at times with low total consumption of alcohol the heavy consumers of alcohol use more narcotics and cannabis.

Women are a particularly vulnerable group when it comes to victimization while intoxicated. Personality traits and characteristics have been shown to have an impact on alcohol consumption. Previous research regarding the Big Five Personality Traits indicates higher drinking levels if a person scores high within “Extraversion” and “Neuroticism”, or scores low within the traits of “Agreeableness” and “Conscientiousness”. Concerning women, “Openness” seems to be the only personality related to alcohol consumption, but previous research is scarce. The main focus of previous research has been on the Big Five Personality Traits, people in general and alcohol consumption. Our focus was Swedish women, age range 18-50 years. We proposed that personality traits could affect alcohol consumption and because of the lack of research we specifically wanted to examine women. The results showed that personality traits have an impact on women’s alcohol consumption. In conclusion, women tend to drink more alcohol if they score high on “Extraversion” and “Neuroticism”, and, if they scored low on “Agreeableness” and “Conscientiousness”. This could mean that personality traits serves as risk factors for alcohol consumption. “Openness” and alcohol consumption showed no association. Future research should investigate how other factors combined with personality traits might affect alcohol consumption. / Kvinnor är en extra utsatt grupp när det kommer till viktimisering i samband med alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis, vissa personlighetsdrag och karaktärsdrag har visats påverka alkoholkonsumtion. Tidigare forskning gällande Big-Five-teorin och dess personlighetsdrag indikerar vanligtvis högre nivåer av alkoholkonsumtion om en person skattar högre inom dragen “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, eller skattar lägre inom dragen “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”. Gällande kvinnor, draget “Öppenhet” verkar vara det enda som är kopplat till alkoholkonsumtion, men tidigare forskning är begränsad. Huvudfokuset inom tidigare forskning har varit på Big-Five-teorin, människor överlag och alkoholkonsumtion, vi ville därmed specifikt undersöka kvinnliga vanor. Vårt fokus har legat på svenska kvinnor i åldrarna 18- 50 år. Vi menade att personlighetsdrag kunde ha en påverkan på alkoholkonsumtion och ville undersöka specifikt kvinnor vad gäller detta då befintlig forskning ansågs bristfällig. Resultatet visade att olika personlighetsdrag påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnor. Sammanfattningsvis, kvinnor tenderar att dricka mer alkohol om de skattar högt inom “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, och om de skattar lågt inom “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”, vilket skulle kunna innebära att olika personlighetsdrag fungerar som riskfaktorer för alkoholkonsumtion. Dock visade “Öppenhet” inte på något samband med alkoholkonsumtion. Framtida forskning bör undersöka hur eventuellt andra faktorer kombinerat med personlighetsdrag kan ha en effekt på alkoholkonsumtion.

Introduktion: Hög alkoholkonsumtion bidrar till flera sjukdomar och leder till ett stort antal dödsfall varje år i Sverige och i världen. Studier påvisar att alkoholkonsumtion på arbetsplatsen är högst förekommande, men existerande forskning gällande strategier för minskad skadlig alkoholkonsumtion är begränsade och bristande. Alkoholproblematik på arbetsplatsen är därmed relevant att samla kunskap om, då detta inte endast påverkar arbetares hälsa och säkerhet utan kan även få betydande konsekvenser för arbetsplatsen och samhället som helhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva effekterna av olika interventioner gällande alkoholproblematik på arbetsplatsen, samt vilka faktorer som kan ha betydelse för effekterna. Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie, där sökningar i olika databaser resulterade i 20 artiklar. Dessa granskades systematiskt och analyserades genom en innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman kunde erhållas utifrån meningsbärande enheter. Flera olika interventioner visade på positiva resultat i form av minskad alkoholkonsumtion och/eller förändrade uppfattningar gällande alkohol. Faktorer gällande kön, ålder, konsumtionsnivå, normer och attityder var särskilt framträdande. Chefers och företagshälsovårdens arbete med alkoholproblematik och preventionsaktiviteter hade också betydelse för förändring gällande alkoholkonsumtion. Flera utmaningar framkom även, där implementering, rekrytering av studiedeltagare, samt generalisering var särskilt framträdande. Slutsats: De flesta interventioner visade på positiva effekter där flera faktorer bör beaktas. Flera utmaningar existerar, vilka kan kräva både organisatoriska och politiska ställningstaganden för fortsatt framtida utveckling. / Introduction: Alcohol consumption contributes to many diseases and generates a considerable annual death toll, both domestically and globally. Studies show that alcohol consumption occurs frequently at the workplace, but existing research about strategies to reduce harmful alcohol consumption are limited and insufficient. Alcohol problems do not only affect the health and safety of the workers, but also affect the worksite and the community as a whole. Aim: The aim of this study was to describe the effects of various interventions regarding problematic alcohol consumption in the workplace and which factors that may have an impact on the effects. Methods: The study design is a structured literature review, where searches in different databases resulted in 20 articles. The articles were reviewed and analyzed systematically through a content analysis. Results: Four overall themes could be obtained from meaning units. Several interventions showed positive results regarding reduced alcohol consumption and/or altered perceptions on alcohol. Factors regarding gender, age, consumption level and attitudes were particularly prominent. Managers and the occupational health service were also important for changes in alcohol consumption. Several problems emerged, which included challenges on implementation, recruitment of participants and generalization. Conclusion: The effects of interventions are influenced by several different factors which should be considered. Challenges exist, which may require organizational and political standpoints for future development.

