Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare, genom leken, arbetar för att stödja barns sociala utveckling. Detta för att jag anser att social utveckling är ett viktigt område som jag utifrån egna erfarenheter upplevt att olika förskolor och olika pedagoger haft olika förhållnings-, och arbetssätt. För att specificera detta har jag använt mig av tre frågeställningar: Hur interagerar förskollärare med barn under den fria leken? Vad är förskollärares syn på uttrycket ”Alla får vara med”? Hur förhåller sig förskollärare till barns sociala utveckling/delaktighet? För att få svar på detta har jag observerat och intervjuat fyra förskollärare: två från ålderblandade avdelningar och två från storbarnsavdelningar. Resultatet visar att pedagogerna har både olika och liknade förhållningssätt och tankar kring detta område vilket i sin tur påverkar hur de agerar. Fri lek och lek var något som pedagogerna ansåg mycket viktigt för barnens utveckling. De menade även att inget barn ska bli utstött eller utfryst även om barnet inte alltid kan vara med just där barnet vill. Många beslut menade pedagogerna tas av utifrån hur den specifika situationen ser ut och det finns inga konsekventa arbetssätt om t.ex. ett barn utesluts. Detta anser jag kräver att de är närvarande och har uppsikt över barnens lek, vilket observationerna visar att det inte alltid finns tid till. Jag anser även att det kräver en god utbildning om barns sociala utveckling och hur pedagogernas handlingar kan påverka den.

Förvaltningshusets nya entré är ett examensarbete som handlar om att skapa en ömsesidig kommunikation mellan förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle och dess invånare. Detta ska göras med hjälp av en fysisk mötesplats, vilket i det här fallet är entrén i förvaltningshuset i Gävle kommun. Förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle kommer att bygga om i deras entré. Entrén är en central punkt då receptionen och kundtjänst finns där. Entrén gör plats åt bygglov och på torsdagar ska invånare kunna komma dit och få rådgivning. Det händer alltså mycket saker på en begränsad yta vilket gör det viktigt att det är strukturerat och tydligt. I entrén visar förvaltningen även upp detaljplaner vilket i den nuvarande entrén kräver stora väggytor som kommer att försvinna, det finns dessutom lagkrav på att Samhällsbyggnad delger dessa till invånarna. Hur skapar jag en ömsesidig kommunikation mellan Samhällsbyggnad och invånarna i en kommun med hjälp av en fysisk mötesplats? Detta är en fråga som ställs under projektet och detta kopplas även till hur jag kan inkludera så många som möjligt med min lösning. Arbetet har huvudsakligen skett genom en designprocess där principer från området "Design för alla" tillämpats. Under projektet har det förts samtal med kunniga personer inom olika områden, det har även genomförts enkäter, marknadsundersökningar, fältstudier och kundmöten. Projektet resulterar i ett koncept på en ny entré i förvaltningshuset samt en interaktiv skärmvägg som underlättar för människor att hitta den information som de söker. Utvecklandet av skärmväggen resulterar i en ökad delaktighet men förhoppningsvis även ökad kommunikation och bättre informerade invånare.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument. Hur väl rektorer lyckas med det kan ha en avgörande betydelse för elevens lärande och utveckling nu och i framtiden. Studien är genomförd med intervjuer. Åtta rektorer på skolor med individintegrerade elever intervjuades. På tre av skolorna finns särskolan integrerad. Det går att konstatera att rektorerna har ett komplext uppdrag, ett statligt och ett kommunalt. Resultatet visar även att det enligt rektorerna finns många faktorer som främjar förutsättningarna för en inkluderande skola men även en del som kan ses som hinder. Det framkommer i studien att rektorerna är positiva till integreringsideologin och föräldrars bestämmanderätt beträffande deras barns skolplacering, i särskola eller i grundskola. Rektorerna vill också tro på en skola för alla. De pedagogiska diskussionerna, samtal/kommunikation med olika parter och det egna förhållningssättet mot elever med svårigheter verkar vara det vanligaste sättet för rektorer att försöka förändra och utveckla verksamheten mot en inkluderande skola. De största hindren för det arbetet är administration, ekonomi, gamla traditioner och omgivningens krav på skolan. Rektorerna anser att det finns områden som behöver utvecklas inom skolan för att den ska kunna bli en inkluderande skola. Det handlar om att skolan i sig behöver förändras för att bättre kunna möta eleverna och samhället nu och i framtiden. Det handlar även om tydlighet beträffande skolans mål, elevernas inflytande och samarbete med hemmet. Resultatet visar på en ömsesidig interaktion såväl positiv som negativ mellan aktörer på samma nivå på den lokala skolan och mellan faktorer på olika nivåer, från mikro- till makronivå som har betydelse för arbetet med att skapa en inkluderande skola. Rektors roll i det här arbetet är central.</p>

<p>Betyg: B</p>

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ”En skola för alla”. Dagligen möts vi av en mångfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ”En skola för alla” menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut. Med hjälp av en hermeneutisk metod vill vi utifrån litteratur, tidigare forskning och kvalitativa intervjuer förstå hur pedagoger upplever ”En skola för alla”.   Respondenter som deltagit i studien genom intervjuer menar att begreppet ”En skola för alla” är ett ansvar som måste genomsyra hela skolsystemet ända från politikernivån till skolledare för att slutligen landa hos elever och föräldrar. Tidigare forskning visar att de officiella styrdokumenten framhållit länge att skolundervisningen ska vara inkluderande men att det i praktiken har visat sig att vara svårt att både kunna tillämpa och nå. Resultatet av denna studie, genom respondenters svar och tidigare forskning, visar att det finns motstridigheter mellan skollag, styrdokument och skolverksamhet. Lagar och dokument kräver något som inte är förenligt med de praktiska villkor som råder ute i skolverksamheten.

