• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 154
  • 88
  • 28
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 296
  • 164
  • 149
  • 67
  • 66
  • 64
  • 50
  • 45
  • 38
  • 35
  • 33
  • 30
  • 30
  • 29
  • 27
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Hur verkar passiv vaccinering vid Alzheimers sjukdom?

Holmgren, Fanny January 2019 (has links)
Bakgrund: Det finns olika typer av demenssjukdomar och Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen i Sverige. AD karakteriseras av att nervceller i hjärnan dör som leder till försämring av minne och kognitiva förmågor. Det är ungefär 100 000 personer i Sverige som lever med AD och det är vanligast hos äldre över 65 år. Eftersom genomsnittsåldern hos människor ökar i hela världen ökar även antalet människor som får sjukdomen. I nuläget finns det ingen behandling som botar AD utan endast läkemedel som dämpar symptomen. I ungefär två decennium har forskare studerat AD och utvecklat aktiv och passiv vaccinering med varierande resultat. Tanken är att passiv vaccinering ska minska Amyloid-beta (Aβ) plack som anses vara av stor betydelse för sjukdomsförloppet och stoppa fortsättningen av förloppet och förbättra de kognitiva förmågorna. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att redogöra för rådande utvecklingsläge vid framtagandet av antikroppsbaserad terapi vid AD. Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar upp. Frågeställning 1: Hur fungerar passiv vaccinering vid AD? Frågeställning 2: Hur tidigt behöver en behandling med passiv vaccinering sättas in vid AD och är det några personer som speciellt ska få behandling? Frågeställning 3: Vilken potential har passiv vaccinering vid AD och kommer behandlingen att bota AD? Metod: Detta examensarbete är en litteraturstudie baserad på 6 vetenskapliga artiklar. Resultat: Samtliga musstudier visade uppfylla sina syften. Alla tre antikropparna visade en effektiv penetration till hjärnan och effektiv reduktion av Aβ plack nivån. För Fas 1-studierna erhölls antikropparna vara säkra och väl tolererade hos människor upp till specifika doser. Antikropparnas förmåga att förbättra de kognitiva förmågorna hos människorna studerades via Mini-Mental State Examination (MMSE) där alla tre studierna presenterade ett MMSE värde före start av behandling men ingen Fas 1-studie presenterade MMSE värdet efter behandling, vilket betyder att antikropparnas förmåga att förbättra kognitiva förmågor inte har presenterats i dessa studier. Slutsats: Alla tre antikroppar studeras just nu i Fas 3-studier och förväntas att avslutas 2022- 2023. Det är fortfarande oklart om passiv vaccinering kommer att fungera för att bota AD. Studierna visar en reduktion av Aβ plack, dock är det viktigt att poängtera att studiegrupperna är små och studierna är sponsrade av läkemedelsföretagen. Läkemedelskandidaterna kan förhoppningsvis tillsammans med stamcellsterapi och anti-ag
142

Hand i hand i mörkret : En studie av de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom / Hand in hand in the dark : A study of the lifeworld of the partner to a person with Alzheimer’s disease

Bergman, Mette January 2009 (has links)
<p>Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre. Data analyserades genom att lyssna igenom de digitala inspelningarna flera gånger, transkribering av desamma och genomläsning av de utskrivna texterna, nya genomlyssningar och genomläsningar. Analysen utvecklades genom en hermeneutisk, fenomenologisk reflektion beskriven av van Manen. Studiens resultat kategoriserades och dessa analyserades sedan i fyra delar utifrån de fyra existentialerna. Resultatet visade att upplevelsen av den levda tiden blev annorlunda mot tidigare då framtiden fick stå tillbaka för nuet, som var det som de närstående måste förhålla sig till för att vardagen skulle fungera. Det levda rummets aspekter förändrades utifrån skyddsaspekten och nya roller inom familjen. Den levda kroppen krävde egen återhämtning och längtade efter närhet. Den levda relationen förändrades, när upplevelsen av närhet och behovet av distans ändrades. De existentiella villkoren förändrades radikalt och nya strategier gav en ny livsstil i en förändrad och sammanflätad livsvärld.</p> / <p>The study explored the lifeworld of being a partner to a person with Alzheimer’s disease. Lived experience and existential conditions were focused. The study has an existential phenomenological hermeneutic perspective. The theoretical underpinnings consist of thinking of lifeworld by means of four life existentials: lived space, lived body, lived time and lived relations. Data collection was done by Max van Manens reflective dialog interview with ten respondents, five women and five men at age between 40 and 64, living with a partner who had had their diagnosis the last year or longer. Data analyses took place listening and re-listening the recorded interviews, transcribing, reading and re-reading the texts. The analysis evolved through hermeneutic, phenomenological reflection described by van Manen. The result of the study was categorized and the analysis was done in four parts following the four life existentials. The result showed that lived time is different than before since the future has to stand back in favour of here and now in order to be able to cope with everyday life. The lived space changed to secure the partner and everyday roles changed in the family. The lived body needed to rest and longed for closeness. The lived relation changed when the need of closeness and distance changed. The existential conditions changed radically and a new way of living was found in new strategies in a changed and interlaced lifeworld.</p>
143

