No description available.

No description available.

No description available.

Alzheimer's disease is a progressive neurodegenerative disorder of the central nervous system. One pathological characteristic is excessive neuronal loss in specific regions of the brain. Among the areas most severely affected are the basal forebrain cholinergic neurons and their projection regions, the hippocampus and cortex. Neurotrophic factors, particularly the neurotrophins nerve growth factor and brain-derived neurotrophic factor, play an important role in the development, regulation and survival of basal forebrain cholinergic neurons. Furthermore, brain-derived neurotrophic factor regulates the function of hippocampal and cortical neurons. Neurotrophins are synthesized in hippocampus and cortex and retrogradely transported to the basal forebrain. Decreased levels of neurotrophic factors are suspected to be involved in the neurodegenerative changes observed in Alzheimer's disease. We examined autopsied parietal cortex, hippocampus and nucleus basalis of Meynert samples from age- and gender-matched Alzheimer's diseased and neurologically non-impaired individuals using the quantitative technique of competitive RT-PCR. We also examined parietal cortex samples by Western blotting. We demonstrate a 3.4-fold decrease in brain-derived neurotrophic factor mRNA levels in the parietal cortex of patients with Alzheimer's disease compared to controls (p < 0.004) but fail to observe changes in BDNF protein levels in that brain region. We also demonstrate, for the first time, BDNF mRNA in the nucleus basalis of Meynert and report an age-related decline in the levels of BDNF mRNA in both control and AD samples. Using the competitive RT-PCR technique we fail to observe differences in BDNF mRNA levels in the hippocampus between AD and control subjects, conflicting with previous in situ hybridization studies and RNase protection assays. A decrease in brain-derived neurotrophic factor synthesis could have detrimental effects on hippocampal, cortical and basal forebrain cholinergic neurons and may account for their selective vulnerability in Alzheimer's disease. / Thesis / Master of Science (MS)

Bakgrund: Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Att utveckla tidig demenssjukdom före 65 års ålder kallas också för Young-onset dementia YOD. Det är låga förväntningar på att symtomen orsakas av demenssjukdom hos yngre personer, vilket resulterar i att personen ofta feldiagnostiserats och att tiden för att ställa en demensdiagnos blir fördröjd. Att utveckla demenssjukdom i tidig ålder innebär större förändring i livsstil.Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med tidig demenssjukdom.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design baserat på narrativ i form av självbiografier. fyra självbiografier analyserades enligt Dalborgs (2022) analysmetod.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas under tre huvudkategorier och elva underkategorier. Tiden före diagnos när de första symtomen startade och utreddes. Upplevelsen av att få en demensdiagnos i ung ålder som gjorde att personerna reagerade kraftigt känslomässigt och hamnade i en kris. Efter att de fått diagnos behövde personerna göra stora livsförändringar, kände sorg över inte kunna arbeta och rädsla inför sjukdomens sista fas samt tänkte mycket på sina anhöriga.Slutsatser: Litteraturstudiens slutsats är att det för personer som utvecklar demenssjukdom i tidig ålder får stora konsekvenser och innebär omfattande livförändringar

No description available.

