No description available.

Vårt syfte med studien var att belysa lärarbehörigheten i träningsskolan. Studien har varit inriktad på vilka uppfattningar ett antal verksamma pedagoger och rektorer i skolformen har om utbildning och kompetens för undervisning inom träningsskolan. Vi har betraktat lärarbehörigheten utifrån två perspektiv: dels ur ett juridiskt perspektiv som utgår från Högskoleförordningens examensbeskrivningar för pedagogiska utbildningar, och dels ur ett funktionellt perspektiv som belyser vad undervisning innebär och hur lärarbehörigheten uppfattas i praktiken. För studien har vi valt att belysa hur den funktionella lärarbehörigheten uppfattas. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en öppen intervjuguide bestående av tre temaområden: träningsskolan, lärarbehörighet och kompetens samt ”en skola för alla”, för att få svar på våra frågeställningar. Vi har för studien intervjuat sex pedagoger, med fyra olika utbildningar, samt två rektorer. Alla respondenterna är verksamma inom träningsskolan. Studiens resultat visar att rektorerna i första hand anser att specialpedagogen är den som innehar adekvat lärarbehörighet. Flertalet av respondenterna i studien anser att en pedagogisk grundutbildning till förskollärare och sedan påbyggnadsutbildning till specialpedagog är relevant behörighet för klassläraren i träningsskolan. Pedagogens yrkesroll beskrivs som dubbel, i betydelsen av att pedagogen ansvarar för elevernas undervisning samt innehar en handledande och arbetsledande funktion i arbetslaget. De verksamma pedagogerna uttrycker att rollen som klasslärare är komplex och innebär att pedagogen behöver kompetens om elevernas olika funktionshinder, kompetens för att utforma undervisningen utifrån enskilda elevens förutsättningar samt kompetens att samverka med föräldrar, assistenter och externa stödinstanser. Avslutningsvis kan vi i studien konstatera att det är angeläget att se över behovet av utbildning och kompetens för framtida pedagoger till träningsskolan. I dagsläget finns det ingen utbildning som både ger en juridisk och en funktionell behörighet för att arbeta som klasslärare i träningsskolan.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för alla utifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever, genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer som tolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden. Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och 15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiska och det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommuns gymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolorna finns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att de åtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidare diskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna. Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning. Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla. Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i. Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten.

Examensarbetets syfte var att undersöka pedagogers syn på åtgärdsprogram i förskolan. För att nå fram till vårt resultat har vi intervjuat fem förskollärare, två specialpedagoger och en förskolechef, där vi har ställt frågor hur pedagogerna ser på bedömning av det enskilda barnet. Detta har sedan jämförts med tidigare forskning och teorier. Ett annat syfte var att undersöka hur tidigare nämd personal ser på bedömning i förskolan.   Examensarbetet vilar på en kvalitativ undersökningsmetod som innebär en djupare förståelse för hur personen tänker kring frågor om åtgärsprogram. Syftet med vår metod handlar om att beskriva våra intervjuer med de anställda. Resultatet i vårt examensarbete visade att en del pedagoger fortfarande använder sig av åtgärdsprogram men att några av pedagogerna inte skriver åtgärdsprogram för barn i förskolan. Anledningarna till att det fortfarande skrivs har vi diskuterat om i diskussionsdelen.

Surface lift adapted for today’s user  Today’s T-bar lift looks almost the same as when it was launched in 1938, even though a lot has happened in the ski and mountain industries. New equipment has developed without any major adjustment to the lift. Snowboard, sit ski and downhill biking are just some examples of the evolution that demands new seating positions. It’s also very common for families to spend their holidays in the mountains nowadays. These are users whit a lot of different needs, for example how to ride with different heights, different gears and different skill level. My degree work has focused on developing a new surface lift that is adapted to the different needs of today’s users. A surface lift that makes the ride a nice experience that ends with a big smile and a lot of energy to spend on the way down. This report describes in detail how I through the design process and in close contact with users and experts came up with a realistic concept that will satisfy both the manufacturers, producers and the users. / Uphill

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F – 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter. Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Efter genomförandet av denna studie vill vi särskilt belysa följande punkter att ha i åtanke då man bemöter barn med ADHD i en skola för alla; Att ha kunskap om vad ADHD är, och gärna gå fortbildning. Att ha en bra och tydlig struktur över den dagliga verksamheten. Att anpassa undervisning med lättare uppgifter, kortare och mer konkreta.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige. Dessa verksamheter valdes ut på grund av att vi sett behov av utvecklingsarbete kring förståelse för funktionsnedsattas vardagssituation samt progression av empatisk förmåga i verksamheterna. Genom att koppla teorier i praktiskt utförda handlingar möjliggjordes utvecklingen av barnens och elevernas empatiska förmåga samt förståelse för och respekt gentemot varandra. Barnens och elevernas kompetens och gruppdynamik har även fått möjlighet att stärkas. I gemenskap och samarbete kan förståelsen för andras livssituation öka vilket bidrar till ett öppnare och tryggare klimat där fördomar lyfts och bearbetas. Detta är en förutsättning för att skapa en skola för alla där allas egenskaper ses som en tillgång.