Det talas mycket om ”en skola för alla” i dagens samhälle och att alla barn ska bli integrerade i den allmänna skolan. Det ska göras individuella utredningar för att säkerställa barns trygghet och göra dem delaktiga i den nya miljön i den ordinarie skolan, detta gäller även för barn i behov av särskilt stöd. Syftet med den här studien är att ta reda på mer om de termer som ofta nämns i diskussionen kring ”en skola för alla” och hur de används och beskrivs i några betydande skoldokument. Användandet av termerna ”integrering”, ”inkludering”, ”delaktighet” och ”en skola för alla” och dess betydelse i dokument som Salamancadeklarationen, Lgr11, FN:s barnkonvention och Carlbeck-Kommittén har undersökts och analyserats.  Resultatet visar på skillnader i både användande och i betydelse av dessa termer i de olika dokumenten. Slutsatsen är att termerna har olika betydelser i dessa dokument och ofta kan det vara en ren tolkningsfråga hur de förstås och hur de används ute i verksamheten.

Syftet med detta examensarbete är att göra en formativ utvärdering av ett pågående inkluderingsprojekt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att belysa svårigheterna med praktiskt inkluderingsarbete. Utgångspunkten är frågeställningar om i vilka sammanhang eleverna är delaktiga, vilka styrkor respektive problem det finns med projektet samt hur lärare ser på projektets förlängning ”en skola för alla”. Som undersökningsmetod har en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervjumetod använts. Sex lärare verksamma vid tre olika gymnasieskolor i Mellansverige har intervjuats. Skolorna deltar i ett gemensamt inkluderingsprojekt. Utifrån min analys visar undersökningen å ena sidan att det finns styrkor i inkluderingsprojektet, men å andra sidan finns det även hinder för att projektet skall fungera optimalt. Det framkommer att det finns positiva lärare men också lärare som är tveksamma om ”en skola för alla” verkligen går att genomföra eller över huvud taget är önskvärt att genomföra.

I vår bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgår från hermeneutiken och tar sin teoretiska utgångspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlärningsteori. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att påverka skolutveckling på kommunnivå, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvämlighetsurval för vår studie. Totalt intervjuades åtta politiker. Samtliga skolpolitiker har alla uppdrag inom barn och utbildningsnämnder i kommunerna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vilken vi valt semistrukturerade intervjuer. Vi utformade en intervjuguide där frågorna bestämdes utifrån vårt syfte och våra problemformuleringar. En fenomenografisk ansats antogs för att belysa de uppfattningar som framkom i resultatet. I resultatet talar  olitikerna om inkludering och en skola för alla utifrån sina personliga uppfattningar. De lyfter fram olika politiska synsätt och värdegrund i arbetet med sitt uppdrag som skolpolitiker. Resultatet av studien visar på att det råder skilda uppfattningar men också framträder vissa likheter kring inkludering och en skola för alla. Intervjusvaren gav oss en antydan om att politikernas kunskaper inom området varierade, från vaga till tydliga uppfattningar och definitioner, kring begreppen och betydelsen av inkludering och en skola för alla.

En skola för alla är ett begrepp som är väl känt inom skolans värld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten påvisar vikten av att skolan ska vara en plats där alla barn vistas på lika villkor och får en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar och behov. Syftet med undersökningen är att studera hur pedagoger arbetar för att uppnå visionen om En skola för alla. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av läroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjälp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frågeställningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats. Studien visar att skolorna är medvetna om det övergripande målet att uppnå En skola för alla. Det finns skilda uppfattningar kring begreppet inkludering och dess innebörd. En skola för alla har likartad betydelse för samtliga pedagoger. Däremot arbetar skolorna på skilda sätt för att inkludera alla elever i verksamheten och uppnå En skola för alla. Undersökningen tyder på att pedagogerna har olika visioner om hur arbetet ska läggas upp för att tillgodose alla elevers behov.

Min studies syfte är att undersöka hur två skolor har anpassat sig både på ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen utgår ifrån varje elevs förutsättningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov i ett inkluderande perspektiv. Frågan är hur man gör det? För att svara på studiens syfte så har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lärare på en kommunal skola och på en friskola. Jag valde att inte använda mig av förskrivna frågor ställda till respondenterna utan använde mig av frågeområden istället. De frågeområden som användes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att säkerställa att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Respondenternas svar har sedan ställts i förhållande till David Skidmores två perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen. Resultaten visar att båda skolorna har drag av båda Skidmores perspektiv, inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen i sitt arbete runt eleverna. Den kommunala skolan lutar lite mer åt Skidmores inkluderingsdiskurs än vad friskolan gör och den största skillnaden i arbetssätt emellan de två skolorna kan ses i det pedagogiska utvecklingsarbetet av lärarnas kompetens. Under intervjuerna framkom det att trots den gedigna forskning som finns runt de negativa konsekvenserna av kompensatoriska åtgärder i skolan både för individen och samhället så använder sig båda skolorna av dessa.