Introduktion: Alkoholkonsumtion har stor hälsopåverkan på världens befolkning, regelbundet intag av alkoholhaltiga produkter ökar risken för både sjukdom och skada. Utgifterna år 2017 i Sverige relaterade till alkoholkonsumtion var cirka 103 miljarder svenska kronor. Arbetsplatsen är arenan där vuxna befolkningen kan nås av hälsofrämjande åtgärder. Syfte: Identifiera tänkbara preventiva åtgärder för arbetsgivare gällande riskbruk av alkohol hos medarbetare. Metod: Strukturerad litteraturstudie där sökning organiserades i sökblock. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utifrån mallen för systematisk textkondensering. Utifrån analysen kodades och kategoriserades artiklarna. Resultat: Nio artiklar valdes och inkluderades i resultatet. Utifrån analysen fanns tre huvudkategorier: psykologiska faktorer, screening och hälsobeteende. Screening hade underkategorin preventiva åtgärder efter screening. Screening i kombination med att förebygga negativa psykologiska faktorer minskade alkoholintaget hos medarbetarna. Psykologiska faktorer var hörnstenen i alkoholkonsumtionen hos medarbetarna, viktigaste psykologiska faktorn var att skapa en känsla av psykologisk trygghet hos medarbetarna. Hälsobeteenden innebar att bryta vanor och erbjuda gruppdiskussioner för medarbetarna där information om hälsorisker förmedlades. Slutsats: För att kunna arbeta preventivt bör arbetsgivarna kombinera flertal preventiva åtgärder för bästa utfall. Inkludering av informationskommunikation kring hälsorisker vid riskkonsumtion av alkohol bör ske kontinuerligt. Screening bör genomföras för att i ett tidigt stadie fånga upp medarbetare som har ett riskbruk av alkohol. Individuellt anpassade preventiva åtgärder bör ske för de individerna med riskbruk av alkohol. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till de psykologiska faktorerna som kan spela en avgörande roll i det preventiva arbetet. / Introduction: Alcohol consumption has a significant impact on the health of the global population, with regular alcohol intake increasing the risk of both illness and injury. In 2017, expenditures related to alcohol consumption in Sweden amounted to 103 billion Swedish kronor. The workplace serves as a crucial arena for implementing health-promoting measures. Objective: To identify potential preventive measures for employers regarding alcohol misuse among employees. Method: A structured literature review with searches organized into searchblock. All articles were quality-reviewed and then analyzed using the systematic textcondensation method. The articles were coded and categorized based on the analysis. Results: Nine articles were selected and included in the results. Three main categories emerge from the analysis: psychological factors, screening, and health behaviour. There was a subcategory: preventive measures following screening. Screening, combined with addressing negative psychological factors, reduced alcohol intake among participating employees. Psychological factors were foundational in employee alcohol consumption, with the key psychological factor being the ability to create a sense of psychological safety among employees. Health behaviours involved breaking habits and offering group discussions for employees, providing informationon health risks. Conclusion: To work preventively, employers should combine multiplepreventive measures for optimal outcomes. Continuous communication of information on health risks related to alcohol misuse is essential. Screening should be conducted to identify employees with alcohol misuse at an early stage. Individually tailored preventive measures should be implemented for those with alcohol misuse. Employers should also consider psychological factors, which play a crucial role in preventive efforts.