Anhörigas upplevelser av att leva med närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom : -En beskrivande litteraturstudie-

Östlund, Amanda, Hillberg, Cecilia January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom.</p><p>Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser.</p> / <p>Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease.</p><p>Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.</p>
144

Hörselrehabilitering för patienter med Alzheimers sjukdom - är det meningsfullt? : En litteraturstudie

Borgström, Ellinor, Holma, Therese January 2008 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.</p>
145

Folksjukdomen Alzheimer

Blomberg, Eva January 2006 (has links)
<p>Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.</p><p>Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.</p>
146

De anhörigas sjukdom : Anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom / "The Relatives' Disease" : Relatives experiences of caring for persons with Alzheimer's disease.

Nilsson, Katarina, Sunhee Lee, Sonja, Ohlsson, Jenny January 2010 (has links)
<p> </p><p>Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie.</p><p> </p> / <p>Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.</p>
147

Hand i hand i mörkret : En studie av de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom / Hand in hand in the dark : A study of the lifeworld of the partner to a person with Alzheimer’s disease

Bergman, Mette January 2009 (has links)
Studien utforskade de närståendes livsvärld när partnern drabbats av Alzheimers sjukdom. Deras livsvärld och existentiella villkor var i fokus. Studien utgick från ett existentiellt fenomenologiskt tolkande perspektiv. Den teoretiska grunden bestod av ett tänkande kring de närståendes livsvärld utifrån fyra existentialer: det levda rummet, den levda tiden, den levda kroppen och den levda relationen. Datainsamling skedde utifrån Max van Manens utforskande intervjuer med tio närstående, fem kvinnor och fem män i yrkesverksam ålder 40 till 64 år, de levde alla tillsammans med en partner som fått sin diagnos för ett år sedan eller längre. Data analyserades genom att lyssna igenom de digitala inspelningarna flera gånger, transkribering av desamma och genomläsning av de utskrivna texterna, nya genomlyssningar och genomläsningar. Analysen utvecklades genom en hermeneutisk, fenomenologisk reflektion beskriven av van Manen. Studiens resultat kategoriserades och dessa analyserades sedan i fyra delar utifrån de fyra existentialerna. Resultatet visade att upplevelsen av den levda tiden blev annorlunda mot tidigare då framtiden fick stå tillbaka för nuet, som var det som de närstående måste förhålla sig till för att vardagen skulle fungera. Det levda rummets aspekter förändrades utifrån skyddsaspekten och nya roller inom familjen. Den levda kroppen krävde egen återhämtning och längtade efter närhet. Den levda relationen förändrades, när upplevelsen av närhet och behovet av distans ändrades. De existentiella villkoren förändrades radikalt och nya strategier gav en ny livsstil i en förändrad och sammanflätad livsvärld. / The study explored the lifeworld of being a partner to a person with Alzheimer’s disease. Lived experience and existential conditions were focused. The study has an existential phenomenological hermeneutic perspective. The theoretical underpinnings consist of thinking of lifeworld by means of four life existentials: lived space, lived body, lived time and lived relations. Data collection was done by Max van Manens reflective dialog interview with ten respondents, five women and five men at age between 40 and 64, living with a partner who had had their diagnosis the last year or longer. Data analyses took place listening and re-listening the recorded interviews, transcribing, reading and re-reading the texts. The analysis evolved through hermeneutic, phenomenological reflection described by van Manen. The result of the study was categorized and the analysis was done in four parts following the four life existentials. The result showed that lived time is different than before since the future has to stand back in favour of here and now in order to be able to cope with everyday life. The lived space changed to secure the partner and everyday roles changed in the family. The lived body needed to rest and longed for closeness. The lived relation changed when the need of closeness and distance changed. The existential conditions changed radically and a new way of living was found in new strategies in a changed and interlaced lifeworld.
148

Anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem som lider av Alzheimers sjukdom : En litteraturstudie / Relatives' experiences of caring for a family member suffering from Alzheimer's disease : A literature review