Background: Dementia impairs cognitive functions, such as memory and speech, changing a person’s life forever. Providing person-centred care to these persons intend to retain their identities, dignity and autonomy. Such care demands time, devotion and good knowledge of the caring nurse. Dementia is expected to increase in the future and therefore nurses will have to face new challenges. Aim: To describe nurses’ experience of providing person-centred care for people with dementia. Method: A literature review of 15 articles, published between 2009-2016, that have been read and analysed through content-analysis. Results: Nurses experience a positive change in their attitudes, when providing person-centred care to people with dementia, as they gained better understanding of their patients’ dignity and integrity. Education, training and support from management were seen as key factors for providing up-to-date care. Time was viewed as a hindrance for person-centred care, and often led to nurses prioritizing other routines. Two common outcomes of person-centred care were increased satisfaction as well as emotional burnout. Conclusion: Since dementia is increasing and nurses find person-centred care time-consuming, there is a risk of such care becoming poor. To prevent this nurses need good leadership and education. / Bakgrund: Demenssjukdomar försämrar den kognitiva funktionen, så som minne och tal, vilket förändrar en persons liv för alltid. Att ge personcentrerad vård till dessa personer ämnar behålla deras identitet, värdighet och autonomi. En sådan typ av vård kräver tid, hängivenhet och god kunskap av den behandlande sjuksköterskan. I framtiden förväntas alltfler att insjukna i demenssjukdom och sjuksköterskan kommer därför att behöva möta nya utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ge personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 15 artiklar, publicerade mellan 2009-2016, har blivit lästa och analyserade genom innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor upplevde en positiv förändring i sin inställning när de gav personcentrerad vård till personer med demenssjukdom. Framförallt då de fick ökad förståelse för deras patienters värdighet och integritet. Utbildning, övning och stöd från ledningen sågs som nyckelfaktorer för att kunna ge aktuell vård. Tiden sågs som ett hinder för personcentrerad vård och ledde ofta till att sjuksköterskorna prioriterade andra rutiner. Två vanliga följder av vårdandet rapporterades vara såväl ökad tillfredsställelse som emotionell utmattning. Konklusion: Eftersom demenssjukdomar ökar och sjuksköterskor finner personcentrerad vård som tidskrävande, finns det en risk att sådan vård fallerar. För att förhindra detta behöver sjuksköterskor gott ledarskap och utbildning.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom (AD) är den vanligaste formen av demenssjukdomar och antalet människor som insjuknar i AD förväntas öka kraftigt med tiden. Dessutom kännetecknas personer med AD ofta av beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) som kan innefatta agitation, depression, vanföreställningar, oro, ångest, hallucinationer, sömnrubbningar, rastlöshet och apati. Dessa symtom kan orsaka lidande hos patienten och är svåra att hantera för både vårdgivaren och anhöriga, samt försvårar omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva icke-farmakologiska metoder och effekter av dessa metoder vid omvårdnad av personer med Alzheimers sjukdom som har beteendemässiga och psykiska symtom. Metod: En litteraturöversikt bestående av 16 utvalda kvantitativa forskningsartiklar har genomförts. Artiklarna publicerades mellan år 2006-2016. Resultat. De studerade icke-farmakologiska metoderna var musikterapi, vissa typer av massage, reminiscence-terapi, vårdhundterapi och ljusterapi. Resultaten visade att icke-farmakologiska metoder kan ha en varierande effekt på BPSD. Litteraturöversikten visade att musikintervention var mest effektiv för att minska agitationsbeteende. Individualiserad musik i samband med speciella minnen minskade stress, fobier hos personer med svår demens. Intervention av handmassage, aromaterapi, taktil massage och terapeutisk beröring minskade aggression och agitationsbeteende. Vissa studier visade dock att fotmassageintervention och vårdhundterapi kunde öka verbal aggressivitet hos personer med demens, medan en annan studie visade att djurassisterade aktiviteter kunde minska nedstämdhet medan glädje och generell uppmärksamhet ökade. Effekten av ljusbehandling var förbättrad sömn, minskad depression, agitation och ätstörningar. Slutsats. Icke-farmakologiska metoder kan minska beteendemässiga och psykiska symtom hos personer med Alzheimers sjukdom, dock med varierande effekt. De varierande resultaten kan tolkas som att icke-farmakologiska metoder bör individanpassas och att det behövs vidare forskning inom området. / Background: Alzheimer's disease (AD) is the most common of dementia and the number of people diagnosed with AD is expected to rise significantly over time. In addition, people diagnosed with AD often exhibit the Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia (BPSD), which include agitation, depression, delusions, agitation, anxiety, hallucinations, sleep disturbances, anxiety and apathy. These symptoms can cause suffer to the patient and is difficult to manage for both the caregiver and family members, as well as hampers nursing. Aim: the aim was to describe non-pharmacological methods and effects of these methods when caring for people with Alzheimer's disease who have behavioural and psychological symptoms. Method: a literature review consisting of 16 selected quantitative research articles has been performed. The selected articles ware published between years 2006- 2016. Results: The studied non-pharmacological methods were: music therapy, certain types of massage, reminiscence therapy, dog therapy and light therapy. The results showed that non-pharmacological methods can have a varying effect on BPSD. The literature review showed that music intervention was most effective in reducing agitated behaviour. Individualized music in conjunction with special memories reduced stress, phobias for persons with severe dementia. The hand massage, aroma therapy, tactile massage and therapeutic touch decreased aggression and agitated behaviour. Some studies showed that foot massage intervention and dog therapy could increase the verbal aggression for people with dementia, while another study showed that animal-assisted activities could reduce depression and increase joy and general attention. The effect of light therapy was an improved sleep, decreased depression, agitation, and eating disorders. Conclusions: non-pharmacological nursing interventions can reduce behavioural and psychological symptoms for people with Alzheimer's disease, however, with varying effect. The varying results can be interpreted as following: nonpharmacological nursing interventions should be adapted in each individual case and that there is a need for further research in this area.