Syftet med aktuell studie var att undersöka om personlighetsegenskaper (från femfaktormodellen), BIS/BAS, kön och ålder kunde predicera studenters alkoholkonsumtion.  Alkoholkonsumtion är ett stort problem i dagens samhälle och bidrar till 3 miljoner dödsfall varje år globalt och leder till funktionshinder och dålig hälsa för miljontals människor. Studien använde sig av en korrelationell design och data samlades in med hjälp av ett självskattningsformulär. Urvalet bestod av 184 universitetsstudenter (77 % kvinnor) från tre olika program på Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö. Korrelationsanalysen visade signifikanta samband mellan alkoholkonsumtion och oberoende variabler där den starkaste effekten var ett medelstarkt positivt samband mellan BAS Fun Seeking och alkoholkonsumtion. Den efterföljande regressionsanalysen (MRA) visade att ålder, kön, BAS Fun Seeking och extraversion kunde predicera alkoholkonsumtion vilket stämde överens med studiens hypoteser och tidigare forskning. Resultatet från nuvarande studie ger en bättre förståelse för vilka variabler som kan predicera alkoholkonsumtion och utökar kunskap inom området vilket kan vara användbart för framtida hälsoprogram. / The aim of this study was to investigate whether personality factors (from the five-factor model), BIS/BAS, gender and age could predict students' alcohol consumption. Alcohol consumption is a major problem today, contributing to 3 million deaths each year globally and leading to disability and poor health for millions of people. The study used a correlational design and data were collected using a self-report questionnaire. The sample consisted of 184 university students (77% women) from three different programs at Linnaeus University in Kalmar and Växjö. The correlation analysis showed significant relationships between alcohol consumption and independent variables, with the strongest effect being a moderately strong positive relationship between BAS Fun Seeking and alcohol consumption. The multiple regression analysis (MRA) showed that age, gender, BAS Fun Seeking and extraversion could predict alcohol consumption, which was consistent with the study's hypotheses and previous research. The result from the current study provides a better understanding of which variables can predict alcohol consumption and expands knowledge in the field, which can be useful for future health programs.

Syftet med denna uppsats var att undersöka sambanden mellan personlighet, individuella hälsouppfattningar och alkoholkonsumtion hos högskolestudenter. Femfaktormodellen användes för att undersöka personlighetsdragen och The Health Belief Model användes för att undersöka de individuella hälsouppfattningarna. Studien har utgått från en kvantitativ metodologi och genomfördes genom webbenkäter. Enkäten bestod av flera mätinstrument som mätte alkoholkonsumtion, personlighet och de utvalda individuella hälsouppfattningarna. Det utfördes även en kort pilotstudie för att undersöka att enkätens frågor var tydliga. Urvalet bestod av ett bekvämlighetsurval på högskolestudenter (N=94). Tidigare forskning visar att både personlighet och individuella hälsouppfattningar påverkar individers alkoholkonsumtion. Vissa personlighetsdrag eller individuella hälsouppfattningar minskar konsumtionen, medan andra ökar den eller inte har någon effekt. För att utforska studiens forskningsfrågor och testa dess hypoteser genomfördes enkla och multipla regressionsanalyser. De centrala resultaten i studien visade att personlighetsdraget extraversion hade ett signifikant positivt samband med alkoholkonsumtion. Även tre individuella hälsouppfattningar, vilka är upplevd mottaglighet, upplevda barriärer och ledtrådar till handling hade positiva signifikanta samband med alkoholkonsumtion. / The aim of this study was to investigate the relationships between personality,individual health beliefs and alcohol consumption in university students. The five-factormodel was used to measure personality traits and The Health Belief Model was used to investigate the individual health beliefs. The study was based on a quantitative methodology and used web surveys. The questionnaire included instruments measuring alcohol consumption, personality, and individual health perceptions. A pilot study was also conducted to ensure the questionnaire's clarity. The sample in this study consisted of a convenience sample of university students (N=94). Previous research shows that both personality and individual health perceptions influence individuals' alcoholconsumption. Some personality traits or individual health perceptions reduce consumption, while others increase it or have no effect. To explore the study's research questions and test its hypotheses, simple and multiple regression analyzes were conducted. The central result was that the personality trait extraversion had a significant positive correlation with alcohol consumption. The three individual health perceptions perceived susceptibility, perceived barriers and cues to action also had a positive significant correlation with alcohol consumption.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur hemtjänstpersonal ser på problematisk alkoholkonsumtion i förhållande till självbestämmande bland äldre samt om det kan ha betydelse för deras omsorg av den äldre. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal (n=4) som analyserades hermeneutiskt utifrån teorier om makt och handlingsutrymme. Av resultaten framgår att självbestämmanderätten som Socialstyrelsen beskrivit den, är villkorad i hemtjänstpersonalens tolkning och att det saknas tydliga riktlinjer och rutiner i hemtjänstens arbete med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Resultaten visar att hemtjänstpersonalen gör individuella bedömningar i arbetet med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Det framgår att hemtjänstpersonalens arbete är förenat med svåra etiska ställningstaganden, där även maktförhållanden synliggörs och där hemtjänstpersonalen har tolkningsföreträde i förhållande till den äldre och förmynderi är en potentiell riskfaktor. En slutsats är att tydligare riktlinjer angående inköp av alkohol till äldre med en problematisk alkoholkonsumtion kan tänkas bidra till att hemtjänstpersonalen arbetar på ett mer likformigt sätt vilket i sin tur ökar rättssäkerheten för den äldre. / The aim of our study was to examine how integrity and self-determination is conceived by care assistants regarding older care takers with a problematic alcohol consumption, and if it affects their care provided. Qualitative semi-structured interviews, carried out with home care assistants (n=4) and analyzed hermeneutically with theories of power and discretion, showed that self-determination, as described by The Swedish National Board of Health and Welfare, is fulfilled only under certain conditions in the home care assistant’s interpretation. We also found a lack of guidelines and routines concerning problematic alcohol consumption among older care takers. Our results showed that home care assistants made individual assessments in their work with older care takers with problematic alcohol consumption actualizing a difficult ethical dilemma between neglect and paternalism. These ethical issues visualize power relationships where home care assistants have the prerogative to decide in relation to the care takers, where paternalism is a potential risk factor. Clear guidelines regarding the purchase of alcohol to older care takers with problematic alcohol consumption may contribute to home care assistants working more uniformly which leads to a higher state of legal security for the care takers.

Risky alcohol use increases the risk of certain crimes such as drunk driving, spousal abuse and fighting. Around 60% of an individual’s alcohol use is attributable to genetic influences, however little is known regarding the specific genes that are involved in increasing the risk of risky alcohol use. Recent theories posit that some genes are so called susceptibility genes, meaning that carriers of certain genes or alleles are more susceptible both to positive and negative environments. The aim of the present study was to examine main and interaction effects of a possible susceptibility gene (ANKK1, which in previous research has been found to be related to risky alcohol use), and victimization as a negative environmental factor and parent-child relationship as a positive factor. Data were drawn from the RESUME project, and in the present study, 1.800 participants were included (47% males; 53% females; mean age of 22.15 years). Results showed no statistically significant main or interaction effect for ANKK1, but a statistically significant main effect was found for victimization and parent-child relationship. In conclusion, future research should include a larger sample size and use participants diagnosed with alcohol dependency. In addition, the susceptibility properties of ANKKI needs to be further examined, as the results from the present study indicate that ANKK1 is not a susceptibility gene. / Riskfylld alkoholkonsumtion kan öka risken för att vissa brott begås, såsom rattfylleri, partnervåld och slagsmål. Forskning har visat att omkring 60% av en individs alkoholkonsumtion kan förklaras av genetik, men det finns lite forskning kring just vilka gener som ökar risken för alkoholism. Nya teorier tror att vissa gener är så kallade sårbarhetsgener, vilket innebära att individer som bär på dessa gener eller särskilda alleler är mer sårbara för både positiva och negativa miljöfaktorer. Syftet med den nuvarande studien var att undersöka huvud-och interaktionseffekter av en potentiell sårbarhetsgen (ANKK1, som tidigare forskning visat har en påverkan på riskfylld alkoholkonsumtion), med utsatthet som den negativa faktorn och barn-föräldrarelation som den positiva faktorn. Data i form av enkätsvar och DNA prov från RESUME studien användes för den nuvarande studien, där 1,800 deltagare inkluderades (47% män; 53% av kvinnor; medelålder = 22.15). Resultaten visade inte på någon statistiskt signifikant huvud-eller interaktionseffekt för ANKKI, men det fanns en statistiskt signifikant huvudeffekt för utsatthet och barn-föräldrarelation. Slutsatsens som dras är att framtida studier bör fokusera på att ha ett större urval och använda sig av deltagare som är diagnosticerade med alkoholmissbruk. Utöver det bör framtida forskning fortsätta undersöka om ANKK1 är en sårbarhetsgen, eftersom resultaten från denna studie visar att den inte är en sårbarhetsgen.