Syftet med denna studie var att, utifrån ett lärar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus på tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förväntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssätt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lärare.  I svaren från eleverna framkom att lärares låga förväntningar på elever med ADHD samt den negativa stämplingen på eleverna påverkade utfallet av skolgången negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmåga men lärarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig åt. Lärarna i studien ansåg att anpassning är av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska få ett lyckat utfall. Exempel på anpassning som framkom är speciallärare, aktiviteter i grupp och att arbetet måste präglas av struktur och tydlighet. I studien framkom att assistentens roll, enligt lärare, var en förutsättning för inkluderingens utfall, medan det enligt eleverna främst skapar en stämpling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete för att möta alla barn i förskolan. Det undersöktes även hur förskollärare beskriver vilka barn som är i behov av särskilt stöd och vad som kan påverka denna bedömning. Uppsatsen utgår från en fenomenografisk forskningsansats och genom intervjuer har jag tagit del av förskollärares tankar kring frågeställningen.   Förskollärarna beskriver arbetet med att försöka nå och anpassa verksamheten utifrån alla barn som finns i den. De beskriver även vilka svårigheter detta kan innebära. I resultatet framkom fyra kategorier av svårigheter som förskollärare beskrev att barnen kan ha. De svårigheter som framkom var språkliga, sociala & känslomässiga, motoriska och funktionsnedsättningar. Förskollärare belyser att det är svårt att få extra resurser till barngruppen. I resultatet framkom också hur förskollärarna upplever kontakten med speciallärare. Förskollärarnas beskrivningar har sedan analyserats och kategoriserats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv och vad det kan innebära för verksamheten.

Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal på två skolor. Jag har tagit del av skolornas mål och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i två omgångar, först en enkätundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar på skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring ämnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn på särundervisning och andra skolformer så som särskolan. I själva undersökningen var skolpersonalen betydligt mer positiv då de ansåg att ett behov av andra skolformer och annan pedagogik finns. I litteraturen beskrivs en skola för alla som en skola utan särlösningar, men resultatet av min undersökning visar en annan sida. Skola X, som bedriver särskoleverksamhet, anser sig vara en skola för alla. Deras utgångspunkt är eleverna och deras behov. Skola Y, har ingen vidare erfarenhet av vare sig särskoleverksamhet eller integrerade elever, men anser att de är en skola för de elever som finns hos dem. De saknar dock bredd på elever och tror att mångfald gagnar alla. Även här är utgångspunkten eleverna och deras behov styr vilken skolform som passar dem bäst. Slutsatsen blir därmed att undersökningsskolorna och litteraturen uppfattar begreppet en skola för alla olika då det rör sig om särundervisning. Dock är de överens om att det är skolan som ska anpassa sig och inte eleverna. Ingen av skolorna har några direkta mål för hur en skola för alla ska skapas eller vad som innefattas i begreppet. Jag drar slutsatsen att om den skola för alla som beskrivs i litteraturen ska förverkligas krävs det ett aktivt arbete och en gemensam syn.