Diskursen för utbildning i Sverige och flera andra länder är "en skola för alla". En skola där alla elever känner social och pedagogisk delaktighet, och oavsett behov av stöd har tillgång till inkluderande och tillgängliga lärmiljöer. Hur detta tolkas, hur skolors verksamhet organiseras och förhåller sig till denna diskurs varierar och har varierat under tid. Syfte med denna studie är att undersöka hur rektorers, särskolesamordnares och specialpedagogers uppfattning kring lärmiljöer för de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan och finns i grundskolans verksamhet, d.v.s. individintegrerade elever. Studien utgår från ett organisatoriskt perspektiv och ämnar beskriva och analysera hur rektorer, särskolesamordnare och specialpedagoger resonerar kring dessa elevers lärmiljöer. Studien är en kvalitativ studie och bygger på 11 intervjuer, fördelade på ovanstående tre yrkeskategorier. Studiens resultat visar på att betydelsebärande och mångfacetterade begrepp, som inkludering, en skola för alla, tillgängliga lärmiljöer, med dess tolkningsbarhet får betydelse för hur arbetet kring individintegrerade elever organiseras. Studiens informanter beskriver flera faktorer som betydelsefulla för att skapa tillgängliga lärmiljöer t.ex. samarbete, pedagogiska och sociala faktorer. Dessa faktorer vävs in i de aspekter som informanterna tar upp när de beskriver organiseringen kring individintegrerade elever i termer som mer eller mindre lyckad. De tre yrkeskategorierna beskrivs ha olika roller kring individintegrerade elever, men att ett samarbete mellan dem finns. Både informanter och forskning framhäver främst rektorns betydelse i arbetet och förhållningssätt till inkludering, tillgängliga lärmiljöer för alla elever inklusive individintegrerade elever.

Syftet med studien var att beskriva och analysera ett antal pedagogers uppfattningar av begreppet extra anpassningar, hur de arbetar med extra anpassningar, samt hur det har påverkat deras arbete med att stödja elever i svårigheter på ett antal grundskolor i en mindre kommun i södra Norrland. Forskningsfrågorna lyder: Hur identifieras elevernas behov av stödinsatser? Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur arbetar pedagogerna kring extra anpassningar och hur följs insatserna upp? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomfördes med nio klasslärare och tre specialpedagoger på fyra olika grundskolor i den valda kommunen. Resultatet visade att alla intervjuade pedagoger var medvetna om begreppet extra anpassningar, men uttrycker en osäkerhet i skillnaden mellan de olika begreppen extra anpassningar och särskilt stöd som förekommer i de allmänna råden. Dock framkommer att klasslärarna ger uttryck för att det är något de alltid har gjort, men inte uppmärksammat på det sätt som Skolverket (2014a) belyser i de allmänna råden. Studien visar att om lärare ska kunna inkludera alla elever med hjälp av stödinsatser såsom extra anpassningar, är det viktigt, att de får stöd i det arbetet, både från ledning och med stöd av resultat från forskning i det specialpedagogiska fältet i form av ökade kunskaper och verktyg som kan användas i undervisningen, samt att rutiner fastställs för hur detta arbete ska genomföras.

<p>Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola. Nästan alla respondenter nämner att det finns rutiner för att få till stånd en utredning av något slag för att få resurser till elever i behov av stöd.</p>

<p>I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden. Utifrån intervjusvaren framkom mönster inom uppfattningarna av hinder för likvärdigheten inom följande områden; resurser, skolans uppbyggnad och styrning, pedagogers arbetssituation samt elevers olika förutsättningar. Vi fann i intervjusvaren också variationer i pedagogernas uppfattningar, vilket har behandlats och kategoriserats in i; hemförhållanden, resurser, klassklimat och klasstorlek, lärarkompetens och styrdokument. Undersökningen visade att samtliga pedagoger upplevde hinder i sitt arbete för att kunna tillgodose alla elever en likvärdig utbildning. Vi har även presenterat tidigare forskning inom detta område, då endast i relation till de uppfattningar som framkommit i vår undersökning. Hinder som framkommit i tidigare forskning samt i pedagogernas uppfattningar har vi problematiserat och diskuterat kring. Likvärdighetsaspekten har fungerat som utgångspunkt i denna undersökning.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa inkluderingsfrågor ur skolledarens perspektiv. Vi har studerat hur två kommuner genomför det förändringsarbete som krävs för att skapa en inkluderande skola. Vår studie bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har undersökt hur skolledare i respektive kommun tolkat inkluderingsuppdraget, identifierat påverkansfaktorer, belyst hur beslut implementeras samt påvisat vilken kompetens som krävs. Åtta skolledare ingår i studien. Resultaten visar att de flesta skolledare är positiva till att arbeta mot ökad inkludering i skolan. Den specialpedagogiska kompetensen är betydelsefull. Det är viktigt att all personal får nödvändig fortbildning som berör inkluderingsfrågor. Inkludering handlar om värderingar, förhållningssätt och attityder. Tydligt ledarskap är avgörande för hur inkluderingsfrågor integreras i verksamheten. Behovet av en gemensam värdegrund hos alla inblandade i inkluderingsfrågor har dominerat hela studien. Insikten om varje medarbetares bidrag till samarbete och samverkan påverkar direkt graden av inkludering är vår slutsats.</p>