Abstract   Mean, A.F. S. (2019). How Student Health Center motivate university students to reduce alcohol consumption? A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals employed were included in this empirical study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Background: Universities and Student Health Centers are arenas that works with motivation methods to reduce student’s alcohol consumption during studies. Previous studies have discussed social norms, alcohol culture and pointed out that nearly half of all Swedes between 18-25 years are university students. Over the years, this age group has had a higher alcohol intake compared to other periods in life. High alcohol consumption can affect health and all three sustainable aspects: social, economic and environmental sustainability that according to SDGs is to be achieved at year end 2030. The Aim of study: was to investigate how Student Health Centers motivate students to reduce alcohol consumption. Method: A qualitative interview study was carried out at three selected Swedish universities and four professionals’ employees at Student health centers were included in this investigation. Result: The Student Health Centers used a number of different evidence-based methods and strategies with motivational interview to motivate university students to reduce their alcohol consumption. Motivational work was focused on both individuals and groups. Motivational work based on personal experiences and the implementation of motivational conversations with students were accordance with students´ health status and their alcohol issues. Discussion: Students search motivational counseling not because of perceived alcohol problem, but due to stress factors and similar problems. A change in attitudes towards less alcohol intake among young adults could be reached due to increased awareness and knowledge of alcohol harm and alcohol-free drinks alternatives. Conclusion: The main task of the student Health Service is to try to reach all university students by using different motivational methods and tools. The main goal is to increase health promotion, reduce alcohol risk, prevent alcohol abuse and injuries at universities and colleges. Further qualitative research is needed to be able to identify patterns of underlying stress factors and alcohol-related ill-health among university students on a larger number of Universities and Student Health Centers. / Sammanfattning   Bakgrund: Universitet och Studenthälsan är arenor som arbetar med motiverande metoder för att minska studenters alkoholkonsumtion under studietiden. Tidigare studier har diskuterat sociala normer, alkoholkultur samt visat att närmare hälften av alla svenskar mellan 18–25 år är universitetsstuderande. Under studieåren hade denna åldersgrupp högre alkoholintag jämfört med andra perioder i livet. Hög alkoholkonsumtion kan förutom hälsa även påverka de sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsperspektiven som enlig SDGs ska uppnås vid årsslut 2030.   Syfte: är att undersöka hur Studenthälsan motiverar studenter till minskad alkoholkonsumtion. Metod: En kvalitativ intervjuundersökning har utförts på tre utvalda svenska universitet där fyra yrkesverksamma på Studenthälsomottagningar har inkluderats.   Resultat: Studenthälsan använder en rad av olika evidensbaserade metoder och strategier för att motivera universitetsstudenter till att minska sin alkoholkonsumtion. Motiverande arbete är inriktat på både individer och grupper. Motiverande arbete bygger ofta på samtal som baseras på aktörernas personliga erfarenheter och studenternas alkoholfrågor kopplat till deras hälsotillstånd.   Diskussion: Studenter söker inte motiverande stödsamtal på grund av alkoholproblem, utan på grund av stressfaktorer och liknande problematik. En förändring i attityd gentemot minskad alkoholkonsumtion bland unga vuxna kan nås genom ökad kunskap och medvetenhet om alkoholskador och alkoholfria alternativ.   Slutsats: Studenthälsans viktigaste uppgift är att försöka nå alla universitetsstuderande genom olika motiverande metoder och verktyg för att utveckla hälsofrämjande insatser, förebygga alkoholmissbruk och alkoholskador på universitet och högskolor. Ytterligare kvalitativ forskning behövs för att kunna identifiera mönster av underliggande stressfaktorer och alkoholrelaterad ohälsa bland universitetsstudenter på ett större antal lärosäten.