Submitted by Noeme Timbo (noeme.timbo@metodista.br) on 2016-08-11T17:50:19Z No. of bitstreams: 1 Tese Geraldo de Oliveira Souza.pdf: 2523255 bytes, checksum: 424c8da978a4a8f7daae6ef9feb29c36 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-08-11T17:50:19Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese Geraldo de Oliveira Souza.pdf: 2523255 bytes, checksum: 424c8da978a4a8f7daae6ef9feb29c36 (MD5) Previous issue date: 2016-03-22 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / The present research aims to assess exegetically the text found in the Bible, notably in the Book of Numbers chapters 22-24 which describes a character known as Balaam. The research also aims to study the Pantheon of Divinities reported in the same text, as well as the texts discovered in Deir Alla, in Jordan, which also mention a character called Balaam, probably the same character appearing in the Book of Numbers 22-24. The development of this research has been motivated by the finding of concepts related to different divine names in the text and by the existing prophetism outside Israel. Moreover, the view of hermeneutic possibilities opening from the reading of that biblical text was important to the decision making. Until then, according to the general concept, Israel was the only country where the “true” prophets existed and where the veneration for a single God prevailed (monotheism). So, it has been interesting to realize, mainly through the reading of biblic books, that the prophetism was not restricted to Israel. The prophetism precedes the formation of ancient Israel and it already existed in the Middle East lands. Furthermore, the ancient Israel, when formed, took much time to become monotheist. After all, who is Balaam, son of Beor? We will study his personal characteristics and his mission. We will analyse Deir Alla texts about Balaam and his mediator character nature that stays between the divine and the human. He was presented as a great prophet, famous in the role of divine presages interpreter. We will also analyse the important issue related to Pantheon of Gods appearing in Balaan’s narrative, such as El, Elyon Elohim and Shaddai, beyond Yahweh. At first, we understand that the text got a connection with the society in which it was written. Using the exegetical methodology, we will proceed with the text analysis, trying to understand its contents in depth, but always considering its historical and social setting. It’s worth remembering here that the scenario was presented by a prophet who is not Israeli, but is the one that says gods’ blessings over Israel and also pronounces curses for Israel’s enemies. We realize that part of the text under study is presented from the perspective of Israel in relation to the other countries. Therefore, the research confirms that the chapters 22-24 of the Book of Numbers, besides showing us a non-Israeli prophet equal to the Bible’s prophets, it also evidences that the Pantheon of Divinities was worshiped by Israel. Moreover, their names were, in fact, epithets of the same divinity, in this case YHWH. The research still advocates the existence of a project of political and military domination of Israel over the surrounding nations. / A presente pesquisa busca avaliar exegeticamente o texto que se encontra na Bíblia, especificamente no livro de Números capítulos 22-24 que relata sobre um personagem conhecido como Balaão. A pesquisa tem também como objeto o estudo sobre o panteão de divindades relatado no mesmo texto, assim como também o estudo dos textos descobertos em Deir Alla, na Jordânia, que apresentam um personagem designado como Balaão, possivelmente o mesmo personagem de Nm 22-24. A motivação que levou ao desenvolvimento dessa pesquisa foi o fato de se ter deparado com os conceitos dos diversos nomes divinos exibidos no texto, além da questão do profetismo fora de Israel, assim como as possibilidades hermenêuticas que se abrem para a leitura desse texto bíblico. O conceito geral sempre foi o de que Israel era a única nação onde existiam “verdadeiros” profetas e uma adoração a um único Deus, o “monoteísmo”. O que despertou interesse foi perceber, especialmente por meio da leitura dos livros bíblicos, que o profetismo não se restringiu somente a Israel. Ele antecede à formação do antigo Israel e já existia no âmbito das terras do antigo Oriente Médio, e que Israel ainda demorou muito tempo para ser monoteísta. Quem é esse Balaão, filho de Beor? Estudaremos sobre sua pessoa e sua missão. Examinaremos os textos de Deir Alla sobre Balaão e sua natureza de personagem mediador entre o divino e o humano. Esse personagem é apresentado como um grande profeta e que era famoso como intérprete de presságios divinos. Analisaremos a importante questão sobre o panteão de deuses que são apresentados na narrativa de Balaão nomeados como: El, Elyon Elohim e Shaddai, além de Yahweh. Entendemos, a princípio, que o texto possui uma conexão com a sociedade na qual foi criado e usando da metodologia exegética, faremos uma análise da narrativa em questão, buscando compreender o sentido do texto, dentro de seu cenário histórico e social. Cenário este, que nos apresentou esse profeta, não israelita, que profere bênçãos dos deuses sobre Israel e que, além disso, pronuncia maldições sobre os inimigos desse mesmo Israel. Percebemos que, parte do texto pesquisado é apresentado sob a ótica de Israel sobre as outras nações. A pesquisa defende, portanto, que o texto de Nm 22-24, além de nos apresentar um profeta fora de Israel igual aos profetas da Bíblia, defende que, o panteão de divindades também era adorado por Israel e que tais nomes são epítetos de uma mesma divindade, no caso YHWH. Defende, também, um delineamento de um projeto de domínio político e militar de Israel sobre as nações circunvizinhas.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med. Rektorn uttalade sig om att alla barn är allas barn och man har ansvar för alla barn. I undersökningen framkom det en svårighet att uppfylla visionen då tiden för att hinna med var knapp. Föräldrarna lyfte även fram att förskolan gjorde ett bra arbete för att förverkliga visionen och att de såg utveckling hos sina egna barn. Metoden som användes för att få fram detta resultat var intervjuer med pedagoger och rektor. Föräldrarna svarade skriftligt på hemskickat formulär.