Ström, Caroline January 2008 (has links)
Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom. Resultatet visade att många anhörigvår­dare upplevde en förlust av relationer. De saknade relationen både med patienten och med vänner. De tyckte även att det var viktigt att ha fritid och tid för sig själva, vilket ofta var svårt att åstadkomma. Viljan till att söka ny kunskap blev stor när de tog på sig rollen som anhörigvårdare, och många upplevde olika lidanden och besvär såsom skuld och de­pression. Upplevelserna i resultatet åskådliggjorde att en stor del av de anhöriga inte kände välbefinnande. Detta resultat pekar på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de upplevelser och känslor anhörigvårdare har. / Alzheimer’s disease afflicts both the patient and the person caring for him or her. A relative often provides care for the patient and it appears as though they are exposed to different adversities. The aim of this study was to describe the experiences of relatives which care for a family member suffering from Alzheimer’s disease. The method used to answer the aim was to do a literature review by using Polit and Becks (2004) description of how to make a literature review. The data analysis was made with a qualitative approach by reading the articles accurately and patterns among the experiences family caregivers have been sought. The results of the study are based on eight scientific articles. Five themes emerged from these articles. The results show that many family caregivers experienced a loss of relationships. They missed the relationship with the patient as well as the relationship with friends. They also thought that it was important to have leisure, which often is hard to accomplish. The desire to seek for new knowledge became large when they became family caregivers, and many of them experienced different sufferings and troubles such as guilt and depression. The results show that many of the relatives did not experience well-being. On account of this it is important that nurses know about the experiences and feelings family caregivers have.
149

Anhörigas upplevelser av att leva med närstående som drabbats av Alzheimers sjukdom : -En beskrivande litteraturstudie-

Östlund, Amanda, Hillberg, Cecilia January 2008 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008. Resultatet visade att anhöriga ställs inför en dramatisk förändring som är krävande, utmanande och de anhöriga upplevde oro, sorg, stress och skuld. Det sociala nätverket minskade och det leder oftast till ensamhet och isolering. Resultatet visade också att anhöriga är i behov av stöd från släkt och vänner samt från hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis upplevde majoriteten av anhöriga en ökad belastning av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom. Nyckelord: Alzheimers sjukdom, familj, anhöriga, upplevelser. / Abstract The aim of the study was to describe relative’s experiences of living with or near a person that has Alzheimer’s disease. The study builds on social, physical and psychic perspectives. The studies were based on 18 scientific articles that were quality checked with the aid of a review model. Articles were applied for through the databases Academic Search Elite, Cinahl and Vård I Norden Online. The selection criteria’s were that the articles replied on the study's aim, were written on Swedish or English and published between the years 2000 to 2008. The result showed that relatives were set to a dramatic change that were requiring, challenging and the relatives experienced dread, sorrow, stress and debt. The social network decreased and the result was often decreased loneliness and isolation. The result also showed that the relatives were in need of aid from family and friends, and from the healthcare. To summary the majority experienced that the burden increased of being relatives to a person with Alzheimer’s disease. Keywords: Alzheimer’s disease, family, relatives, experience.
150

Hörselrehabilitering för patienter med Alzheimers sjukdom - är det meningsfullt? : En litteraturstudie

Borgström, Ellinor, Holma, Therese January 2008 (has links)
Sammanfattning Åldrandet kan innebära ökade svårigheter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgår fysiska förändringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande ålder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (åldershörselnedsättning) drabbar många äldre. Demens tillhör inte det naturliga åldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande ålder. Den kognitiva förmågan påverkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och språksvårigheter, vilket innebär att den drabbade får kommunikationssvårigheter. Syftet med vår uppsats var att undersöka om forskningen funnit samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning, samt om hörselrehabilitering har någon betydelse för den äldre som drabbas av hörselnedsättning och Alzheimers sjukdom. Denna undersökning genomfördes som en litteraturstudie för att ta reda på kunskapsläget. Resultatet uppvisade ett visst biologiskt samband mellan Alzheimers sjukdom och hörselnedsättning i det centrala hörselsystemet, men ej i det perifera hörselsystemet. Alzheimerdrabbade patienter med hörselnedsättning blev hjälpta av hörapparatanpassning, vilket upplevdes av både patient och dess omgivning. Denna litteraturstudie uppmuntrar till vidare forskning kring hörselrehabiliteringens betydelse för personer med Alzheimers sjukdom och med hörselnedsättning samt kring samband mellan dessa två diagnoser, då forskning kring dessa frågeställningar var mycket begränsad.

Page generated in 0.0396 seconds