Alzheimers sjukdom ökar stadigt och beräknas ha stigit till det dubbla år 2050. När en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom förändras även livet för den anhörige. Som sjuksköterska är det av stor vikt att ha kännedom om det för att på bästa sätt ge den anhörige den information och det stöd som behövs. Att involvera den anhörige i den sjukes vård är av stor vikt för att få en så optimal vård som möjligt. Syftet var att belysa anhörigas upplevesle av att leva med en person med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och kodades. Kodningen resulterade i sex olika kategorier. Resultatet visar på att den anhöriges liv vänds upp och ner när en närstående drabbas utav Alzheimers sjukdom. Behovet av information gällande Alzheimers sjukdom och stöd i form av olika vårdinsatser under hela sjukdomsprocessen är stort. Sjuksköterskan efterlyser fler verktyg och mer kunskap om Alzheimers sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Det här styrktes av att de anhöriga kände sig dåligt förberedda på att ge vård på grund av kunskapsbristen. / Alzheimer´s disease is growing steadily and is expected to have risen to the double by 2050. When a loved one is affected by Alzheimer´s disease it also changes the lives of the relative. As a nurse, it is very important to be aware of this to be able to give the relative information and the necessary support in the best way. Involving the relative in the care of the loved one´s health is very important to get as optimal care possible. The aim was to highlight the relative`s experience of living with a person with Alzheimers´s disease. The study was conducted as a literature review of ten scientific articles, the articles were reviewed, analyzed and coded. The coding resulted i six different categories. The results show that the relative´s life is turned up side down when a loved one is suffering from Alzheimer´s disease. The need of information about Alzheimer´s diease and support of various health care initiatives throughout the disease process is big. The nurse calls for more tools and more knowledge about Alzheimer´s disease in order to provide optimal care. This was strengthened when the relatives felt ill-prepared to provide care because the lack of knowledge.

Med en åldrande befolkning följer även en ökning av demenssjukdomar. World Health Organisation beräknar att år 2016 finns det 47,5 miljoner personer med demens och antalet insjuknade fördubblas vart 20 år. Sjuksköterskor möter personer med demens i olika vårdsituationer. Personer med demens är en särskilt utsatt grupp med speciella vårdbehov som kräver personcentrerad vård. Syftet var att beskriva personcentrerad vård vid demens ur ett sjuksköterskeperspektiv. En litteraturstudie genomfördes med systematiska artikelsökningar baserade på relevanta sökord och elva kvalitativa artiklar svarade mot syftet. Data bearbetades med inspiration från metasyntesen.  I resultatet framkom tre teman: Behov av tid, relationers betydelse och behov av kunskap. Resultatet framhåller att personliga egenskaper hos sjuksköterskor var viktig för att skapa förtroendefulla relationer och utbildning inom personcentrerad vård krävdes för att skapa ett engagemang. Resultatet genomsyrades av behovet av kunskap och relationers betydelse som sjuksköterskor kan möta i olika vårdsituationer. För att kunna vårda personer med demens med ett personcentrerat förhållningssätt krävs mer forskning inom ämnet, mer tid och utbildning inom personcentrerad vård vid demens för sjuksköterskor. / With an aging population here is also an increase in dementia. World Health Organisation estimates that in 2016, there were 47,5 million people with dementia and the number of incidents doubles every 20 years. The nurse meets people with dementia in different care situations. People with dementia are a particularly vulnerable group with special health care needs that require person-centered care. The aim was to describe personcentred care for dementia from a nurse perspective. A literature study was conducted using articles relevant to the subject,  then eleven qualitative articles responded with the purpose. The result revealed three themes: The need of the time, relations importance and need for knowledge. The results emphasize the personal characteristics of the nurse was important to create a relationship of trust and training in person-centered care was required to create a commitment. The result was imbued by the need for knowledge and relations important that nurses may face in different care situations. In order to care for people with dementia in a person-centered approach, more research on the subject, and more time and training in person-centered dementia care in nursing is needed.