Alzheimers sjukdom är mycket vanligt förekommande sett ur både ett internationellt och nationellt perspektiv. Ungefär 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vård behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmärksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet. I resultatet framkom fem teman, bli en främling för sig själv, acceptera och förneka, hantera livet med minnessvårigheter, leva med föreställningen om Alzheimers sjukdom och rädsla för framtiden. Flera personer med Alzheimers upplevde att sjukdomen innebar en stor förändring och en negativ påverkan på deras liv. Personerna utvecklade olika strategier för att hantera livet med sjukdomen. Personer med Alzheimers upplevde brister i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Framtida forskning bör fokusera på mötet mellan patienten och sjuksköterskan samt patientens upplevelser av erhållen vård för att kunna förbättra vårdinsatserna och sjuksköterskors bemötande. / Alzheimer’s disease has, seen from an international and national perspective, high occurrence. Up to 90 000 people are diagnosed with Alzheimer’s disease in Sweden. It is important to pay attention to the patient’s experience for the nurse to be able to give good and adequate care. The purpose of this study was to highlight patient’s experience in the early stage of Alzheimer’s disease. A literature review was conducted and twelve research articles were processed and analyzed to conclude the result. The result revealed five main themes, to become a stranger in one’s life, acceptance and denial, coping with memory loss in everyday life, living with the idea of Alzheimer’s disease and fear of the future. Several persons with Alzheimer’s felt that the disease meant a big change and had a negative impact on their lives. People with Alzheimer’s developed different strategies to help them cope with the disease. People with Alzheimer’s experienced inadequacies in encounters with health care personnel. Further research should focus on health care encounters in patient perspective and their experience of received care in order to improve health care interventions and nurses’ attitudes.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen. Resultatet av alternativa poängsättningsmetoder skilde sig överlag mindre än förväntat från den sedvanliga poängsättningen. Enbart primacy gav tydligt sämre resultat, medan metoder som ger poäng för alla ord förutom recency gav i vissa fall något bättre resultat än den sedvanliga poängsättningen.

<p>S. 1-45: sammanfattning, s. 49-132, [2] s.: 7 uppsatser</p> / digitalisering@umu

The aim of the present doctoral thesis was to investigate the ability of patients with Alzheimer's disease (AD) to utilize cognitive support in order to improve episodic remembering. A review of previous research indicated that most studies have failed to find beneficial effects of encoding support on memory in AD patients. The ability to utilize cognitive support (i.e., motoric activities, semantic organization, and semantic knowledge) for episodic remembering was investigated in five studies (Bäckman &amp; Herlitz, 1990; Herlitz, Adolfsson, Bäckman, &amp; Nilsson, in press; Herlitz &amp; Bäckman, 1990; Herlitz &amp; Viitanen, in press; Karlsson et al., 1989). Patients with mild, moderate, or severe AD, and normal older adults participated in the studies. On the basis of the results from these studies and the review of the literature, it was concluded that (a) AD patients, irrespective of dementia severity, perform at a lower level than normal older adults in episodic memory tasks; (b) provided that support is supplied at retrieval, AD patients may be sensitive to manipulations at encoding; (c) the strength of the encoding manipulation determines the size of the memory improvement in AD patients; and (d) depending on dementia severity, the type of encoding support also determines the magnitude of memory improvement obtained. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 1991, härtill 5 uppsatser.</p> / digitalisering@umu

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vårda en närstående med diagnosen Alzheimers sjukdom. Metod: I denna litteraturstudie har nio empiriska studier kvalitetsgranskats och analyserats utifrån en analysmetod med grund i metasyntes. De databaser som använts är; Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Analysen gav 5 kategorier och 14 subkategorier. De fem kategorierna var; 1) Vårdarrollen. 2) Vårdandets positiva aspekter. 3) Diagnosens negativa konsekvenser. 4) Stöd och hjälp. 5) Det oundvikliga beslutet. Konklusion: Resultatet visar på att de som vårdar en närstående med Alzheimers sjukdom kan uppleva såväl ökad närhet som en känsla av förlust vilket är något som vårdpersonal bör vara uppmärksam på för att kunna stötta. Mer information genom sjukdomsförloppet var nödvändigt. Personcentrerad omvårdnad behövdes till följd av de skilda upplevelserna hos de närstående. Nyckelord: Närstående, upplevelse, Alzheimers sjukdom, omvårdnad.

Dysfagi, sväljningssvårigheter, är en vanlig komplikation vid Alzheimers sjukdom och är väl utforskat i det sista av de tre stadierna vid demens (lindrig, måttlig och svår). Sväljningssvårigheter som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom är ett förändrat ätbeteende, reducerad höjning av larynx och en längre oral fas. Syftet med studien var att undersöka om och vilka symtom vid dysfagi som kan ses i de tidigare stadierna av Alzheimers sjukdom vid användning av icke-invasiva undersökningsmetoder. En enkätundersökning med 16 deltagare och en sväljningsscreening med fyra deltagare genomfördes. Sväljningsscreeningen bestod av fyra delar: oralmotorik, sväljningstest och sväljningskapacitetstest med vatten och tuggfunktion. Resultaten från enkäten visade ingen högre andel med sväljningssvårigheter i den testade gruppen jämfört med tidigare forskning av normalpopulationen. Inga signifikanta samband mellan olika parametrar såsom poäng på Mini Mental Test (MMT), tid för diagnos och poäng på enkäten hittades. Resultaten från sväljningsscreeningen visade en tendens till förlängd orofaryngeal fas vid ett sväljningskapacitetstest vilket indikerar att undersökning av sväljningskapacitet kan vara en användbar metod för att identifiera tidiga sväljningssvårigheter vid Alzheimers sjukdom. Testet är lätt att genomföra och inte tidskrävande. / Dysphagia, eating disorders, is a common complication associated with Alzheimer’s disease and has been studied extensively in the three late stages of dementia (mild, moderate and severe). Eating disorders that have been linked to Alzheimer’s disease are a changed eating behaviour, reduced laryngeal elevation and a prolonged oral phase. The purpose of this study was to investigate if and which symptoms of dysphagia can be identified using non-invasive methods. A survey with 16 participants and a swallowing screening with four participants were conducted. The swallowing screening consisted of four parts: oral motor abilities, a swallowing test and a swallowing capacity test with water and chewing function. The results from the survey did not show an increased prevalence of eating disorders in the test group compared to what previous research suggests could be expected for the normal population. No significant correlations between parameters such as Mini Mental Test (MMT), time elapsed since diagnosis or score of the survey were found. The results from the swallowing screening showed a tendency towards a prolonged oropharyngeal phase in a swallowing capacity test, indicating that examination of swallowing capacity could be a useful method for identifying early eating disorders in Alzheimers disease. The test is easy to perform and is not time consuming.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.